Visar resultat för..."Historiska noveller"

Gabaldons beroendeframkallande karaktärer och miljöer vävs ut ytterligare i denna novellsamling. Med en oemotståndlig blandning av historisk romance och fantasy får vi än mer av Outlanderseriens karaktäristiska kärleks- och äventyrsskildringar som är lika storslagna som alltid!

Denna samling noveller från Outlanderuniversumet tar oss med till 1700-talets Jamaica, Paris och Kanada bland annat. Där får vi återse publikfavoriter som Lord John Grey och följa med Jamie och Ian som unga, långt innan Claire kom in i bilden. Vi får även följa deras släktingar och vänner som dykt upp i den hyllade serien.

Sju stenar som må stå eller falla är en fantastisk samling med sju noveller för alla som undrat vad som hänt innan, efter eller parallellt med den episka kärlekssagan. Den kultförklarade Outlanderserien finns sedan tidigare i nio delar och spin off serien om Lord John Grey har utkommit i tre delar.

Diana Gabaldon är författaren bakom Outlanderserien. Hon är ursprungligen universitetsprofessor i naturvetenskap men har kommit att bli en uppskattad författare med bred repertoar. Hennes Outlanderserie är närmast en egen genre, bäst beskriven som historisk science fiction.

"Gabaldon är i högform ... karaktärers liv och sammanlänkade intriger vävs ihop och hon ger oss glimtar av den större Outlandervärlden, av vilken denna läsare inte kan få nog." - Historical Novels Review 

"... det känns nästan som att man får en titt in i de andra karaktärernas liv, man spionerar på vad alla andra har för sig när Jamie och Claire är iväg. Om du är ett Outlanderfan så vill du inte missa denna samling. 5/5 stjärnor." - San Francisco Book Review 

"Faxneld använder sägnens form så skickligt att man lätt kan föreställa sig hur berättelserna viskades fram vid en eldstad i Jämtland 1823. Samtidigt finns en personlig ton och en modern twist; ett stråk mörk humor och subtila referenser till skräckgenren. Mimmi Strinnholms illustrationer är ypperliga. Rekommenderas varmt!" Sara Bergmark Elfgren, författare till Cirkeln , Vei , "Norra Latin" m.m.

"Gruvliga berättelser utan åthävor riktigt bra" Jonas Thente, DN

"Ett stort nöje att läsa, inspirerande och intressant. Boken balanserar mellan en gammaldags lägereldsstämning och något långt mer fördärvstörstande. Jag slukade hela omedelbart och det kommer att bli fler vändor med den." Erik Danielsson, Watain.

"I Per Faxnelds miniatyrnoveller om udda norrländska människoöden förenas det fantastiska med etnografisk exakthet. De är berättelser som får en att rysa och förtrollas. Bör läsas på en plats där man har ett stadigt underlag under fötterna, så att man inte sjunker ner och uppslukas av marken." Bengt af Klintberg, legendarisk folklorist och poet.

Anledningen till att jag älskar den är att det för en gångs skull inte handlar om en svensk adaption av de internationella skräckmästarnas metoder. Det handlar om den sortens berättelser som min egen farfar älskade att skrämma oss barn med. Berättelser som är sprungna ur den norrländska jorden och utspelar sig här. Som är berättade i vår egen karakteristiskt kärva stil och befriade från sensmoral, vilket gör dem fullständigt oförutsägbara.  Östersundsposten

Folkgotik deluxe i Per Faxnelds skönlitterära debut!

Offerträdet innehåller fyrtiofyra förtätade små skräckberättelser, som tar utgångspunkt i norrländsk allmogemiljö och folktro. Bland förfallna gårdar och i djupa granskogar möter vi blodstämmare, hämndlystna häxor och mordiska bondbarn.

Boken är illustrerad med stämningsfulla bilder av Mimmi Strinnholm.

Sensommaren 1931 flyttar Karen Blixen, då 46 år gammal, hem till Danmark och in hos sin mor. Totalt ruinerad. Kaffefarmen i Kenya är såld på en tvångsauktion. Hon har dessutom nyligen förlorat sin älskare och vän Denys Finch Hatton i en flygolycka. Där och då påbörjar Blixen sitt författarskap. Hon skriver en samling berättelser, »för att överleva«. Hon skriver på engelska, som varit det språk hon talat till vardags i 17 år. Berättelserna utspelar sig i ett drömskt 1800-tal, men med universella mänskliga teman som passion, längtan, kärlek, förlust, samt inte minst lusten och tvånget att berätta. Karen Blixens debutbok Seven Gothic Tales [1934], utgiven bakom pseudonymen Isak Dinesen, liknar ingen annan stor nordisk klassiker. Verket, med arbetstiteln »Nine Tales«, var tänkt att innehålla nio berättelser, men den amerikanske förläggaren strök ner det till sju. Denna utgåva, Gotiska berättelser, är den första att samla alla de ursprungligen tilltänkta nio berättelserna.I svensk översättning av Sonja Vougt, Eva Liljegren och Torsten Blomkvist, och med ett nyskrivet förord av Moa Matthis.

KAREN BLIXEN [1885 1962], egentligen Karen von Blixen-Finecke, född Karen Christentze Dinesen, var en dansk författare. I engelskspråkiga länder är hon känd under pseudonymen Isak Dinesen och i tyskspråkiga länder med författarnamnet Tania Blixen. Hennes två mest berömda verk är debuten Seven Gothic Tales [1934] och romanen Out of Africa [1937]; båda skrivna på engelska. Nio gånger nominerades Karen Blixen till Nobelpriset i litteratur.

»Inledningen på ett författarskap som inte liknar något annat, och som placerar Karen Blixen bland 1900-talets allra viktigaste författare.« | Margaret Atwood, The Guardian

Krönikor kallade våra äldsta historiska författare sina mer eller mindre litterära skildringar av de svenska kungarna, och En krönika kallas denna boks berättelser om furstar från Gustav Vasa till Karl XII. Det är fullt logiskt att Ivar Lo-Johansson, som förut skrivit om statarna och om arbetarna, om helgon och prostituerade, om tjuvar och bödlar och allsköns patrask, till slut också skrev en hel bok om furstarna. Det är demokratiskt att räkna också kungarna till mänskligheten, utan dem skulle författarens samhällsbild inte stå färdig.

Furstarna är, både genom sin kraftfulla konstnärliga gestaltning, sin djupa förtrogenhet med vår svenska historia och sin förmåga att nå fram till en bärkraftig och levande människotolkning långt bortom den förstenade historiesynens schabloner, ett av de märkligaste verken i Ivar Lo-Johanssons författarskap.

Trettio år har gått sedan korpral Rask gick bort. Efter hans död tvingades Ida flytta från soldattorpet till en liten stuga. Det är här vi nu träffar henne, korpralskan. Raskens efterleverska, åldrad och utan den kraft som hon alltid burit - men med stoltheten och envisheten i behåll.

Rasken som var så stolt och stursk - om han varit med här och hört på i dag! Han skulle inte ha tålt och fördragit det tal som hon fått höra: Fattighuset. Han skulle ha svarat den här herren från fattigvården - en kronans korpral som han hade respekt med sig. Om han fått leva, ja, om han fått leva; allt hade varit annorlunda. Men hans liv tröt, medan han ännu var i kraftens dagar: det var så utsett. Och vad skulle hon nu göra, gamla hjälplösa vrak? De ville frakta henne till fattighuset, och hon förmådde inte hindra dem.

Raskens efterleverska skrevs från början som en epilog till Raskens, Vilhelm Mobergs genombrott som författare 1927, men lyftes ur av Moberg själv eftersom han tyckte att den gjorde sig bättre som fristående berättelse.