Visar resultat för..."Epidemi"

Den ängsliga generationen går till botten med den psykiska ohälsa som breder ut sig bland unga. De som var barn i slutet av 00-talet växte upp med stora teknologiska och sociala förändringar: framväxten av smarta telefoner, selfiekultur och sociala medier. De är den första generation som vuxit upp i en skärmbaserad social miljö där engagemang och bekräftelse reduceras till vänförfrågningar och gilla-markeringar. Utifrån den senaste psykologiska och biologiska forskningen visar den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt hur skärmarnas inträde stör barnens utveckling på fyra grundläggande sätt – sömnbrist, social brist, kognitiv fragmentering och beroende – och erbjuder konkreta råd till föräldrar, skolor, universitet, regeringar och till tonåringarna själva. Med lika delar samtida forskning och antik visdom blir Haidts ögonöppnande bok både en varningssignal och livboj.

Överdoser av heroin och receptbelagda smärtstillande preparat är den här generationens stora amerikanska pest. Dödligheten är större än när aidsepidemin var som värst i mitten av 1990-talet och narkotikaöverdoser är nu den ledande dödsorsaken bland amerikaner under 50. För tredje året i rad sjunker den förväntade medellivslängden i USA och opioidkrisen är huvudorsaken.

Hur hamnade USA här och vad har epidemin gjort med landet? En amerikans epidemi är en resa i opioidkrisens spår, genom lantliga gruvsamhällen i Appalacherna, öppna narkotikamarknader på Philadelphias och Baltimores gator, industristadsdelar på dekis i Ohio och välmående villakvarter i New York. Det är en berättelse om läkemedelsföretag och karteller och hur miljontals amerikaner kunde bli beroende av substanser som dövar fysisk och psykisk smärta.

Röster om En amerikansk epidemi:

Drabbande och lärorikt om den nya knarkvågen i USA en stark bild av det hopplösa land där Trump blivit kung. DN

Jonas Cullbergs välresearchade och övertygande debutbok visar hur vinstintresse och roffarmentalitet fortsätter att råda på alla plan i den pågående epidemin.   Mats Kolmisoppi, Göteborgs-Posten

Det känns ärligt, nära och nyfiket. I mötena med vanliga amerikaner glänser Cullberg. Texten talar för sig själv och innehåller mindre av den sortens tesdrivna anslag som numera präglar reportagejournalistiken. Intervjupersonerna fångas som de är: cyniska, hjärtliga, omöjliga. Med små medel, som rakt återgivna citat och iakttagelser, levandegör han dem: deras humor och insikter . Malin Ekman, SvD

Journalisten Jonas Cullbergs debut En amerikansk epidemihör till det mest skrämmande jag läst på länge... Oerhört viktig läsning. Yukiko Duke, Bokbiten

Det är en närgången och mycket angelägen bok i vår tid Jimmy Vulovic, Borås Tidning

Jonas Cullbergs gedigna reportagebok om opioidmissbruket i USA fyller en viktig plats i samhällsjournalistiken... Vissa sidospår om grovt korrumperade poliser och skrupelfria läkare är som hämtade ur en James Ellroy-roman. Daniel Erlandsson, Upsala Nya Tidning

Det här är intressant och skrämmande läsning. Ingela Björck, BTJ

Jonas Cullberg lyfter blicken. Han finns med på gatan, i hemmen, och pratar med missbrukare, frivilligvårdare och anhöriga, men han tecknar också de bredare tendenserna. Ella Andrén, Dagens Bok

Det börjar med råttorna. Snart därefter insjuknar de första människorna. Den algeriska staden Oran hemsöks av pesten och blir en stad i belägringstillstånd. Invånarna svarar på paniken och skräcken som sprider sig på olika sätt: vissa ger upp, andra söker syndabockar. Några få, som doktor Bernard Rieux, tar upp kampen mot den dödliga sjukdomen. Camus roman från 1947 om rädsla, mod och motstånd hör till världslitteraturens klassiker.

De är den första generation som vuxit upp i en skärmbaserad social miljö där engagemang och bekräftelse reduceras till vänförfrågningar och gilla-markeringar.

Utifrån den senaste psykologiska och biologiska forskningen visar den amerikanske socialpsykologen Jonathan Haidt hur skärmarnas inträde stör barnens utveckling på fyra grundläggande sätt – sömnbrist, social brist, kognitiv fragmentering och beroende – och erbjuder konkreta råd till föräldrar, skolor, universitet, regeringar och till tonåringarna själva. Med lika delar samtida forskning och antik visdom blir Haidts ögonöppnande bok både en varningssignal och livboj.

Sommaren 1834 lamslår koleran Göteborg. Den unga Emily Löwentin anmäler sig som volontär till ett av de nyinrättade epidemisjukhusen. Hon hinner knappt ta sig an uppgiften innan farsotens härjningar slungar henne ur den trygga tillvaron som hittills varit hennes värld.

Som omyndig kvinna får hon kämpa för rätten att bestämma över sitt liv och sin egendom. Motståndet kommer inte bara från den närmaste släkten utan också från ett helt samhälle där en kvinna med kunskap och makt anses hota ordningen. I en avgörande stund dyker det upp en ung man som påstår sig vara hennes bror.

Det omöjliga är en fartfylld berättelse på historisk botten. Den utspelas i ett förindustriellt Göteborg. Handel och sjöfart bygger välstånd och förmögenheter - och det nyckfulla havet eller den brutala affärsvärlden kan rasera allt över en natt.

Pandemier är allvarliga hot mot mänskligheten. Men vad är pandemier egentligen? Hur hotar de oss och hur kan vi undvika en kommande katastrof?I Pandemi - Myterna, fakta, hoten (utgiven 2010) beskriver infektionsläkaren och forskaren Björn Olsen hur vi i dagens moderna samhälle på många sätt står sämre rustade än tidigare. I våra globala monsterstäder, där ett växande antal människor och tamdjur lever allt tätare inpå varandra, finns perfekta förutsättningar för nya pandemier. Samtidigt hotar den pandemiska antibiotikaresistensen den sjukvård vi i dag tar för given.Pandemier är globala hot som kräver världsomspännande åtgärder. De pandemiska katastroferna hänger ihop med klimatförändringarna och vårt globala samhälles brist på solidaritet samt ekologisk mångfald och hållbarhet.Björn Olsen (f. 1958) är forskare och överläkare som specialiserat sig på infektionsmedicin.

Som ett klärvoajant förebud om den kommande pandemin skrev Fernanda Trías redan 2018 Rosa slajm, en olycksbådande science fiction-dystopi om en värld där en epidemi har brutit ut. En hamnstad, förvillande lik Trías födelseort Montevideo, befinner sig i en nedbrytande och ständigt övervakad tillvaro, med utegångsförbud, ansiktsmasker och matbrist. Huvudpersonen, en kvinna i fyrtioårsåldern, lever i ett spänningsfält av invecklade och samberoende relationer; till sin mor, sin exman och ett sjukligt barn som hon sköter om, men som inte är hennes eget. Ett dominerande tema är moderskapets komplexitet, som bortom det rent biologiska framträder som en aktiv, omhändertagande gärning.  

Den fragmentariskt uppbyggda romanen blottlägger mänskliga subtiliteter och paradoxer i en poetisk, illavarslande prosa. Rosa slajm är en berättelse om sjukdomar och död, om alger och hälsovådliga röda vindar, och om det rosa slajmet, det numera enda ätbara. Men det är också berättelsen om kollapsen av en människas alla affektiva band där livets bräcklighet och dess relationer utforskas.  

Redan ansedd som en modern klassiker har Rosa slajm hyllats av sydamerikanska och spanska kritiker och belönats med det prestigefyllda Sor Juana Inés de la Cruz-priset 2021.  

Fernanda Trías (1976, Montevideo) är en uruguayansk författare, som var vän och student till den surrealistiskt inspirerade författaren Mario Levrero. Hon har en magisterexamen i kreativt skrivande från New York University och föreläser nu i samma ämne vid Universidad de los Andes i Bogotá, Colombia. Trías har gett ut två novellsamlingar och tre romaner. Rosa slajm (Mugre Rosa) från 2021 är hennes senaste verk.

Det börjar med råttorna. Snart därefter insjuknar de första människorna. Den algeriska staden Oran hemsöks av pesten och blir en stad i belägringstillstånd. Invånarna svarar på paniken och skräcken som sprider sig på olika sätt: vissa ger upp, andra söker syndabockar. Några få, som doktor Bernard Rieux, tar upp kampen mot den dödliga sjukdomen. Camus roman från 1947 om rädsla, mod och motstånd hör till världslitteraturens klassiker.

Pandemier är allvarliga hot mot mänskligheten. Men vad är pandemier egentligen? Hur hotar de oss och hur kan vi undvika en kommande katastrof?I Pandemi - Myterna, fakta, hoten (utgiven 2010) beskriver infektionsläkaren och forskaren Björn Olsen hur vi i dagens moderna samhälle på många sätt står sämre rustade än tidigare. I våra globala monsterstäder, där ett växande antal människor och tamdjur lever allt tätare inpå varandra, finns perfekta förutsättningar för nya pandemier. Samtidigt hotar den pandemiska antibiotikaresistensen den sjukvård vi i dag tar för given.Pandemier är globala hot som kräver världsomspännande åtgärder. De pandemiska katastroferna hänger ihop med klimatförändringarna och vårt globala samhälles brist på solidaritet samt ekologisk mångfald och hållbarhet.Björn Olsen (f. 1958) är forskare och överläkare som specialiserat sig på infektionsmedicin.

Ett år efter en mystisk epidemi som snabbt leder till början på undergången fortsätter kampen för överlevnad bland dem som ännu finns kvar. Men vem kan man lita på? Och vad händer med människor när de invanda reglerna för ett någorlunda fungerande samhälle plötsligt slås ut fullständigt?Av en slump stöter John på en annan överlevare - Alice - i en mataffär. De blir attackerade av varelserna, "de andra", men lyckas fly. Efter att ha överlevt ytterligare en attack möter de på två andra överlevare. Alice berättar om en ö där varelserna inte finns, men som styrs av en man som kallas för Generalen som verkar ha en egen agenda. De fyra överlevarna står inför ett val.Nya världen är en spännande och samtidigt filosofisk postapokalyptisk spänningsroman som håller lyssnaren på halster.