Visar resultat för..."Hälsingland"

"En bladvändar-dystopi" Aftonbladet 

Det är juli och hettan ligger obönhörlig över Sverige. I Hälsingland rasar en stor skogsbrand och i en av byarna nära brandområdet bor trettonåriga Leonora med sin familj. De vuxna är upptagna av väderleksrapporter och vindriktningar så barnen får klara sig själva. Leo och hennes vänner Miriam och Noel använder friheten till att utmana gränser, denna sommar som luktar brandrök och undergång. Vad hinner de göra innan allt är för sent?  

Till slut når branden byn och alla lämnar brådstörtat sina hus men Miriam och hennes familj är inte med bland de som kommer ut. Nästan 500 personer saknas och befaras ha omkommit i elden. Länsstyrelsen har spärrat av området då gifter från fabriker och gruvor kontaminerat marken och grundvattnet. Av de tusentals personer som har evakuerats kan ingen återvända hem.  

15 år senare jobbar Leo som forskningsassistent. Minnena av den stora brandkatastrofen plågar henne än. Trots alla ansträngningar har hon inte fått veta vad som har hänt med Miriam. Fast besluten att få svar lyckas Leo ta sig in i det övervakade området, hennes barndomsmarker. Bland knäckta vindkraftverk, trasiga studsmattor och faluröda väggar söndersprängda av växtlighet letar hon efter sanningen. 

I Brandsommar möter vi en skälvande ny tid. Det är en berättelse om vänskap och förlust, och om obeveklig hetta i spåren av klimatförändringarna.

"Marit Sahlström skapar med kroppsliga detaljer en starkt sinnlig närvaro i sin text, den är full av vardag och trasiga föräldrar och barn som får skapa sin egen verklighet mitt i ett Sverige som går sönder. Angeläget och med sträckläsningskvalitet." Nina Asarnoj, Kultunytt, Sveriges Radio

"I 'Brandsommar' imponerar det effektiva språket som driver berättelsen framåt. Det är också ett inkännande porträtt av den unga Leonora, vars framtidstro och relationer vittrar sönder i en värld som konstant blir sämre [...] en bladvändar-dystopi som målar upp ett mardrömslikt scenario om ett Sverige med naturkatastrofer, ruttna grödor och svettig desperation."Kristin McMillen, ETC 

"Det är oavbrutet spännande. [...] Den här romanen söker en åldersbred läsekrets jag hoppas den hittar ut."Amelie Björck, Aftonbladet

"stark och engagerande läsning" Bodil Juggas, Arbetarbladet "nästan omöjlig att lägga ifrån sig."  Hufvudstadsbladet "en spännande klimatroman om vänskap, förlust och besatthet som utspelar sig i en skrämmande nära framtid."BTJ, Rebecca Kjellberg

I Hälsingland, i Limes Norrlandicus - den klimatiska norrlandsgränsen - möts nord- och Sydsverige. Två hushållningssystem och två matkulturer bryts och inspirerar varandra.

Boken handlar om det hälsingska smakarvet med ursprung och tradition i bondekulturens förrådshushållning, fäbodkulturen och finnskogens smaker. Trend står för nyskapande.

Viola Adamsson, hälsing sen länge och flera generationer i släkten som  ägnat sitt liv åt kost och mat i olika former. Intresset väcktes när hon redan som femåring kokade sin första kornmjölsgröt stående på en pall vid spisen. Gröten har sedan följt henne genom livet och karriären. Som forskare vid Uppsala Universitetet, där hon har doktorerat i medicinsk vetenskap, forskningen handlade om nordisk kost och hjärt- och kärlsjukdomar. Viola har även varit  kostrådgivare åt svenska landslaget i längdskidåkning och tävlat  i gröt-VM i Skottland.

Men det handlar inte bara om gröt. Boken är ett resultat av många års samlande av recept och matanekdoter. När Viola kom i kontakt med Olof Bromans storverk Glysisvallur, en detaljerad beskrivning av Hälsingland under 1700-talets första hälft, tillkom en extra dimension om det hälsingska smakarvet.

Smakarvet påverkas av de gener vi bär på, av den miljö vi befinner oss i och av vårt kulturarv. Boken ger en tillbakablick på det hälsingska smakarvet med både bredd, djup och mycket humor. Det finns även recept och beskrivningar så att man kan testa både gammalt och nytt.

Vad sägs om sotare, pärgröt med fläsk, ostkaka, snydder och törter, davosgröt och dilldränkt havre.

Välkommen till Hälsingland!

Kriminalinspektör Kristoffer Bark och hans kollegor har fått ett ouppklarat fall på sitt bord. Det gäller Emelie Kartman, en lågstadielärare och ensamstående mor som försvann för tio år sedan och återfanns på botten av Lanna badgruva, i en tunna genomdriven av ett hundratal tretumsspikar.Det blir snart uppenbart att utredningen hade stora brister. Tidigare utredare har inte gått till botten med att undersöka de hot Emelie utsattes för innan hon dog. När Kristoffer Bark kommer i kontakt med sin sjukskrivna kollega Sara Bredow, inser han att hon utsätts för liknande trakasserier. Är mördaren på jakt efter ett nytt offer?Skuggan bakom dig är andra delen i Anna Janssons nya deckarserie som utspelar sig i hennes hemstad Örebro. En berättelse om makt och manipulation, rädsla och otillräcklighet."... en effektivt berättad och spännande seriemördarthriller." BTJ

Femtonåriga Myra ger sig av på en ödesdiger resa: hon ska lifta från Hälsingland till Stockholm för att söka sanningen om sin försvunna syster. Kan poliserna Manfred Olsson och Pirjo Lundquist lösa fallet innan historien upprepar sig? Och kan Myra hantera det hon upptäcker?

"Flickorna och mörkret" är en kriminalroman, en hisnande road trip och en berättelse om att bli vuxen i en värld där mörkret sätter tonen. Boken är den sjunde, fristående delen i Camilla Grebes serie med samma namn.

Utsedd till Årets bok 2022!

Vid sekelskiftet 1900 flyr Unni, Armod och lille Roar från Norge för att finna ett nytt hem. I Hälsingland slår de sig ner i ett ödetorp i skogen mellan människoland och vildmark. Den lilla flocken tvingas huka under naturens och skogsbondens brutala nycker i det nya landet med blå berg och svartmörka skogar.

Mer än sjuttio år senare sitter Kåra vid köksbordet som Armod byggde. Hon planerar begravningen för sin svärfar Roar. Det gror mörkt i hörnen. Vad var det egentligen som hände för länge sedan, när Roars föräldrar kom till huset? Unnis och Armods kärlek var större än allt. Kåras oro är lika stor. Nu vill hon bryta tystnaden och avslöja hemligheterna. "Dit du går, följer jag" är en dramatisk historisk roman om hur beroende vi alla är av varandra och om kärlek över alla gränser.

Året är 1935, vintern är iskall på Brynäs och den unga Benedikte har inte längre något val; skafferiet gapar tomt, vräkningsbeskedet ligger på bordet och hennes små pojkar håller på att tyna bort. 2023 minns Eder vad hans mor tvingades göra för att rädda honom själv och lillebror Tom. Han minns också miraklet: morfars stuga i Rengsjö, värmen och rotmos med smör. Han minns hur allt föll samman igen, hur sanningen om det förflutna kom i kapp och ödelade. Och så minns han kärleken. "Tigerkakshjärta" är en historisk roman om svek, kärlek och mod i en stuga vid foten av Hälsinglands blånande berg.

”Det här är en perfekt roman, som i svindlande loopar genom tiden framkallar ett helt liv fyllt av kärlek, sorg, svåra beslut och skam. Karaktärerna är oförglömliga, den eleganta berättarstrukturen skapar driv, och språket är en jublande fröjd i varje mening.” Helhetsbetyg: 5/5. BTJ, nr 6, 2024.

1983. I sömniga Silvernäs inträffar två händelser som slår omkull polisintendent Erland Hjorts fredade vardag. En kvinna hänger sig och en avhuggen hand hittas utanför en lada. Från Stockholm kommer förstärkning i form av kriminalinspektörerna Markovic och Ljung. Vad har den döda kvinnans syster Anna Karjala för dunkla hemligheter? Och vad håller de långhåriga tonårskillarna i byn på med, satansdyrkan? Stillheten byts mot ett alltmer stegrat förlopp då Hjort inleder ett förhållande med Anna Karjala, och ytterligare en styckad del av en människa hittas.

”En otroligt rafflande och välskriven debutantdeckare. (...) Väldigt spännande!” /Jonas Eklöf, TV4 Nyhetsmorgon

”Det händer mycket skit i Norrlands obygder, det vet alla som har läst Karin Smirnoff, Stina Jackson eller William Älgebrink. Per Moritz Stenborgs ’Anna Karjala’ börjar med en avhuggen hand, vinkande från en gärdsgårdsstör. Sedan blir det obehagligt på riktigt (...) Det är koncentrerat och säreget, med ett stort hjärta för de tilltufsade karaktärerna.” /Ulf Kvensler, Dagens Nyheter

”Per Moritz Stenborgs spänningsdebut ’Anna Karjala’ är det bästa jag läst i år i genren. (...) I Stenborgs tolkning av det svarta Norrland är livet öde och döden förvriden, orden är aska som blir glöd som blir aska igen. Här finns poesi av Bernt Staf och Alf Robertson och dimmor från stekt fläsk, bara det.” /Åke Edwardson, Dagens Nyheter

I sin romandebut tecknar Elin Persson osentimentalt tre unga livsöden med värdighet och medmänsklighet. Och läsarhjärtat brister.

Rebecka är ny på jobbet på HVB-hemmet, hon har gått introkursen och hon följer alla regler som står i pärmen. Hon får rådet att lämna jobbet på jobbet, att inte låta sig bli berörd. Men ibland när det blir för mycket flyr hon ner till källargången vid grovsoprummet och sitter där en stund och petar på den skrovliga betongväggen tills det bildas en liten hög med grått smul på golvet.

Varje dag möter hon Ahmed som dansar snabbt med höfterna, Hamid som har Migrationsverkets brev på nattduksbordet och Zaher, den nyaste på boendet som rör sig tyst längs korridorerna i sina glittriga sandaler. De är Afghanistans söner, och Rebecka på asylboendet är deras anhörig.

Elin Persson är socialantropolog. När hon inte skriver jobbar hon med socialt arbete. Hennes debutroman "De afghanska sönerna" är en brännande text som inte vill släppa taget. Den är också en hyllning till alla som jobbar på HVB-hem.

Mansjön är en sjö och gård i norra Hälsinglands skogar i trakterna kring Los, Voxna och Ovanåker. Gården ligger mycket vackert vid sjön med samma namn. Det har funnits människor här sedan stenåldern. Svedjefinnar kom hit på 1600-talet och nybyggare flyttade in på 1800-talet. Skogsbolagen köpte upp gårdarna och människorna blev arrendatorer. Det fanns gruvnäringar i trakterna, men de blev kortvariga.   Sju syskon föddes på gården under 1800-talet. Fyra av de åtta syskonen, emigrerade till Amerika. De planterade en varsin björk innan de for. En av björkarna står fortfarande kvar.... Två av de som emigrerade omkom i en skogs- och präriebrand i det nya landet, en av dem återvände till Hälsingland. Livet omgärdades av hårt och slitsamt arbete för folket på gården men det fanns också plats för glädje, skratt och gemenskap. Nya tider kom, människor organiserade sig och studerade på distans eller på folkhögskolor för att förändra sin egen vardag.  Läs den fascinerande släktsagan av Björn Nilsson

https://www.helahalsingland.se/logga-in/lokalhistoria-fran-los-en-skildring-over-arhundradena-jag-ville-ha-nagot-att-gora-under-corona

Kvinnorna i Hälsingland - En reportagebok om vår tids historia och är skriven av Malena Hilding och Lilian Sjölund. Boken handlar om 24 starka hälsingekvinnor som har gjort skillnad. På bokens baksida kan man läsa: De   Det här är en samling reportage om kvinnor som lever i Hälsingland. Några har bott här jämt, andra är inflyttade och rotade. En del är återvändare. En bär en exklusiv Gucci-väska på byvägen. En gör uppror mot överheten och en tredje river gränser.   Alla lika, alla olika. Men mycket har de gemensamt. De tänker fritt, de står upp för sig själva och andra, de är modiga och inspirerande. Var och en på sitt vis. Kalla det stintkraft. Här formulerar de sina livsval, sina tankar om Hälsingland och om tiden de lever i. En samtid under stor förändring, i en landsbygd där världen mullrar utanför. Under tiden ska man överleva. Eller som en av kvinnorna uttrycker det:  Jag vill ha både hemägg och Netflix. Kvinnorna i Hälsingland Publiceras i BTJ-häftet nr 20, 2018. Lektör Pia Holmström Recension Det här är en reportagebok som porträtterar 24 olika kvinnor som bor och verkar i Hälsingland. ... En del är välkända medan andra är mindre kända. Det som förenar dem är att de går sin egen väg och på olika sätt uppvisar kvinnokraft eller stintkraft som det kallas i Hälsingland. Det är journalisterna Malena Hilding och Lilian Sjölund som skrivit boken. Kvinnorna som porträtteras är i olika åldrar och det är deras livsval och syn på livet som lyfts fram. Läsarna får bland andra stifta bekantskap med ett par systrar som är bokhandlare, en miljöaktivist som kämpade mot uranbrytning på 80-talet och en konstnär som flyttat hem till sina rötter. Det är en välskriven bok om kvinnor som inspirerar. Texten är ackompanjerad med vackra foton av journalisten Henrik Nyblad. Lilian Sjölund har tidigare skrivit debattboken Hatad (2017). 

Lilian Sjölund (f.1961) Har arbetat som journalist i 33 år. Som nyhetsreporter, nöjesredaktör, nyhetschef och redaktionschef. De senaste sex åren har hon ägnat all sin tid åt det politiska livet i Hälsingland. Som liberal politisk redaktör och ledarskribent på Mittmedias tidningar i Hälsingland (Ljusnan, Söderhamns-Kuriren, Ljusdals-Posten och Hudiksvalls Tidning) kommenterar hon såväl lokalt som nationellt, smått som stort.  På pressfrihetens dag, den 3 maj 2017, debuterade hon som författare till debattboken Hatad (utgiven av facktidskriften Journalisten). En personlig pamflett för att uppmärksamma det allt hårdare debattklimatet och vad det gör med vårt demokratiska samtal. Hatad har fått stor uppmärksamhet. Lilian Sjölund har blivit inbjuden till såväl Rosenbad som polisens nationella operativa styrka med fokus på demokratibrott. Under våren 2018 har också boken fått utgöra underlag för Diakonias dokumentära teater Mod och Motstånd med tillhörande politikersamtal. Under 2018 jobbar Lilian Sjölund tillsammans med journalisten Malena Hilding på reportageboken Kvinnorna i Hälsingland , som ges ut på Bokförlaget K&R AB. Det är kvinnorna som gör hela skillnaden nämligen.

Malena Hilding (f 1954) är journalist sen 40 år tillbaka. Har jobbat som allmänreporter, kulturredaktör, bilageredaktör och nyhetschef. Numera pensionär men frilansar med krönikor i Hälsingetidningar och har andra skrivuppdrag. Uppväxt i Gävle men bosatt i Hälsingland sen 1978 och har genom åren i jobbet träffat och skrivit om många kvinnor i Hälsingland. Intresserad av kvinnofrågor, mänskliga frågor och alltid nyfiken på andra människors värderingar och ställningstaganden. Hur tänker andra och varför gör vi som vi gör? Vad händer med vår gemensamma framtid?