Visar resultat för..."tar sitt"

David Icke – bannlyst från Facebook och Youtube!

Frågor ställs som aldrig förr. Vad händer i världen? Vad handlar egentligen ”livet” egentligen om? Ett växande antal människor känner olust inför den riktning som vårt samhälle är på väg i, utan att riktigt veta varför. Något händer, men vad?    David Icke har ägnat mer än ett kvarts sekel åt att ta reda på svaren på alla dessa frågor som börjar med ”vad” – men även på dem som inleds med ”vem”, ”varför” och ”hur”. Han började göra detta långt innan det fanns några alternativa medier i den form vi ser dem i dag, och han har ständigt flyttat fram de yttersta gränserna för vår förståelse av världshändelserna och verkligheten, och det på ett sätt som ingen annan har gjort. Nästan varje dag inträffar något som han för många år sedan skrev om i sina böcker höll på att planeras.    Fantomjaget tar berättelsen ännu djupare in i skuggorna för att avslöja skalan och omfattningen av det som är i färd att breda ut sig medan människor håller på med sina dagliga göromål. Vem eller vad dikterar hur dessa ”dagliga göromål” ser ut? Vem eller vad håller på att styra in det globala samhället på en mörk väg mot total tyranni med kontroll och övervakning dygnet runt alla dagar? Och varför?    David Icke svarar på dessa frågor med kristallklar tydlighet, och genom att göra det avslöjar han att den verklighet vi tror är så ”verklig” i själva verket är en simulerad virtuell verklighet som kontrolleras av en dold kraft som har manipulerat mänskligheten till att bli slavar under nedladdade felaktiga uppfattningar om oss själva, världen och verkligheten.    Nyckelordet i allt detta är det Icke kallar fantomjaget – det ”jag” som du tror är du, men inte är det. Det är det ”jag” som tittar tillbaka på dig i spegeln, det jag som man har gett ett namn, en livshistoria och en mängd olika etiketter. Men det är inte du. Det är ett ”jag” som är en ”bluff” och som har till syfte att förslava din verklighetsuppfattning under begränsningar och uppfattningar som till exempel ”lilla jag” och ”jag vet min plats”.    Vi lever i fantomjagets värld, vilket är anledningen till varför samhället kan vara så vansinnigt, korkat och brutalt, men när porten öppnas till det oändliga jaget måste galenskapen upphöra – och det kommer den också att göra.

Månlandningen 1969, den där strumpan som skulle förvandla dumburken till en färg-tv eller första barnets förlossning - vilka är dina starkaste minnen? Den frågan ställde Svenska Dagbladets kulturredaktion till sina läsare. Tusentals svar kom in, om allt från de stora världshändelserna till de mest intima stunderna.

I Jag minns finns de starkaste, bästa, mest talande och roligaste läsarminnena samlade. Här berättar svenskar i åldern 16 till 104 år i korta fragment om ögonblicken som format deras liv och situationerna som etsat sig fast i deras minnen. Minnena transporterar läsaren till 1930-talets vintrar då ardennerhästar gick framför plogen i Stockholm och till 1950-talets strikta klassrumsdisciplin. Vi påminns om 1960-talets "farliga" popstjärnor, 1970-talets bruna efterrätter, 1980-talets färgstarka frisyrer och 1990-talets sega modem. Tillsammans bildar minnena en brokig och rik bild av Sverige under de senaste hundra åren. 

Peter Englund, som samlade sina barndoms minnen i den populära boken Jag kommer ihåg, har tillsammans med Svenska Dagbladets litteraturredaktör Madelaine Levy svarat för urval och förord.

Den bästa skildring av min tid och mitt århundrade jag någonsin har läst. Tiden öppnar sig nästan genast efter det att jag slagit upp boken och mina egna minnen börjar sippra fram ... Det är så den här boken fungerar, den väcker liv i minnen som vi inte minns att vi har haft.

Majgull Axelsson, recension i Svenska Dagbladet

Det är ett mycket lovvärt initiativ med ett synnerligen lyckat resultat. Berättelserna, som har en mycket stor spännvidd, levandegör med sin mångfald hela tidsperioden med sina ögonblicksbilder av såväl enkla vardagshändelser som dramatiska världshändelser och ger många associationer till egna minnen och upplevelser. Denna lättlästa bok, som vänder sig till breda grupper av kulturintresserade, ger läslust och även om den inte kan läsas som en historiebok över tiden är den mycket stimulerande.

BTJ

I år är det 50 år sedan Marie Göranzon gick ut Dramatens elevskola eller Statens skola för scenisk utbildning, som den kom att byta namn till. Hon var den första kvinnan med barn som antogs. När Dramatens dåvarande chef, Ingmar Bergman, blev varse att Marie var relativt nyförlöst reagerade han med förvåning, närmast chock. Är hon? Har hon? Det är klart flickan ska in, men hur fan ska hon klara det?Det barn som många trodde skulle bli ett hinder i Marie Göranzons framtida karriär, blev hennes räddning. Det finns något i mig som skulle kunna bära åt helvete, en känsla av att jag går mot ett stup och inte har vett att stanna. Lolo tvingade mig att ta grabbatag om livet, med tydliga uppgifter: byta blöja, mata, natta, trösta. Livet fick en riktning, på riktigt. Barnet, alla sex barn, har hållit mig från bråddjupen.I 50 år har hennes arbetsplats, med några utflykter till privatteatrar, tv- och filmvärlden, varit Dramaten. Där hänger numera hennes porträtt. Marie Göranzon har arbetat med alla de stora regissörerna, de mäktiga kollegorna, bråkstakarna och genierna. Mött framgång, motstånd och genomlevt katastrofer.Under åren har hon frikostigt delat med sig av sina åsikter men säger att hon borde ha hållit käften oftare .I Vrålstark & skiträdd berättar hon öppenhjärtigt om barnen, drömmen, kärleken, rollerna, kampen och makten.

Britt-Mari lättar sitt hjärta är Astrid Lindgrens debutbok, med den vann hon andra pris i Rabén & Sjögrens pristävlan om bästa flickbok 1944.

I boken skaffar sig Britt-Mari en brevvän för att ha något vettigt att skriva på sin egen ägandes skrivmaskin. Och för brevvännen Kajsa berättar hon om hela sin stora, röriga och glada familj, om sina kärleksbekymmer och sitt händelserika liv i Villa Ekeliden, Småstad.

En rolig och rapp tidsskildring av en av våra absolut främsta och viktigaste författare.

Ingenting är som det brukar i radhuset i Racksta. Idag ska valpen Uffe hämtas!

Mamma Rut kan det mesta om hundar och är inte orolig, inte heller Rocky, Tyson eller Mikaela som längtat efter en valp. Men Ali och mamma Ann-Charlotte är mer tveksamma. Vad innebär det att ta hand om en hund egentligen? Bits den ofta och vem ska gå ut med den? Tänk om den äter upp Tysons leksaker?

Hos kenneln finns bara en valp kvar. Uffe blev bortvald av en annan familj och letar nu efter sitt för alltid-hem. Mamma Rut tvekar plötsligt. Han är söt som socker, men ... varför vill ingen ha honom? Är det för mycket ansvar att ta hand om en hund? 

Följ med familjen medan de, på olika sätt, förbereder inför valpens ankomst – och upplev  de äventyr som följer när en fyrbent vän flyttar in.

Proffessorn är hos frisören och blir klippt av Windy. Medan hon klipper pratar hon på som är brukligt för frisörer, och professorn lyssnar. En lång monolog breder ut sig och ändrar ständigt riktning till oväntade samtalsämnen. Windy menar att hon har övernaturliga förmågor - hon kan tala med döda!

Läsaren tas med på en hisnande färd, högt och lågt, bland existentiella frågeställningar och hisnande associationsbanor.

Windy berättar är andra delen i serien Amerikansk trilogi och publicerades första gången 1999. Serien börjar med Historien med hunden och avslutas med Dekanen.

I öppningsscenen möter vi Windy i sin frisersalong. Professorn, stamkund sedan många år, har just satt sig tillrätta för en regelbundet återkommande hårklippning. Ännu kortare? frågar Windy, vill professorn verkligen se ut som en marinsoldat? Vad har professorn emot sitt eget hår? Ja, förlåt. Men jag säger som det är. Jag är en uppriktig människa. Och så pratar hon vidare. Om högt och lågt. Om stort och smått. Ungefär som hårfrisörer förväntas göra. Windy pratar och professorn lyssnar. Ja, han får knappt en syl i vädret. Av Windys kommentarer och av monologens utveckling förstår man att professorn då och då måste ha nickat, nekat, opponerat sig eller fällt en kort kommentar. Men det är Windys röst som mal på. På ett ytligt plan är Windy berättar en enda lång monolog i realtid. Boken tar inte mycket längre tid att läsa än det tar att klippa håret. Men successivt tar Windy upp nya och oväntade samtalsämnen. Det visar sig att hon har övernaturliga förmågor. Hon kan tala med de döda och hon har nyheter från änglarna att förmedla. Trots sitt ringa omfång är Windy berättar en stor liten bok. En bok som tar läsaren med sig i hisnande tankesprång, existensiella frågeställningar och häpnadsväckande associationsbanor. Under berättelsens gång antar Windy en skepnad som närmast påminner om de antika sibyllorna, de sierskor som konsulterades av makten vid annalkande kriser och katastrofer.Lars Gustafsson (f 1936) är professor i filosofi och germanska språk vid University of Texas i Austin, där han också är bosatt med sin familj. Hans böcker översätts till många språk och han har fått ett flertal svenska och internationella utmärkelser, bland annat Pilotpriset 1996.

"Jag minns min första flygresa på 50-talet. En flygvärdinna kom med en plåtbricka och bjöd på trebitars Toy. 'Bra för öronen', sa hon. Länge funderade jag på om Toy-bitarna skulle stoppas i öronen eller i munnen.""Se, sa pappa och lyfte upp mig. Ett tåg stretade fram på järnvägen nära huset i Lapplandsorten. Det var tysktåget lastat med soldater och vapen på sin tur genom Sverige. Och min far grät som ett barn."Månlandningen 1969, den där strumpan som skulle förvandla dumburken till en färg-tv eller första barnets förlossning - vilka är dina starkaste minnen? Den frågan ställde Svenska Dagbladets kulturredaktion till sina läsare. Tusentals svar kom in, om allt från de stora världshändelserna till de mest intima stunderna.I Jag minns finns de starkaste, bästa, mest talande och roligaste läsarminnena samlade. Här berättar svenskar i åldern 16 till 104 år i korta fragment om ögonblicken som format deras liv och situationerna som etsat sig fast i deras minnen. Minnena transporterar läsaren till 1930-talets vintrar då ardennerhästar gick framför plogen i Stockholm och till 1950-talets strikta klassrumsdisciplin. Vi påminns om 1960-talets "farliga" popstjärnor, 1970-talets bruna efterrätter, 1980-talets färgstarka frisyrer och 1990-talets sega modem. Tillsammans bildar minnena en brokig och rik bild av Sverige under de senaste hundra åren. Peter Englund, som samlade sina barndoms minnen i den populära boken Jag kommer ihåg, har tillsammans med Svenska Dagbladets litteraturredaktör Madelaine Levy svarat för urval och förord.

"Den bästa skildring av min tid och mitt århundrade jag någonsin har läst. Tiden öppnar sig nästan genast efter det att jag slagit upp boken och mina egna minnen börjar sippra fram ... Det är så den här boken fungerar, den väcker liv i minnen som vi inte minns att vi har haft." - Majgull Axelsson, recension i Svenska Dagbladet"Det är ett mycket lovvärt initiativ med ett synnerligen lyckat resultat. Berättelserna, som har en mycket stor spännvidd, levandegör med sin mångfald hela tidsperioden med sina ögonblicksbilder av såväl enkla vardagshändelser som dramatiska världshändelser och ger många associationer till egna minnen och upplevelser. Denna lättlästa bok, som vänder sig till breda grupper av kulturintresserade, ger läslust och även om den inte kan läsas som en historiebok över tiden är den mycket stimulerande." - BTJ

Ingenting är som det brukar i radhuset i Racksta. Idag ska valpen Uffe hämtas!

Mamma Rut kan det mesta om hundar och är inte orolig, inte heller Rocky, Tyson eller Mikaela som längtat efter en valp. Men Ali och mamma Ann-Charlotte är mer tveksamma. Vad innebär det att ta hand om en hund egentligen? Bits den ofta och vem ska gå ut med den? Tänk om den äter upp Tysons leksaker?

Hos kenneln finns bara en valp kvar. Uffe blev bortvald av en annan familj och letar nu efter sitt för alltid-hem. Mamma Rut tvekar plötsligt. Han är söt som socker, men ... varför vill ingen ha honom? Är det för mycket ansvar att ta hand om en hund? 

Följ med familjen medan de, på olika sätt, förbereder inför valpens ankomst – och upplev  de äventyr som följer när en fyrbent vän flyttar in.

Ingenting är som det brukar i radhuset i Racksta. Idag ska valpen Uffe hämtas!

Mamma Rut kan det mesta om hundar och är inte orolig, inte heller Rocky, Tyson eller Mikaela som längtat efter en valp. Men Ali och mamma Ann-Charlotte är mer tveksamma. Vad innebär det att ta hand om en hund egentligen? Bits den ofta och vem ska gå ut med den? Tänk om den äter upp Tysons leksaker?

Hos kenneln finns bara en valp kvar. Uffe blev bortvald av en annan familj och letar nu efter sitt för alltid-hem. Mamma Rut tvekar plötsligt. Han är söt som socker, men ... varför vill ingen ha honom? Är det för mycket ansvar att ta hand om en hund? 

Följ med familjen medan de, på olika sätt, förbereder inför valpens ankomst – och upplev  de äventyr som följer när en fyrbent vän flyttar in.