Visar resultat för..."Förnyelse"

Det sades att historien nått sitt slut, att den liberala demokratin segrat och att framtiden lovade ständig förbättring. Så blev det inte. I stället lever vi i en tid av sammanflätade kriser – ekonomiska, politiska och existentiella. Den här boken vill förstå varför. Och vad vi kan göra åt det. Genom en analys av meningen med livet, människans natur och demokratins förfall visar Payam Moula att vår kris är djup. Han menar att politiken hamnat snett och att socialdemokratin måste återvända till sina rötter: att återta kontroll över samhällsutvecklingen och göra livet gott för folkflertalet. Det här är en idébok för en ny politisk epok och en stridsskrift för framtiden. Det är en berättelse om varför politiken måste förnyas. Och varför vi aldrig kan undfly meningen med livet. Boken avslutas med efterord av Lawen Redar.

Gunnar Rosendals Kyrklig förnyelse är en svenskkyrklig klassiker. På sin tid blev den en tändande gnista för den nya högkyrkligheten. Boken förtjänar ännu idag att läsas både som ett tidsdokument och i sin egen rätt. Fader Gunnar, som han blev känd som, var en av sin tids mest omtalade präster. Hans visioner om en verkligt kyrklig förnyelse omsattes i Osby där han var kyrkoherde under nästan trettio år. Ingen församlingspräst har haft större betydelse för Svenska kyrkan under 1900-talet än han. Kyrklig förnyelse gavs ut första gången 1935 men innehållet är förvånansvärt aktuellt. De nya frågor som Svenska kyrkan ställs inför är på djupet kanske inte särskilt nya ändå. Boken utgör fortfarande en både uppmuntrande och utmanande läsning. Denna nya, fjärde upplaga är försedd med ett nyskrivet förord av Mikael Löwegren som sätter in rörelsen kyrklig förnyelse i sitt sammanhang.

Den svenska modellen lever - trots stora omvälvningar, kriser och strukturomvandlingar. Här skildras hur arbetsorganisation, effektivitet i svensk industri och olika innovationssystem har utvecklats inom ramen för en övergripande svensk modell under efterkrigstidens alltmer globaliserade värld. Genom att belysa historiens roll lyfts centrala framtidsfrågor fram, som vilken roll bland annat management och kringliggande institutionella faktorer kan spela för innovationspotentialen i svenskt näringsliv framöver. Den svenska modellen i en vidare tolkning har uppvisat en stor överlevnadsförmåga, men frågan om innovationer förblir central för dess framtid. Författarna, samtliga forskare inom ekonomisk historia och företagsekonomi, vidgar perspektivet på den svenska modellen till att omfatta fler aspekter av samhällsomvandlingen och förklarar därigenom modellens framgångssaga. Redaktörer är Lars Magnusson och Jan Ottosson. Övriga författare: Lena Andersson-Skog, Göran Brulin, Hans De Geer, Eskil Ekstedt, Per-Erik Ellström, Staffan Furusten, Roger Henning, Maths Isacson, Mats Larsson, Jan Löwstedt, Sofia Murhem, Tom Petersson, Svante Schriber, Lennart Svensson, Fredrik Tell.

Ny utgåva av Religionens fem språk. I boken möter vi det grundläggande arbete med människans djupaste längtan som kännetecknat hela Martin Lönnebos livsgärning.Här ges nycklar till att förstå hur hans liv vävts samman, hur djuplodande studier, lyhörd andlig läsning, regelbunden bön och liturgisk förnyelse integrerats med egen erfarenhet och därmed mejslat fram ett språk som bär. I Religionens fem språk möter vi också det omfattande och gedigna förarbete som till sist mynnat ut i Frälsarkransen. I boken visar Lönnebo att religionen uttrycker sig på olika ”språk” i personlig erfarenhet, seder, handling och kunskap. Genom dessa uppkommer ett femte språk som Lönnebo kallar för den femte språket ”enhetens språk”. 

En antologi med resonerande artiklar om Haiku. Tio författare bidrar var och en med sina perspektiv. Boken belyser alltifrån Bashos poesi till beröringspunkter mellan haiku och seriestrippen.

Hur ser villkoren ut för kvinnor och män inom industriföretag? Och kan villkoren variera beroende på om du är chef eller verkstadsarbetare? Detta är frågor som diskuteras i boken Män har varit här längst som visar på komplexiteten i organisatoriskt jämställdhetsarbete.Diskussionen centreras kring tre huvudsakliga teman: relationen mellan kompetens och kön, de könsmärkta villkoren för chefskap samt konsekvenser av homosocial kultur i organisationer. Inom dessa tre områden reproduceras ofta ojämställdhet och det är således här vi finner öppningar för ett konstruktivt jämställdhetsarbete.På ett övergripande plan bidrar boken med att visa hur jämställdhetsarbete kan driva utveckling och förnyelse i organisationer. Men den illustrerar också jämställdhetsarbetets komplexitet genom en väl underbyggd organisationsanalys. Denna analys pekar på konstruktioner av kön samt förekomsten av olika definitioner av (o)jämställdhet. Kvinnors överlevnadsstrategier i vardagen är ett annat viktigt tema i boken.Män har varit här längst är skriven av två forskare i gruppen Fosfor, vid Kungliga Tekniska Högskolan, och riktar sig till studenter på ingenjörs- och ekonomiutbildningar. Boken är även användbar på kurser inom genusvetenskap, sociologi och psykologi, samt för yrkesverksamma som arbetar med förändring och utbildning i organisationer.

Ledares vardag består ofta av större eller mindre förändringsprojekt. Personal flyttas runt, nya it-system implementeras, sättet att bemöta kunderna förändras, nya maskiner köps in och nya erbjudanden utvecklas. Det talas om kreativitet, innovation och entreprenörskap inom ramen för organisationen. Gemensamt är att medarbetarna behöver agera och tänka på nya sätt. Hur får man med sig medarbetarna på ett framgångsrikt sätt?Boken utgör en hjälp till ledare i förändrings- och förnyelsearbetet. Olika perspektiv och teorier kompletteras med konkreta modeller och verktyg. Här ingår bland annat klassiska idéer om ledarskap och förändringsarbete, narrativt förändringsarbete, kvalitetsutveckling, lean, lärande, innovation, entreprenörskap i organisationer och förändring utifrån komplexitetsteori.Ledarskap för förändring och förnyelse innehåller många praktiska exempel från såväl svenska som internationella, privata som offentliga, små som stora organisationer. Den stora mängden frågor som behandlas i boken gör den till ett utmärkt referensverk att återkomma till, beroende på vilken utmaning du just nu står inför. Med sin djupa förankring i forskning lämpar sig boken väl för universitetsstudier på såväl grundläggande som avancerad nivå.

Denna avhandling i konst- och bildvetenskap berättar om en betydelsefull del av den svenska modebranschens historia. Birgittaskolorna var två viktiga modeateljéer och sömnadsskolor med snarlika namn verksamma både i Stockholm och i Göteborg, från 1910 och fram till 1930-talet. Elisabeth Glantzberg och Emy Fick startade Birgittaskolan men kom sedan att gå skilda vägar; Glantzberg fortsatte under samma namn, Birgittaskolan, medan Fick drev sin verksamhet under namnet Sankta Birgittaskolan. Emy Fick betonade i sin verksamhet traditionella värden och hade gärna adliga och kungliga kunder, medan Elisabeth Glantzberg främst lockade yrkeskvinnor liksom kvinnor knutna till den svenska rösträttsrörelsen. Hon engagerade därtill konstnärerna Siri Derkert och Valle Rosenberg för att skapa modernistiska klädkollektioner. Maria Carlgren undersöker, jämför och analyserar skolorna ur både ett konst- och bildvetenskapligt och ett konstsociologiskt perspektiv, i båda fallen utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt. Genom verksamheterna och de objekt som analyseras - kläderna, fotografierna och varumärkena - speglas samhällsomvandlingarna under första hälften av 1900-talet i relation till mode, modernism och modernitet. Inom Birgittaskolorna rymdes såväl viljan att vidmakthålla traditionella kvinnliga värden med förhandlingar om "det moderna" som rörelser mot nya femininiteter och strävan efter jämställdhet. Maria Carlgren är konstvetare verksam vid Göteborgs universitet. "Birgittaskolorna: Modeateljéer och sömnadsskolor mellan tradition och förnyelse" är hennes doktorsavhandling.

Litteraturhistorien var länge en historia som handlade övervägande om manliga författare. Det litteraturhistoriska översiktsverket 'Nordisk kvinnolitteraturhistoria', som publicerades i fem band 1993-1998, skrevs med en uttalad ambition att förändra sådana skevheter. Bakom verket låg en stor projektgrupp om drygt 160 nordiska litteraturforskare och resultatet av deras arbete är ett spännande och mångfaldigt verk.På vilka områden står 'Nordisk kvinnolitteraturhistoria' för ett annat sätt att skriva litteraturhistoria, jämfört med de översiktsverk som det utgjorde en kritik emot? På vilka områden gör det inte det? Hur togs detta uttalat kanonkritiska verk emot när det publicerades? Och vilka bakomliggande faktorer i projektets tillblivelse och genomförande kan förklara resultatet av arbetet?I denna avhandling undersöker författaren ett hittills outforskat arkivmaterial från arbetsprocessen bakom 'Nordisk kvinnolitteraturhistoria' och ett hundratal recensioner från receptionen av verket, och ställer detta i relation till aspekter av förnyelse och tradition i de färdiga publicerade banden.

Vi lever i bildens tidsålder. Bilden i olika former omger oss stundligen och dagligen. Vad finns det för visuella markörer för ursprung och identitet? Och har konst- och bildvetenskapen några förebilder att luta sig mot? I VISUELLA MARKÖRER BILD. TRADITION. FÖRNYELSE skriver ett antal forskare om Rondellskulpturer, korsstygn och virkning, bildmöten-mediamöten, om bilder och det digitala fältet, vidare om första världskrigets rekryteringsaffischer, om det fotografiskt specifika, om självporträtt och om erotikens visuella koder, liksom om subjektet i visuella studier och om relationen mellan visuell kommunikation och visuell kultur. I denna text bjuds överraskningar och upptäckter, förklaringar och samband. Utgångspunkten för boken är en konferens som hölls 2005, Förebilder visuella markörer för ursprung, identitet och framsyn. Det var den första konst- och bildvetenskapliga konferensen på temat och syftet var att initiera en diskussion och behandla vad konst- och bildvetenskaplig forskning kan innebära för det aktuella forskningsfältet. Visuella markörer är en vänbok till professor Lena Johannesson. Redaktör för boken är Yvonne Eriksson. Övriga skribenter är: Kristoffer Arvidsson, Hedvig Brander-Jonsson, Anette Göthlund, Viveka Kjellmar, Bia Mankell, Anders Nodin, Beatrice Persson, Gary Svensson och Anna Tellgren

Sociala forum, globala sociala rörelser och demokratins förnyelser. I Aktivister undersöks för första gången den globala rättviserörelsen. Demonstrationerna i Seattle 1999 mot Världshandelsorganisationen satte fokus på ett rörelseengagemang som växt i styrka sedan nittiotalet. Den svenska debatten om denna aktivism tog fart med demonstrationerna vid EU-toppmötet i Göteborg 2001. Genom framväxten av de sociala forumen sedan det första World Social Forum 2001 har den globala rättviserörelsen gått från protest till konkreta förändringsdiskussioner. I Aktivister undersöks för första gången grundligt denna rörelse utifrån dess svenska sammanhang. Vilka är det som är aktiva inom den? Vilken syn har de på politisk påverkan och demokrati? Innebär deras globaliseringskritik ett motstånd mot globaliseringen i sig? Vilken roll spelar den globala rättviserörelsen och de sociala forumen för en förnyelse av demokratin, i globaliseringens tidevarv? Till grund ligger en större enkätundersökning. Utöver att tillgängliggöra ett rikt empiriskt material ger boken en lättåtkomlig ingång till flera centrala teman inom samtida forskning om sociala rörelser. Bokens författare (Magnus Wennerhag, Hilma Holm, Johan Lindgren, Henrik Nordvall och Adrienne Sörbom) är alla verksamma i forskning om sociala rörelser, inom ämnena sociologi, antropologi och folkbildningskunskap.

Kommittén Kulturbryggan har enligt sina direktiv två uppdrag av regeringen (se bilaga 1). Det ena uppdraget är att lämna förslag till ändamålsenlig verksamhetsform för en långsiktig bidragsgivning till förnyelse och utveckling inom kulturområdet. Det andra uppdraget är att etablera en försöksverksamhet som under 2011−2012 ska fördela avsatta medel som statsbidrag till nyskapande kulturprojekt.

Finns sammanfattning på engelska

Vitalisering, föryngring, förnyelse av Kristi Kyrka detta är det stora temat för denna framställning. Det handlar om en förstärkning som samtidigt är en fördjupning och en ökad öppenhet för den Helige Andes kraftflöde. Ytterst hör det hemma i det stora sammanhanget i Guds plan med världen den gamla, skadade skapelsens förvandling till den nya friska, och detta är ett skeende som berör varje enskild människas inre. I denna bok finns nio berättelser om den kyrkliga förnyelsen samlade. De speglar den kyrkliga förnyelsen i Svenska Kyrkan, med början hos de unga präster som i början av 1900-talet reste till England och inspirerades av den anglikanska kristenhetens liv. Därmed blir det också viktigt att skildra den anglikanska väckelse alltifrån 1833, som ur en djup kris lyfte Church of England till en storslagen vitalisering på alla plan. Den som först tog initiativet till dessa resor var Nathan Söderblom. Vi får följa hur denna inspiration nådde fram till viktiga gestalter som Albert Lysander, Fader Gunnar Rosendal och Bo Giertz men också till vanliga, trofasta församlingspräster. Förnyelsen tog gestalt i församlingsbyggande, förkunnelse, själavård men också i konstnärligt skapande. Den mognade till mystik.

The Romance languages are the Indo-European languages developed from Latin. The term "Romance Languages" also refers to the academic discipline, which studies the Romance languages and literature from the areas where the Romance languages are spoken. This discipline has a long tradition in Sweden. Swedish academic education and research in the Romance languages forms the subject of this anthology, whose contributions are written by 22 different researchers active in the field. The anthology examines the historical development of the study of the Romance languages in Sweden, as well as important trends in current education and research. The question of what characterizes the Romance languages as an academic discipline in Sweden today is thoroughly discussed in several of the contributions. The book brings a metadisciplinary perspective in the sense that it is the discipline itself, Romance languages – or some aspect of it – that constitutes the object of study. It is aimed at anyone with an interest in university and scholarly history and the development and position of academic language subjects in a Swedish university context. In addition, several of the contributions are of relevance for readers with an interest in language didactics and for pedagogical research on language teaching in higher education. The hope is that the reflections and investigations gathered in this anthology will serve as a starting point for the future development of the study of the Romance languages in Sweden.

Det svenska försvarets omstrukturering efter det kalla krigets slut är en av de största omvandlingarna av offentlig verksamhet i Sveriges historia. Den försvarsmakt vi har idag har inte mycket gemensamt med den Sverige hade under 1960- och 1970-talen. Ändå har omvandlingen skett utan särskilt mycket debatt. Kastades barnet ut med badvattnet, när försvaret skulle anpassas till nya säkerhetspolitiska förutsättningar och nya ekonomiska krav ställdes? Under vittnesseminariet ”Förnyelse eller förfall?”, som redovisas i sin helhet i denna skrift, diskuterades försvarets omvandling med fyra huvudaktörer i svensk försvarspolitik, bland andra före detta överbefälhavaren Owe Wiktorin och före detta försvarsministern Björn von Sydow.

Tidiage utgivna böcker av Leif Landen i www.prembokproduktion.se Innehåll i boken Teaterdiktare William Congreve ........................................12 Pierre de Marivaux ........................................30 Oliver Goldsmith …………………………...46 Richard Brinsley Butler Sheridan ………......63 Pierre-Augustin Caron de Beaumarchais....... 73 Johann Wolfgang von Goethe …………….. 88 Alfred de Musset ……………………… .. 126 Jaques Offenbach ……………………… 154 Georges Feydeau…………………………..170 Oscar Wilde…………………………… .....189 Luigi Pirandello……………………………218 Bertolt Brecht ………………………… 235 Jean Giraudoux ……………………………262 Jean Anouilh ………………………………286 Inledning I ”Teaterdiktare – tradition och förnyelse” ingår författare som skrivit teaterpjäser men också åstadkommit mycket annat, roma-ner, poesi, i några fall också musik. Deras insatser sträcker sig över en ganska lång tidrymd, från 1700-talets början till slutet av 1900-talet. De har alla uppmärksammats som dramatiker: de eng-elska William Congreve, Oliver Goldsmith och R.B. Sheridan, 1700-talskribenter liksom de franska Pierre Marivaux och Pierre Augustin Caron de Beaumarchais, den tyske Johann Wolfgang von Goethe. Av de följande är en engelsk, Oscar Wilde, och tre franska, Alfred de Musset, Jacques Offenbach och George Feydeau. Närmare vår egen tid och 1900-talet står de senares landsmän Jean Giraudoux och Jean Anouilh liksom tysken Ber-tolt Brecht och italienaren Luigi Pirandello. Alla de nämnda speglar förstås sin samtid och speglas av den. Congreve, Marivaux och Beaumarchais rör sig hemtamt i 1700-talets salonger. De engelska Goldsmith och Sheridan präglades av en mera borgerlig atmosfär och miljö, av cafékulturens dis-kussioner. Goethe knöts ju till den tyska småstaten, på olika sätt ett ensamstående och säreget geni. Detsamma kan kanske sägas om Musset, en avvikare i den franska romantiska traditionen. Det avslutande franska artonhundratalet rymmer musikgeniet Jacques Offenbach och farsens mästare Georges Feydeau, den förre sym-bol för det glada och spirituella nöjeslivet under kejsardömet, den andre för den franska medelklassens behov av farsens frivola un-derhållning. En engelsk motpol blev Oscar Wilde, som utmanade engelsk medelklass genom sin livsstil men också skrev eleganta salongskomedier. I det följande seklet står de franska Giraudoux och Anouilh som representanter för idéer och åsikter i det mo-derna Frankrike. Italienaren Luigi Pirandello och tysken Bertolt Brecht prövade båda nya vägar för teatern. Alla dessa pjäser ger förväntningar genom miljöer och inledande repliker. I Congreves The Way of The world (Människan i sin prydno) befinner sig de två manliga huvudpersonerna i en lokal där de spelar. Fainal sitter med de bästa korten, vill inte fortsätta då den andre, Mr Mirabelle, har försjunkit i tankar. Replikskiftet anspelar på Mirabelles kärleksaffär och syftar framåt på det lyck-liga slut den får. Marivaux´ Le Jeu de l´Amour et du Hazard (Kärlekens försyn) inleds med att Silva deklarerar sin osäkerhet inför ett äktenskap. Hon vill pröva sig fram och besluta på egen hand. Hennes motpart får samma idé. Det blir ett maskspel där de två som blivit be-stämda för varandra genom förklädnad vill övertyga sig om mot-partens känslor. Intrigen i Goldsmiths She stoops to conquer (Friarefällan. Ett lustspel i fem akter) bygger dels på missförståndet att två gentlemen misstar ett privathus för värdshus, dels på hur den at-traktiva unga damen klär sig vid olika tidpunkter. Sheridans The School of Scandal (Skandalskolan) börjar vid Lady Sneerwells frukostbord och hennes samtal med Mr Snake, allt fler ansluter sig och det får väl föreställa den egentliga skandalskolan med skvaller om allt och alla. Så småningom utkristalliseras den quid pro quo scen som är pjäsens höjdpunkt, då först Lady Teazel och sedan hennes man får gömma sig bakom en skärm för att se-dan avslöjas. Beaumarchais´ Figaros bröllop presenterar det stundande bröllo-pet genom att Figaro mäter rum och säng som ska bli hans och Suzannas. Suzanna avslöjar de hinder som läggs ut för dem, miss-tänker grevens planer på en jus primae noctis, det som också blir kärnan i pjäsens handling. Den romantiska komedin hos Musset behöver inte handla om kär-lek, annars den starkaste hävstången för alla intriger. Fantasio in-leds med ett furstligt tillkännagivande av prinsessan Elsebeths bröllop med en prins av Mantoa. Den föreningen blir aldrig av. Fantasio i förklädnad roar henne under pjäsens gång med sinnrika och poetiska fantasier, avskilda från det inrutade vardagslivet, han en narr som lovar att möta henne i ängen med blåklint, då tristessen vill ta överhand. Nästa anhalt i 1800-talet blir med Offenbach och Den sköna He-lena, också den en flykt mot fantasins rymder, en ombildning av myten med tonvikt på det spektakulära, en Helena som villigt finner sig i sitt öde, gudar och gudinnor blandas med folket på en sandstrand innan kriget framför Trojas murar ska ta sin början. Wildes The Importance of being Earnest inleds med verbala parodiska ordlekar som också fortsättningen briljerar med, det som mest förnöjde den aristokratiska publiken. Ren fars visas upp i Feydeaus On purge Bébé. Som ofta hos Feydeau en scen som leder till olika rum lämpliga för sortier. Vi förs in i Follavoine’s arbetsrum. Han sysslar med att i en ordbok söka slå upp Aleuterna, som hans sjuårige son frågat efter. Denne son visas upp i slutscenerna, vägrar att ta avföringsmedel. Kring det kretsar den delikata handlingen, förtätat av gräl mellan Folla-voine och hans hustru Julie. I upplösningen tillspetsas handlingen då affärsvännen Chouxilloux förmås dricka den avförande medi-cinen liksom Follavoine av misstag intar den sedan han oförskyllt utmanats på duell av en annan gäst. Annat kynne äger det börjande 1900-talets två stora, Pirandello och Brecht. Pirandello visar filosofisk läggning. Huvudpersonen i Il Piacere dell´Onesta (Anständighetens vällust: komedi i tre akter.Till svenska 1927), ska rädda situation och anständighet. Han nämner Cartesius, talar om medvetande och verklighet, om anständighet som en abstraktion, den anständighet eller brist på sådan som plågar mor och dotter, Maddalena och Agatha. Dottern ska föda barn som tillkommit utom äktenskapet. Baldovino säger sig stå för abstraktionen, talar om sina olika jag, om djuret inom oss, ”djuret som vi rider”, och om hur han konstruerar sig för att passa in ”på de relationer som ska knytas”, att vi döljer vad vi ärför oss själva. Individens rolltagande skulle bli ett viktigt motiv i Pirandellos författarskap. Med Brecht kom nya idéer för teatern, han kanske mera originell som regissör än som författare. Ouvertyren till Dreigroschenoper (Tolvskillingsoperan)visar projektionsskärmar med titeln på båda sidor och då ridån går upp står skådespelarna obelysta så att man ser denna text. Förspelet återger en marknad i Soho och en Mo-ritatsång om Mackie Messer, båda får aktualisera denna bild: mord, stöld, prostitution, innan första akten börjar, också den med projektionsbilder, nu om Peachums Tiggargarderob, kryckor, rullstolar, plakat med bibelspråk. Denna miljö symboliserar de lägsta klasserna, småningom leds vi över till intrigen med Mackie och hans rivaliserande kvinnor, den som kommer från John Gays Tiggaropera 1728. Giraudoux genombrottsdrama Siegfried för oss till statsrådets kontor, där diverse namngivna storheter som generalen Luden-dorff anmäls. Siegfried arbetar på sin post för en försoning mellan folken. Vi får strax veta att Siegfried söks av sådana som saknat en son försvunnen under kriget. De trådarna leder in i handlingen. Siegfried, egentligen av fransk börd med namnet Jacques, åter-vänder till sitt land och till Geneviève, den kvinna han tidigare varit fäst vid. Anouilhs Le Bal des Voleurs (Tjuvarnas bal) framförs i första ta-blån i en folkpark från 1880-tal. Där finns en estrad med en enda musiker, en klarinettist. Besökarna promenerar. Eva, Lady Hurfs nièce, och Hector, en av tjuvarna, förenas i en kyss. Hector förvirrad ger inledande replik: Hör, man applåderar oss. (”Attention, on nous applaudit”). Uppträdandet syftar på handlingen fram till slutet, då de två älskande har förenats, tjuvarna accepterats. Komedin övergår i fars. Greven har tillkallat en detektiv från Scotland Yard, rycker honom i skägget. Detektiven, visar sig vara musikern från första akten, plockar fram sin klarinett och spelar, alla dansar, även pjäsens agerande. Ett urval böcker av Leif Landen Gränstid – sekelskiftet 1870 -1914 Fransk konst och dikt – vyer från romantiskt 1800-tal Sekelskiftsporträtt – 1900. Essäer om litteratur och konst Carl Michael Bellman – en biografi Gustaf III. En biografi Gudmund Jöran Adlerbeth. En biografi Gustaf III:s Italienska resa 1783-84 Jacob Adlerbeth. The wellknown founder of The Geathish Society Gudmund Jöran Adlerbeth. En biografisk och litteraturhistorisk studie med tonvikt på Poetiska Arbeten 1803 Ett antal noveller, romaner, essäer, kulturjournalistik

En ny andlighet behöver anpassade sociala former för att förankra sig i initiativ, grupper och institutioner. Materialistiska lösningar har hittills inte lyckats bemästra dagens sociala kaos som yttrar sig i ojämlikhet, flyktingströmmar och klimatförändringar. Kulturens förnyelse börjar i liten skala, i familjen, i mindre gemenskaper. I ett större perspektiv, handlar det om att omvandla vår materialistiska kultur till en andlig kultur. Det sociala livet måste vårdas medvetet. Rudolf Steiner kallade intresset för "den andre" den grundläggande nerven, kärnan i allt socialt liv. Det arketypiska fenomenet i kommunikationen kan medvetet aktiveras endast ut ur ett sant intresse och en vilja att ge "den andre" utrymme. Harrie Salman ger oss verktyg för att skapa nya moderna Mysterie Centra i det sociala. Harrie Salman, PhD, är en holländsk filosof inom kultur och samhälle. Han har undervisat i filosofi vid universitet i Holland och Östeuropa. Mellan 1993 och 2019 undervisade han i Antroposofi vidDepartment of Art Therapy of the State University of Applied Sciences i Leiden, Nederländerna. I seminarier och workshops om andlighet och socialt medvetande, har Harrie Salman arbetat i många länder. Han har skrivit böcker om antroposofi, europeisk och rysk kultur, bland dem "The rising of the inner Sun" och "A Continent with a Global Mission".

Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid. Under 1900-talets första hälft förändrades samhälle och kyrkoliv i Sverige på många sätt. Olika synsätt och strategier framfördes som gällde hur Svenska kyrkan skulle framträda under nya förutsättningar, inte sällan knutna till en syn på den som en folkkyrka eller nationalkyrka. Under denna tid växte en högkyrklig rörelse fram i Svenska kyrkan. Präster och lekfolk på olika platser i landet bildade sammanslutningar, ofta av ordensliknande karaktär, som tillsammans utgjorde ett rörelsenätverk. Rörelsen tog intryck av kontakter med kyrkor i utlandet men anknöt också till det som man uppfattade som en svensk kyrklig tradition. Den blev misstänkliggjord och betraktades som kontroversiell i sin samtid, men förespråkade också mycket som senare under 1900-talet har fått genomslag i kyrkolivet. Den högkyrkliga rörelsen blev en del av ett framväxande kyrkligt landskap definierat av olika så kallade kyrkligheter som har fortsatt att prägla det svenska kyrkolivet in i vår egen samtid. I denna avhandling undersöks den högkyrkliga rörelsens framväxt i Svenska kyrkan utifrån dess nationella och internationella kontext med teoretiska begrepp och metodiska verktyg som riktar in sig på aspekter som rörelse, kollektiv identitet och historiebruk. Resultatet är berättelsen om en rörelse som inte ville framträda på samtidens villkor men som samtidigt blev en del av Svenska kyrkans väg in i det moderna samhället.

Följ med på en resa in i förnyelse och kärlek. En resa som för dig in i nya djup om du låter Herren leda. Det finns ingen ände på de höjder och djup vi kan träda in i när vi förstår Herrens godhet och nåd för oss. Detta är en bok som hjälper dig att återupptäcka Guds kärlek och att släppa taget om bördor för att träda in i det som ligger framför dig. - Du är kallad! Det finns så mycket mer som Herren vill visa dig.

I Östeuropas städer ser vi tydliga spår av de postsovjetiska samhällenas förvandlingar. Vilken roll spelar erfarenheter från det förflutna och förväntningar på framtiden för dessa omstruktureringsprocesser? Jonas Lindström ger en bred och ingående skildring av de senaste decenniernas förnyelseprocesser av den lettiska huvudstaden Riga. Han visar hur skeendet i hög grad formats utifrån olika drömbilder eller "urbana fantasmagorier". Dessa avspeglas i såväl nya bostads- och kontorskomplex som i nya shoppinggallerior samt i de officiella stadsutvecklingsplanerna. Lindström visar också hur dessa visioner och drömmar produceras i en kamp mellan olika föreställningar om samtid och framtid, där det förflutna utgör huvudkomponenten. I Rigas pågående stadsförnyelse lyfter Lindström fram tre tendenser -- avsovjetisering, globalisering och letti­fiering. Tillsammans frambringar de en ny identitet för staden. Samtidigt leder dessa tre helt olika utvecklingsriktningar till en stadsförnyelse som saknar överblick och en samlad vision. Jonas Lindström är sociolog, verksam vid Södertörns högskola. Det här är hans doktorsavhandling.

I sin doktorsavhandling i statskunskap presenterar författaren fallstudier av samverkansprocesser under 20 år eller mer i Hökarängen i Stockholm, Råslätt i Jönköping, Hammarkullen i Göteborg och Navestad i Norrköping. I dessa stadsdelar har man - trots frustrerande processer och magra resultat - om och om igen satsat på samverkan mellan sociala myndigheter, bostadsföretag och boendeorganisationer. Hertting analyserar i sin bok upprepningsfenomenet i lokala nätverk och identifierar ett antal samarbetsproblem med hjälp av en spelanalytisk begreppsapparat.