Visar resultat för..."Människoliv"

Den autentiska historien om Raoul Wallenberg och kampen för människoliv 194445 Om Raoul Wallenberg har det skrivits mycket, men i denna volym presenteras ändå en rad nya fakta från hans tid i Budapest, den stad i Europa där det fanns en stor judisk minoritetsbefolkning och där flest judiska invånare överlevde nazisternas förintelsegärning. Men författaren skriver med ett bredare perspektiv och skildrar ett betydande stycke ungersk-judisk historia. Fokus ligger i det nätverk av människor som agerade under ockupationen och lyckades rädda 130 000150 000 judiska medborgares liv i Budapest undan utplåning. Här skildras likaså slaget om Budapest mellan tyskarna och de inträngande sovjetiska trupperna, en av andra världskrigets blodigaste drabbningar. Genom att författaren är ungerskspråkig har han lyckats gräva fram nya för oss i väst okända fakta ur de ungerska arkiven. Därför växer här fram också en till stora delar okänd historia. En rad agerande personer, ungerska och neutrala aktörer samt inte minst tyska nazister, porträtteras. Pilkorsare, motståndsrörelsen och andra grupper synas i sömmarna. Totalt deporterades 436 000 människor från Ungern till Hitler-Tyskland. Gellert Kovacs är född i Ungern men kom som nioåring till Sverige. Han är historiker, skribent och lärare, bosatt i Stockholm. Han har bistått såväl Ingrid Carlberg som Bengt Jangfeldt med faktamaterial till deras respektive biografier över Raoul Wallenberg.

Gunnar artéus är en ovanlig historiker. Hans stora forskningsinsats ligger inom militärhistorien i vid mening. Men han är också poet, har gett ut diktsamlingar och översatt andra poeter som Rilke och Yeats. Och han är heller inte någon traditionell militärhistoriker. Han har visserligen skrivit om strategi, generaler och krigandets konst, men framför allt gäller hans forskning den framväxande militärstaten och det svenska samhället i dess helhet. – – – Inlevelse i människor, stämningar och mentaliteter kommer tillbaka med ökad styrka i de essäsamlingar som Artéus publicerat under 2010-talet. Essäformen har gett honom en frihet som han utnyttjat till att göra inkännande och utsökt formulerade karakteristiker av personer och epoker. Essäformen ger honom också möjlighet att pröva nya metoder. ur Ronny Ambjörnssons förord Gunnar Artéus är professor i historia, poet och essäist samt har översatt utländsk lyrik.

Den här boken, Bortom tiden, ger en hisnande bild av livet i Sverige in i vår tid genom att i ord och bild berätta om ett gammalt torp i norra Smålands skogsland och dess människor. För över 100 år sedan friköptes det av den siste soldaten där, och han och senare hans familj fortsatte att bruka stället till mitten av 1980-talet. Jordbruket byggde på självhushåll och naturaekonomi. Men familjens liv, i all sin yttre enkelhet och inre förnöjsamhet, var idel rikedom. De begärde inte mer än vad de redan hade. Något isolerat liv var det inte fråga om. Världen gjorde sig påmind. Men de flesta längtade ingenstans. De var redan framme. Berättelsen om Bolöt vill ge oss tillfälle att ägna eftertanke åt den djupare innebörden i deras livsform. Däri finns värden att återvinna, ja att något balansera våra dagars tillvaro med, den som på många sätt blivit modernare än våra drömmar om den ville att den skulle vara. Författaren Per Helge känner den svenska landsbygden från grunden. Större delen av sitt liv har han levt med de miljöer och människor han ägnat sina böcker åt, och nuet har fått djup av det gångnas ständiga närvaro.