Visar resultat för..."Mannen andra"

Sommaren 1941 styrde Hitler Europa. Storbritannien var ett av de länder som kämpade mot den kraftfulla nazistiska propagandamaskinen som skröt om seger och smutskastade sina fiender. 

Men inne i Tyskland, i själva kärnan av militärmakten pågick ett annat, tystare motstånd. En av rebellerna tillhörde den anmärkningsvärda radiorösten känd under namnet Der Chef. I sändningar över hela landet ifrågasatte han skickligt den nazistiska doktrinen, och hans radiolyssnare inkluderade såväl soldater som medborgare. Vad de tyska åhörarna inte visste var att Der Chef i själva verket var ett påhitt, en fiktion skapad av den brittiska journalisten och retorikern Sefton Delmer som en del ett omfattade motpropagandaprojekt. 

I Att vinna ett informationskrig tecknas Sefton Delmers historia av en av vår tids ledande experter på desinformation, författaren Peter Pomerantsev. Med stadig hand, och med en unik inblick i vår samtids informationskrig, leder han läsaren via Delmers livsberättelse till dagens krigssituationer. Vad kan vi lära av Delmers strategier mot Hitler i kampen mot våra egna våldshärskare? Mot strömmen av fake news och informationsförvrängning? 

"Det är som en mix av Monty Python och den infamt satiriska krigsfilmen "Inglorious basterds", men det hände i verkligheten. (...) Det är en bitvis obetalbar berättelse om en intelligent man och hans originella strategier" Dagens Nyheter, Lars Linder

"Boken är flyhänt skriven och förtjänstfullt översatt av Ola Nilsson. Förutom den smått osannolika och underhållande historien om Delmer, som sannolikt är okänd för många, är detta en synnerligen informativ och tankeväckande berättelse om desinformationens moderna framväxt. Passar alla med intresse för historia, sociologi och psykologi. (...) en fantastisk läsupplevelse som vidgar perspektiven." BTJ, Lukas Ernryd

Robert Paulson var en av de mäktigare svenska statstjänstemännen under andra världskriget. Som operativ chef för utlänningskontrollen på Socialstyrelsen förfogade han över hemlig information om alla som flytt undan nazisterna. ”Jag slöade till”, sade han till polisen när han 1945 avslöjats som spion för Nazityskland. Samtidigt skymtade ett betydligt mer aktivt engagemang.I Mannen som slöade till tecknar Peter Carlberg med hjälp av material från Säpos arkiv, militära arkiv, kommittéarkiv och rättegångshandlingar en levande skildring om en förbisedd tid av svensk historia, där flera av nationens mest inflytelserika män länge stod på de ondas sida.

Peter Carlberg är journalist sedan mer än 30 år tillbaka. Han arbetade i 23 år på Svenska Dagbladet i Stockholm med undersökande journalistik och bevakning av samhälls-, kriminal- och rättsfrågor. En tid var han kriminalreporter i Växjö och under 1980- och 1990-talen kartlade han svenska nazistiska och högerextrema rörelser. Mannen som slöade till, en bok om ett stycke bortglömd svensk historia, är Peter Carlbergs debut i bokform.

"En enastående bok om en enastående man" – The Telegraph

"Fairweather lyckas kombinera gedigen faktainsamling med lättillgänglig prosa" – Svenska Dagbladet

"i alla avseenden imponerande" – Göteborgs-Posten

"Utomordentligt engagerande" – BTJ

När Nürnbergrättegångarna avslutades 1946 dömdes flera av historiens största nazistförbrytare till döden. Men även efter rättegången förblev hundratusentals kollaboratörer på fri fot. Det ville Fritz Bauer, åklagare och homosexuell jude från Tyskland, ändra på.

Efter att ha levt i exil i Danmark och Sverige återvände Bauer till hemlandet efter kriget, fast besluten att tvinga sina landsmän att konfrontera sin mörka historia.

I denna välresearchade bok berättar journalisten och författaren Jack Fairweather historien om åklagaren Bauers juridiska strid med nazistiska krigsförbrytare – något som även kom att bli en strid mot ett Tyskland som bestämt sig för att begrava det förflutna. Det är berättelsen om en man som satte sig själv åt sidan i kampen för rättvisa, i ett försök att få förövarna av Förintelsen avslöjade och ställda inför rätta – inklusive en av huvudarkitekterna bakom Auschwitz, Adolf Eichmann.

Med utgångspunkt i nyligen avklassificerade historiska dokument och exklusiva intervjuer med nyckelpersoner erbjuder Fairweather en unik inblick i efterkrigstidens Västtyskland.

Åklagaren är ett svidande porträtt av en nation som reste sig ur fascismens ruiner, och berättelsen om en man som ägnade sitt liv åt att få sitt folk – och världen – att möta sanningen.

Sommaren 1941 styrde Hitler Europa. Storbritannien var ett av de länder som kämpade mot den kraftfulla nazistiska propagandamaskinen som skröt om seger och smutskastade sina fiender.  

Men inne i Tyskland, i själva kärnan av militärmakten pågick ett annat, tystare motstånd. En av rebellerna tillhörde den anmärkningsvärda radiorösten känd under namnet Der Chef. I sändningar över hela landet ifrågasatte han skickligt den nazistiska doktrinen, och hans radiolyssnare inkluderade såväl soldater som medborgare. Vad de tyska åhörarna inte visste var att Der Chef i själva verket var ett påhitt, en fiktion skapad av den brittiska journalisten och retorikern Sefton Delmer som en del ett omfattade motpropagandaprojekt.  

I Att vinna ett informationskrig tecknas Sefton Delmers historia av en av vår tids ledande experter på desinformation, författaren Peter Pomerantsev. Med stadig hand, och med en unik inblick i vår samtids informationskrig, leder han läsaren via Delmers livsberättelse till dagens krigssituationer. Vad kan vi lära av Delmers strategier mot Hitler i kampen mot våra egna våldshärskare? Mot strömmen av fake news och informationsförvrängning? 

"Det är som en mix av Monty Python och den infamt satiriska krigsfilmen "Inglorious basterds", men det hände i verkligheten. (...) Det är en bitvis obetalbar berättelse om en intelligent man och hans originella strategier" Dagens Nyheter, Lars Linder

"Boken är flyhänt skriven och förtjänstfullt översatt av Ola Nilsson. Förutom den smått osannolika och underhållande historien om Delmer, som sannolikt är okänd för många, är detta en synnerligen informativ och tankeväckande berättelse om desinformationens moderna framväxt. Passar alla med intresse för historia, sociologi och psykologi. (...) en fantastisk läsupplevelse som vidgar perspektiven." BTJ, Lukas Ernryd

Henok är mannen som aldrig byggde en veranda. Ylva Eggehorn berättar här om honom och andra bibliska karaktärer på sitt högst personliga sätt. Här är Sara som skrattar, den äventyrslystna Rebecka, den tvekande Petrus och många många fler i en efterfrågad pocketutgåva.

"Ylva Eggehorns Kryddad olja är inte stor till omfånget, men magnifik, en pärla av kortprosa som vänder ut och in på bibliska kvinnor och tvingar oss att tänka i nya banor. Jag sträckläste den och blev visare."

Dick Harrison i Årets böcker, Svenska Dagbladet

Det är en välgärning att förlaget Volante nu har samlat 19 av Expressens bästa Sverigereportage i en knubbig volym Det bästa med de här texterna är skribenternas blick och nyfikenhet på människorna de skildrar. Det är en blick som sällan väjer för något Skribenterna i Det nya landet och deras redaktör vet att snåriga, såriga detaljer gör berättelsen starkare och mer autentisk. Niklas Orrenius

På Möllan i Malmö arbetar en barnbrud från Bangladesh gratis på sin makes restaurang medan kocken sover på en madrass i källaren. På ett kafé i Bengtsfors sitter en 21-årig Idol-deltagare vars motto i livet är att inte sticka ut . I Umeå bestämmer sig en 71-årig judinna för utmana hatet. 

Om Riksdagshuset i centrala Stockholm är demokratins hjärta är den verklighet som skildras i här Sverige längst ut i kapillärerna. Det nya landet samlar några av de bästa reportagen från Expressen de senaste åren texter som fångar de verkligt brännande frågorna om läget i vårt land. Det handlar om klassklyftor, segregation och integration. Om centrum och periferi, sol och skugga. Om de gamla jobben som försvann och de nya med osäkrare villkor som ersatte dem. Om nya majoriteter och utsatta minoriteter.

Medan förra mandatperioden dominerades av flyktingkrisen och Sverigedemokraternas tillväxt, har den nuvarande handlat om coronapandemin, gängvåldet och kraven på ett mer hållbart samhälle. Även om sakfrågorna allt oftare hamnar i skuggan av det så kallade kulturkriget. Ett allt mer polariserat samtalsklimat, från Facebookgrupper för grannsamverkan hela vägen till riksdagens talarstol, har gjort det svårare att som medborgare förstå vår tid. Ofta står debattmotståndare inte bara för skilda åsikter i en viss fråga, utan för helt skilda verklighetsuppfattningar.

Hur kommer det sig att en avhoppad S-politikers Facebooksida dominerar den lokala debatten i Fagersta? Hur ser du med blotta ögat var gränsen går mellan det trygga Borås och det otrygga? Varför styrs Hagfors av ett parti som kallar sig Oberoende Realister? Och varför är alla så arga?

I valrörelsen 2014 beskrev Socialdemokraterna Sverige som ett land där något håller på att gå sönder . En minst lika dystopisk bild av Sverige fast på helt andra grunder har oppositionen tecknat de senaste fyra åren. Vem har rätt? Ingen, eller alla?

Expressens samhällsreportrar jobbar inte för att ge grönt eller rött ljus till påståenden från politiker, eller för att skildra verkligheten så svart och vit som den ibland kan framstå i debattens hetta. Och de gör inte sitt jobb från ett skrivbord i Stockholm. De rör sig hela tiden ute i Det nya landet.

Efter andra världskrigets slut flydde nazisten Alois Brunner till Syrien. Där levde han i bästa välmåga, förhållandevis öppet om än under det falska namnet Georg Fischer. I Damaskus umgicks han med österrikiska ambassadörer, syriska regeringsmän, venezolanska terrorister, västtyska vapenhandlare och diverse förrymda nazister. Den svurne antisemiten hade nära kopplingar till både den tyska och den amerikanska underrättelsetjänsten, och ägnade sig därutöver åt allehanda mer eller mindre ljusskygga affärer. Utöver att föda upp kaniner bidrog han med att utveckla Syriens kemiska vapen. Hela tiden jagades han av Mossad och andra rättskipare.

Varför skyddades Alois Brunner av den syriska regimen? Vad ägnade egentligen Brunner sig åt under de många åren i Damaskus? Varför blev Brunner aldrig straffad, trots att han upprepade gånger dömdes för de förbrytelser han begick under andra världskriget? I Eric Ericson och Susanna Wallsténs Mannen i Damaskus sammankopplas nutid och dåtid. Utifrån historien om Alois Brunner skapas en berättelse om bland annat Syrien, storpolitik och etik.

Under arbetet med Mannen i Damaskus har Eric Ericson och Susanna Wallstén besökt åtskilliga arkiv. De har intervjuat historiker, diplomater, nazistjägare, förintelseförnekare, inspärrade terrorister och många andra. Efterforskningarna har fört dem till bland annat Egypten, Österrike, Tyskland, Frankrike, Marocko och Sikeå.

Saif är en arbetslös före detta filosofistudent när kriget bryter ut i Syrien. Av en händelse blir han indragen i smugglingsverksamhet längs den syriska gränsen. Snart tjänar han stora pengar på att frakta jihadister från Turkiet och in i isis-territorium, ett uppdrag som blir både större och mer riskabelt för varje år som går.Journalisten Emanuel Sidea följer under flera år Saif, mannen från Harem, kors och tvärs över mörklagda nationsgränser. Det är farliga resor över taggtråd och mellan vägspärrar, med en huvudperson som kämpar för att rättfärdiga sin tvivelaktiga roll i ett alltmer hopplöst och nattsvart krig."Gudarna tar lång tid på sig. De har haft gott om tid för att bli goda och filosofiska. Men vi människor behöver bara ett krig. Ett krig för att tala om vad som är rätt, vad som är sanningen. Vi ser allt i ett krig: det dåliga och det fula, det hemska och avskyvärda, det diaboliska, men också det fantastiska. Allt detta kan man se. Och människan tänker: vad kan man egentligen göra? Ett krig ger dig väldigt få alternativ."SaifEmanuel Sidea (född 1984) är frilansjournalist med särskild inriktning på utrikesreportage. Hans första reportagebok på Natur&Kultur, utgiven 2013, heter Skräck och avsky i Euroland.

"Boken genomsyras av en fin känsla för de enskilda människornas perspektiv i ett nästan ofattbart kaotiskt och svårt sammanhang ... Det här är helt enkelt en riktigt bra och angelägen reportagebok."Aftonbladet"Ger nya perspektiv och är väldigt spännande läsning."SVT Gomorron Sverige"En fördjupad bild av en av 2000-talets hittills största konflikter."Jönköpings-Posten"En bok som dokumenterar en människas sönderfall. Sidea gestaltar skickligt utvecklingen."Arbetarbladet"Vilket ansvar har en simpel mellanhand i krigets rubbade ekonomi? ... På ett stadigt, pedagogiskt sätt åskådliggör (boken) konflikten i och kring Syrien ... Mest slående av allt är hur krig och kriminalitet växelverkar och stimulerar varandras tillväxt."Expressen

"En unik inblick i det syriska inbördeskrigets motsägelsefulla verklighet ... Det är en fascinerande berättelse ... Emanuel Sidea har skrivit en bok som i all sin enkelhet överbryggar den dagliga notisfloden, ett uthålligt reportage av den sort vår tids stora tragedier förtjänar. Här träder äntligen en riktig människa fram ur krigets, propagandans och terrorismens dimmor."Svenska Dagbladet

"Bokens frågeställning är: vad gör man för att kunna stanna kvar i sitt hemland när det blir krig? Det är ett fascinerande och välskrivet reportage ... Mannen från Harem är en bok som dokumenterar en människas sönderfall. Sidea gestaltar skickligt utvecklingen." Upsala Nya tidning

"Boken är en välskriven och läsvärd, bitvis skakande, skildring av kaoset i Syrien"BTJ

"--- ald­rig --- inställsam eller intresserad av att imponera på någon särskild. Hon skriver för sig själv och för läsaren, på ett sätt som ser enkelt ut men är mycket svårt."Helsingborgs Dagblad

"Genom decennierna löper Åsa Mobergs kunniga, nyfikna och personliga röst som en röd tråd. Alltid nära läsaren, alltid i takt med tidens förunderliga gång."DN

Åsa Moberg föddes i Piteå 1947, växte upp på Lidingö och flyttade 1965 till Vitabergsparken i Stockholm. 1969 blev hon en del av gröna vågen och har sedan dess bott i svenska utkanter i Uppland, Dalarna och sedan 2003 i Skåne.

Hon blev uppmärksammad som ung krönikör i Aftonbladet revoltvåren 1968, en fast anställning som upphörde efter strider om kärnkraften vid folkomröstningen 1980. Hon återkom som frilans 1986, med daglig tv-kritik, inlägg på kultursidorna, hos kvinnoredaktionen och på sidan ”Personligt” i söndagsbilagan. Hon tycker fortfarande att en stor fördel med en kvällstidning är att där finns plats för hela verkligheten.

Listan över tidningar och tidskrifter som hon medverkat i är lång. I mer än tio år skrev hon krönikor i SKR:s tidskrift Dagens Samhälle, nu i Helsingborgs Dagblad. Hon förekommer också i Dagens industri och tidskriften Balder.

Har vi råd med männen innehåller texter från hela hennes liv som skribent, med återkommande teman som kvinnokamp, kärnkraft och psykiatri. Några av Åsa Mobergs 23 böcker har blivit mycket uppskattade av kritik och läsare, till exempel Simone och jag – tankar om Simone de Beauvoir (1996), Adams bok (med Adam Inczèdy-Gombos, 1999), Hon var ingen Florence Nightingale – Människan bakom myten (2007) och självbiografin Livet (2017).

"--- ald­rig --- inställsam eller intresserad av att imponera på någon särskild. Hon skriver för sig själv och för läsaren, på ett sätt som ser enkelt ut men är mycket svårt."Helsingborgs Dagblad

"Genom decennierna löper Åsa Mobergs kunniga, nyfikna och personliga röst som en röd tråd. Alltid nära läsaren, alltid i takt med tidens förunderliga gång."DN

Åsa Moberg föddes i Piteå 1947, växte upp på Lidingö och flyttade 1965 till Vitabergsparken i Stockholm. 1969 blev hon en del av gröna vågen och har sedan dess bott i svenska utkanter i Uppland, Dalarna och sedan 2003 i Skåne.

Hon blev uppmärksammad som ung krönikör i Aftonbladet revoltvåren 1968, en fast anställning som upphörde efter strider om kärnkraften vid folkomröstningen 1980. Hon återkom som frilans 1986, med daglig tv-kritik, inlägg på kultursidorna, hos kvinnoredaktionen och på sidan ”Personligt” i söndagsbilagan. Hon tycker fortfarande att en stor fördel med en kvällstidning är att där finns plats för hela verkligheten.

Listan över tidningar och tidskrifter som hon medverkat i är lång. I mer än tio år skrev hon krönikor i SKR:s tidskrift Dagens Samhälle, nu i Helsingborgs Dagblad. Hon förekommer också i Dagens industri och tidskriften Balder.

Har vi råd med männen innehåller texter från hela hennes liv som skribent, med återkommande teman som kvinnokamp, kärnkraft och psykiatri. Några av Åsa Mobergs 23 böcker har blivit mycket uppskattade av kritik och läsare, till exempel Simone och jag – tankar om Simone de Beauvoir (1996), Adams bok (med Adam Inczèdy-Gombos, 1999), Hon var ingen Florence Nightingale – Människan bakom myten (2007) och självbiografin Livet (2017).

En grekisk polisutredare har med dyrköpta erfarenheter från sitt eget liv blivit expert på svartsjuka. När en tysk turist anmäls försvunnen på ön Kalymnos, är det han som blir tillkallad. En taxichaufför hittar sin frus örhänge i taxiägarens bil. Hur hamnade det där? En kvinna på väg från London till New York har, efter mannens affär med hennes bästa väninna, bestämt sig för att avsluta sitt liv. Men vem är han som sitter bredvid henne på flyget?

Berättelserna i Svartsjukemannen kretsar runt våra starkaste känslorna. På klassiskt Nesbø-vis möter vi det potentiellt dödliga utfallet av svartsjuka, begär och utanförskap.

Hitler oli hallinnut Saksaa 12 vuotta. Kun valtakunta kutistui keväällä 1945, Führer muutti Berliiniin. Huhtikuun puolivälissä hän linnoittautui bunkkeriin syvälle pääkaupungin alle, mutta Neuvostoliiton pommit kuuluivat sinnekin yötä päivää. Lopulta Hitlerin oli myönnettävä, että sota oli hävitty.

Führer torjui pakoehdotukset ja päätti käyttää pistoolia ja syanidipilleriä, joka oli lääkärin suositus varmimmaksi tavaksi kuolla oman käden kautta. Adolf Hitler oli loppuvaiheessa vain yksi lukuisista uhreista. Sodan tuhoisimmissa ilmaiskuissa Dresdenissä kuoli tuhansia siviilejä, ja Itämerellä Saksan pakolaisalus joutui historian pahimpaan laivaturmaan.

MAAILMA SODASSA -sarjan yhdeksäs osa seuraa natsi-Saksan kuolinkamppailua.

Maailman historia vie sinut henkeäsalpaavalle matkalle menneisyyteen. Nauti historian suurista tapahtumista ja palaa ajassa taaksepäin – takaisin toisen maailmansodan eturintamaan, viikinkien ryöstöretkiin ja jumalia palvovien egyptiläisten pariin. Maailman historia tarjoaa upeita artikkeleita jännittävistä ja dramaattisista menneisyyden tapahtumista.

En grekisk polisutredare har med dyrköpta erfarenheter från sitt eget liv blivit expert på svartsjuka. När en tysk turist anmäls försvunnen på ön Kalymnos, är det han som blir tillkallad. En taxichaufför hittar sin frus örhänge i taxiägarens bil. Hur hamnade det där? En kvinna på väg från London till New York har, efter mannens affär med hennes bästa väninna, bestämt sig för att avsluta sitt liv. Men vem är han som sitter bredvid henne på flyget?

Berättelserna i Svartsjukemannen kretsar runt våra starkaste känslorna. På klassiskt Nesbø-vis möter vi det potentiellt dödliga utfallet av svartsjuka, begär och utanförskap.

Under en flygresa från New York berättar en kvinna för sin stolsgranne att hon är på väg till London för att ta sitt liv efter att hennes man varit otrogen med hennes bästa väninna.

London är en av novellerna i Jo Nesbøs Svartsjukemannen och andra berättelser. De kretsar runt människans starkaste känslor. På klassiskt Nesbø-vis möter vi det potentiellt dödliga utfallet av svartsjuka, begär och utanförskap.

En mordutredare med stark inlevelseförmåga, skickas från fastlandet till en av de grekiska öarna, för att utreda ett försvinnande.

Svartsjukemannen är en av novellerna i Jo Nesbøs Svartsjukemannen och andra berättelser. De kretsar runt människans starkaste känslor. På klassiskt Nesbø-vis möter vi det potentiellt dödliga utfallet av svartsjuka, begär och utanförskap.

En ung man tvingar sig före i en kö, något som skrämmer och upprör de övriga i butiken.

Kön är en av novellerna i Jo Nesbøs Svartsjukemannen och andra berättelser. De kretsar runt människans starkaste känslor. På klassiskt Nesbø-vis möter vi det potentiellt dödliga utfallet av svartsjuka, begär och utanförskap.

"Någon måste ta tag i jobbet med att städa upp. Bortsett från att jag hämtar soporna här i staden, vet jag inte varför den meningen kom till mig just den här morgonen".

Sopor är en av novellerna i Jo Nesbøs Svartsjukemannen och andra berättelser. De kretsar runt människans starkaste känslor. På klassiskt Nesbø-vis möter vi det potentiellt dödliga utfallet av svartsjuka, begär och utanförskap.