Visar resultat för..."Hjördis"

Den här boken ger en teoretisk grund och praktisk vägledning i att leda och utveckla gruppbehandling där utbytet mellan deltagarna står i centrum. Författarna förklarar hur grupprocesser och gruppdynamik kan användas för att främja förändring. De går igenom vad som är verksamt i gruppbehandling och vad man behöver tänka på när man startar en grupp. Mycket utrymme ägnas åt rollen som gruppledare, till exempel hur man tar hänsyn till både individernas och gruppens behov. Författarna beskriver även hur en grupp utvecklas, vad som är typiskt i olika faser och hur uppgiften som gruppledare därmed skiftar. Fokuserad gruppterapi (FGT), grupprocesser i KBT och psykoedukativa grupper beskrivs i varsitt kapitel.

Gruppens potential är skriven för alla som vill leda en gruppbehandling, till exempel inom primär- och företagshälsovård, somatisk vård, psykiatri, social omsorg och ideella organisationer.

Författarna är leg. psykoterapeuter med olika grundexamina och har mångårig erfarenhet av att leda och handleda gruppbehandlingar: Christer Sandahl, Hjördis Nilsson Ahlin, Catharina Asklin-Westerdahl, Mats Björling, Anna Malmquist Saracino, Lena Wennlund, Ulf Åkerström och Ann Örhammar.

Plötsligt blåste det till runt våra huvuden. En kall flaxande vindpust.Hjälp, vad var det? skrek jag.Monkan grep hårt tag i Lenas arm.Ihhh, ett spöke!Att Solgatan 1 är det bästa stället i hela världen, det hör man nästan på namnet. Där bor Hjördis med sin syster, sina föräldrar, katterna Mick och Prick och sin farmor ibland. I tolv kapitel skildras vänskap, lek och vardag, precis så rysligt, roligt och spännande som det kan vara. Det handlar om bästisar, hemliga klubbar och kärleken till en katt. Roliga lekar och mystiska sagotanter.Perfekt högläsning av Jujja Wieslander, författare till bland annat böckerna om Mamma Mu. Med bilder av Lotta Geffenblad.

Alice och Hjördis Nordin är två snickardöttrar från Brunnsgatan i Stockholm, känsliga, självständiga, fästa vid varandra. De kom in på Konstakademin och hamnade i den skandinaviska konstnärskretsen i Paris.

Per Wästberg hittade av en slump systrarnas dagböcker och brev i ett arkiv. Han har lyft fram och levandegjort scener och bekännelser från tonåren till den sena ålderdomen. Alice och Hjördis skriver om erotik, trohet och övergivenhet, om skapande lust, könsroller och familjeband. Deras kamp att förstå sig själva och sin omgivning är ett gripande och allmängiltigt dokument som överträffar det mesta i den samtida kvinnolitteraturen.

Solen skiner mig rakt i ansiktet. Det blir alldeles tyst omkring mig, jag hör bara porlet av vattnet längs sidorna av kanoten. Jag lyfter paddeln och lägger den över knäna. Kanoten bara fortsätter att glida. Jag blundar mot solen.Hjördis har längtat hela vintern och nu är äntligen sommaren här! Hjördis har åkt hela vägen till Farmor på landet där hon ska vara nästan hela sommarlovet. Det blir några härliga veckor med sol och bad, kojbyggen, äventyr och massor av lek! Kanske kommer även Isabella, Hjördis bästa sommarkompis. När Hjördis tänker på Isabella blir hon helt glad i kroppen!Få personer skildrar barn så mitt i prick som Jujja Hjördis Wieslander, författaren till böckerna om Mamma Mu, Lillebror och Nalle, Dagspöket med flera.Perfekt högläsning för 5 9-åringar, genomillustrerad av Lotta Geffenblad. Vardagsäventyr när de är som bäst!

Omvårdnadsforskningen i Sverige är en ung vetenskap som i dag är väl etablerad vid landets universitet och högskolor. Många sjuksköterskor på olika befattningar har bidragit till detta liksom ett antal politiska beslut, som till exempel högskolereformen 1977. I dag har omkring 1300 sjuksköterskor disputerat i Sverige, varav 85 innehar professorstjänster eller är professor emerita/emeritus. Hur har denna snabba utveckling varit möjlig? För att belysa det gör här några av de tidiga pionjärerna inom omvårdnadsforskningen en tillbakablick på utvecklingen under de tre första decennierna, åren omkring 1970–2000.

Perioden kännetecknas av entusiasm, viktiga organisatoriska, finansiella och politiska beslut och en övertygelse om behovet av forskningsbaserad kunskap för att ge en kvalitativt god vård och omsorg. Även en avvaktan och ett ifrågasättande av värdet och möjligheten att beforska något så "självklart och praktiskt" som omvårdnadsverksamheten noteras. I boken medverkar sammanlagt 32 författare.

Vi får läsa hur det var att tillhöra de första sjuksköterskorna som genomgick en forskarutbildning, av att vara starkt engagerad i uppbyggnaden av omvårdnadsinstitutioner och får exempel från den tidiga omvårdnadsforskningen under de tre första decennierna. I boken beskrivs också några utbildningsreformer och finansieringssätt - förutsättningar för de första decenniernas omvårdnadsforskning.

Som läsare möter du en idéhistorikers tankar kring tillkomsten av ett nytt ämnesområde och i slutet av boken får du ta del av en sjuksköterska och professors framtidsspaning kring dagens och morgondagens omvårdnadsforskning och dess utmaningar. Boken vänder sig främst till lärare och studenter inom sjuksköterske- och andra vårdutbildningar på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå samt till kliniskt verksamma och forskare inom hälso-, sjukvård och omsorg.

Sagt om boken”[…] Boken är en intressant dokumentation över ett ungt ämnes etablering som vetenskap.” Motzi Eklöf, lektör, BTJ-häfte 14112229.

"En inspirerande och läsvärd bok för studerande och verksamma inom vården." Läkartidningen. 2014;111:CXWX Lakartidningen.se 2014-05-28, Karin Kjellgren.

Om författarnaRedaktörer för boken När Omvårdnad blev vetenskap är Elisabeth Hamrin och Mona Kihlgren, båda professorer emeritii, Alice Rinell Hermansson, dr. med. Vet. och Gerthrud Östlinder, journalist och filosofie kandidat/magister inom omvårdnad och folkhälsovetenskap, samtliga legitimerade sjuksköterskor. I arbetsgruppen för framtagning av boken har dessutom under hela arbetet ingått Hjördis Björvell, Astrid Norberg, Ulla Qvarnström och Vivian Wahlberg, samtliga legitimerade sjuksköterskor och professorer emeritii.

Idag är det upprop, för det är första dagen efter sommarlovet. Alla i klassen verkar vara här. Ylva träffade jag redan på skolgården. Hon är min bästa kompis. Hon är lite olik sig.- Vad har du gjort med håret, har du klippt dig?- Näe, vadå? säger hon och skrattar.Hjördis har haft ett långt skönt sommarlov, men nu börjar skolan igen. Det är pirrigt, spännande och lite vemodigt. Hjördis minns sommardagarna hos Farmor, men snart tar tankarna på skollivet över. Hjördis kämpar med att våga prata inför hela klassen, läsa högt och att hinna leka med både kompisarna på gården och klasskompisarna. Och hur är det egentligen med Birgitta B? Varför är syfröken så taskig mot henne?Få personer skildrar barn så mitt i prick som Jujja Hjördis Wieslander, författaren till böckerna om Mamma Mu, Lillebror och Nalle, Dagspöket med flera. Perfekt högläsning för 5-9-åringar, genomillustrerad av Lotta Geffenblad. Vardagsäventyr när de är som bäst!

Familjer kan se väldigt olika ut. Det är bra, tycker Hjördis. Hjördis tycker också att det är väldigt bra med en familj som bara är en Hjördis och en pappa. Men så ska pappas nya tjej komma på middag. Hon heter Fis-Potta. Hjördis har redan bestämt sig för att inte tycka om henne och gömmer sig under köksbordet. Det mullerbullrar en stor argboll i hennes mage. Hoppas att den exploderar på den där Fis-Potta. Hjördis gömmer sig är en bok om att våga ge någon en chans, även om man först inte vill. Det är också en humoristisk berättelse om vuxna som älskar att leka och om hur även stora känslor kan försvinna eller bytas ut.

BTJ ger omdömet "Mycket bra". 

"[...] Hjördis gömmer sig är en färgglad bilderbok om jobbiga och svåra känslor.[...] Språket är väl anpassat till målgruppen och förmedlar de starka känslorna utan att det känns överdrivet.[...] Att många av bilderna är ritade ur Hjördis synvinkel bidrar till ett starkt barnperspektiv vilket går hand i hand med bokens genomgående teman. Boken funkar bra för högläsning både hemma och i förskolan och passar som utgångspunkt för vidare diskussioner." 

Lektör Fanny Rosberg, BTJ-häfte 4, 2026.  

Charlotta och hennes värld är en charmig berättelse från 1930 -talet, en övergångstid mellan gammalt och modernt. Charlotta är född hemma i köket men lillebror på BB.  Vi får följa Charlotta i såväl vardag och fest som i svåra stunder då nära anhöriga dör. Charlotta växer upp i en familj som nyligen lämnat livet på landsbygden och etablerat sig som småföretagare i frukt- och grönsaksbranschen. Detta var en vanlig försörjningsutväg för jordlösa bondsöner, men hörde också samman med ett nyvaknat samhällsintresse för frisksport och vegetarisk mathållning. Charlottas föräldrar behöll dock en stark samhörighet med sin tidigare miljö. Charlottas liv och uppfostran präglas därför av seder, bruk och värderingar som mer hör hemma i 1800-talets bondemiljö än i modernismens trettital. 

Boken innehåller en del lite ålderdomliga ord, dessa är kursiverade, en ordlista på slutet förklarar dessa ord för de läsande barnen.

Boken vänder sig till barn i åldrarna 6-9 år, men kan även läsas av äldre barn.

This book describes how group treatment offers a unique opportunity for group members to learn and to change as they interact with other group members.

The group structure presents a social microcosm of relationships that people who seek psychotherapeutic treatment find problematic in their private and public lives. In groups, the participants can observe each other, provide feedback to each other, and practice change strategies. In short, group treatment has a powerful healing and supportive function. Based on the authors’ many years of education and experience in academia, the private and public sectors, specific guidance is offered to group leaders on participation, organization, and communication in group treatment. The authors describe the history and characteristics of group treatment, how to organize a treatment group, the roles and responsibilities of the group leader, methods of group treatment, and typical responses of participants. Given its purpose and methodology, this book takes an original perspective on group treatment aimed ultimately at improving healing processes in healthcare and social care.

This book will provide a helpful introduction and guide for a range of professionals who work in primary healthcare, company healthcare, somatic care, psychiatric and social care, and the non-profit sector.

This book describes how group treatment offers a unique opportunity for group members to learn and to change as they interact with other group members.

The group structure presents a social microcosm of relationships that people who seek psychotherapeutic treatment find problematic in their private and public lives. In groups, the participants can observe each other, provide feedback to each other, and practice change strategies. In short, group treatment has a powerful healing and supportive function. Based on the authors’ many years of education and experience in academia, the private and public sectors, specific guidance is offered to group leaders on participation, organization, and communication in group treatment. The authors describe the history and characteristics of group treatment, how to organize a treatment group, the roles and responsibilities of the group leader, methods of group treatment, and typical responses of participants. Given its purpose and methodology, this book takes an original perspective on group treatment aimed ultimately at improving healing processes in healthcare and social care.

This book will provide a helpful introduction and guide for a range of professionals who work in primary healthcare, company healthcare, somatic care, psychiatric and social care, and the non-profit sector.

Die Umbruchsphase des 19. Jahrhunderts, von Marx als Verwesungsprozeß des absoluten Geistes bezeichnet, provozierte die Philosophie zu einer radikalen Revision ihres Selbstverständnisses. Innerhalb dieser Diskursverschiebung ist Kierkegaards Position kaum beachtet worden. Eine erneute Lektüre zeigt, daß Kierkegaard wie die Junghegelianer eine Philosophie entwirft, die sich als Philosophie nach der Philosophie versteht und als Nichtphilosophie inszeniert. Die literarischen Maskeraden seiner Philosophie dürfen aber weder über ihre Verbundenheit mit der philosophisch-theologischen Tradition noch über ihren systematischen Gehalt hinwegtäuschen: Der falschen Verwirklichung der Philosophie durch ihre Allianz mit der Öffentlichkeit begegnet Kierkegaard mit dem Gestus der Wiederholung, der die sokratische Elenktik ebenso wie die Religiosität Meister Eckharts aktualisiert. Mit den Methoden der Historischen Semantik, der Konstellationsforschung und philosophiehistorischen Logotektonik analysiert die Studie die kulturkritischen Implikationen von Kierkegaards existentieller Philosophie. Im Vergleich mit den Junghegelianern und Rousseau wird Kierkegaards eigenwillige Antwort auf die postmetaphysische condition humaine deutlich vernehmbar.

Die Umbruchsphase des 19. Jahrhunderts, von Marx als Verwesungsprozeß des absoluten Geistes bezeichnet, provozierte die Philosophie zu einer radikalen Revision ihres Selbstverständnisses. Innerhalb dieser Diskursverschiebung ist Kierkegaards Position kaum beachtet worden. Eine erneute Lektüre zeigt, daß Kierkegaard wie die Junghegelianer eine Philosophie entwirft, die sich als Philosophie nach der Philosophie versteht und als Nichtphilosophie inszeniert. Die literarischen Maskeraden seiner Philosophie dürfen aber weder über ihre Verbundenheit mit der philosophisch-theologischen Tradition noch über ihren systematischen Gehalt hinwegtäuschen: Der falschen Verwirklichung der Philosophie durch ihre Allianz mit der Öffentlichkeit begegnet Kierkegaard mit dem Gestus der Wiederholung, der die sokratische Elenktik ebenso wie die Religiosität Meister Eckharts aktualisiert. Mit den Methoden der Historischen Semantik, der Konstellationsforschung und philosophiehistorischen Logotektonik analysiert die Studie die kulturkritischen Implikationen von Kierkegaards existentieller Philosophie. Im Vergleich mit den Junghegelianern und Rousseau wird Kierkegaards eigenwillige Antwort auf die postmetaphysische condition humaine deutlich vernehmbar.

Die Umbruchsphase des 19. Jahrhunderts, von Marx als Verwesungsprozeß des absoluten Geistes bezeichnet, provozierte die Philosophie zu einer radikalen Revision ihres Selbstverständnisses. Innerhalb dieser Diskursverschiebung ist Kierkegaards Position kaum beachtet worden. Eine erneute Lektüre zeigt, daß Kierkegaard wie die Junghegelianer eine Philosophie entwirft, die sich als Philosophie nach der Philosophie versteht und als Nichtphilosophie inszeniert. Die literarischen Maskeraden seiner Philosophie dürfen aber weder über ihre Verbundenheit mit der philosophisch-theologischen Tradition noch über ihren systematischen Gehalt hinwegtäuschen: Der falschen Verwirklichung der Philosophie durch ihre Allianz mit der Öffentlichkeit begegnet Kierkegaard mit dem Gestus der Wiederholung, der die sokratische Elenktik ebenso wie die Religiosität Meister Eckharts aktualisiert. Mit den Methoden der Historischen Semantik, der Konstellationsforschung und philosophiehistorischen Logotektonik analysiert die Studie die kulturkritischen Implikationen von Kierkegaards existentieller Philosophie. Im Vergleich mit den Junghegelianern und Rousseau wird Kierkegaards eigenwillige Antwort auf die postmetaphysische condition humaine deutlich vernehmbar.