Visar resultat för..."Onkel"

Ett av teaterhistoriens stora mästerverk 

På ett lantgods långt från storstaden har Ivan Vanja Vojnitskij tillbringat större delen av sitt vuxna liv med att arbeta för sin svåger, den pensionerade professorn Serebrjakov. Han har offrat tid, pengar och möjligheter i tron att professorn varit en betydande man. Men när Serebrjakov återvänder till gården tillsammans med sin unga och vackra hustru Jelena börjar den ordning som hållit livet samman att falla sönder.

Vanja ser plötsligt sina uppoffringar i ett nytt ljus. Han förälskar sig i Jelena, liksom läkaren Astrov – idealist, cyniker och en av Tjechovs mest komplexa gestalter. Samtidigt älskar Vanjas systerdotter Sonja Astrov utan att hennes känslor besvaras. Begär, besvikelse och bitterhet samlas under den till synes stillsamma ytan, tills det vardagliga livet når sin bristningsgräns.

Onkel Vanja är ett av Anton Tjechovs mest älskade dramer och ett av den moderna teaterns grundverk. Här finns inga traditionella hjältar och inga enkla katastrofer. I stället låter Tjechov det stora dramat utspela sig i det till synes obetydliga: i samtalen som inte leder någonstans, kärleken som aldrig besvaras, åren som försvinner och insikten om att livet kanske inte blev det man hade tänkt sig.

Med sin säregna blandning av svart humor, melankoli och psykologisk precision förändrade Tjechov den dramatiska konsten. Onkel Vanja är samtidigt djupt sorglig och märkligt tröstande – en pjäs om människor som misslyckas med att leva som de önskar, men som ändå måste fortsätta leva. I översättning av Jarl Hemmer.

ANTON TJECHOV [1860–1904] var rysk författare, läkare och dramatiker och räknas till den moderna novellens och teaterns stora förnyare. I pjäser som Måsen, Onkel Vanja, Tre systrar och Körsbärsträdgården ersatte han den traditionella dramatiska intrigen med något mer svårgripbart och mänskligt: livets pauser, motsägelser och outtalade längtan. Hans inflytande på 1900- och 2000-talets dramatik är svårt att överskatta.

»Vilka författare influerade mig som ung? Tjechov. Som dramatiker? Tjechov! Som prosaist? Tjechov!« Tennessee Williams

»Den moderna prosan börjar med Tjechov, Joyce, Conrad och James.« Joyce Carol Oates

Onkel Toms stuga (originaltitel Uncle Tom's cabin; or, Life Among the Lowly) är en roman skriven av Harriet Beecher Stowe, publicerad den 20 mars 1852. Den handlar om slaveriet i USA sett ur slavarnas perspektiv och bidrog starkt till att slaveriet avskaffades 1865 efter amerikanska inbördeskriget. Boken beskriver slaven Tom som förblir sin ägare trogen trots misshandel. Samtidigt skildras slavinnan Elizas flykt mot norr.

Stowe, en Connecticutfödd lärare vid Hartford Female Academy och aktiv abolitionist, fokuserade romanen på karaktären Onkel Tom, en svart slav kring vars liv de andra sidoberättelserna om de andra karaktärerna - både slavar och slavägare - kretsar. Den sentimentala romanen återger slaveriets grymma verklighet men den bedyrar också att den kristna kärleken kan övervinna något så destruktivt som förslavandet av människor. 

Onkel Toms stuga var den roman som såldes i flest exemplar under 1800-talet (och den mest sålda boken efter bibeln) och anses ha medverkat till att stärka abolitionisternas sak under 1850-talet.

Under det första året efter att boken publicerades såldes 300 000 exemplar enbart i USA. Bokens genomslag var såpass stort att när Stowe träffade Abraham Lincoln i början av Amerikanska inbördeskriget påstås Lincoln ha frågat "Så det här är den lilla damen som skapade detta stora krig?" (original: "So this is the little lady who started this great war?")

Boken, och i ännu högre grad de pjäser som den inspirerade till, bidrog också till att skapa ett antal stereotyper om svarta, av vilka många finns kvar idag. Bland dessa finns den hängivna mörkhyade modern, en stereotyp bild av svarta barn, och Onkel Tom-stereotypen, alltså den pliktskyldiga tjänaren som trots mycket lidande troget tjänar sin herre.

NOTERING: Onkel Toms stuga är översatt av Amanda Kerfstedt och denna översättning gavs ut i Sverige första gången 1900. Texten i både ursprungsromanen och denna översättning skulle idag kallas mycket ”rasistiska” i sitt språkbruk (det flitiga användandet av ordet ”nigger”) och i sin syn på afroamerikaner. Dock ska man läsa romanen med tanken att Harriet Beecher Stowe var en aktiv motståndare mot slaveriet. (textbearbetning; Peter Anneroth). 

Den unga tyskan Erika Schwarze reser från Berlin till Stockholm i januari 1942 för att tjänstgöra på tyska legationens militära underrättelseavdelning. Inom kort kommer hon i kontakt med den svenska hemliga underrättelsetjänsten, C-byrån, som hon börjar samarbeta med. Hon blir svensk spion och får kodnamnet Onkel.Schwarze medverkar till att C-byrån kan avslöja svenska naziagenter och hon förser underrättelsetjänsten med telegram i klartext så att koden för meddelanden mellan tyska legationen i Stockholm och Abwehr och Gestapo i Berlin hela tiden är aktuell. Men agerandet är inte riskfritt. Hon kan när som helst bli gripen av Gestapo. I september 1944 tvingas hon gå under jorden med hjälp av svensk säkerhetspolis.

I Onkel Toms stuga följer vi den goda, plikttrogna slaven Tom. I början av boken är Tom en oerhört uppskattad och betrodd slav hos en snäll, vit familj i Kentucky, men när familjen hamnar i stor ekonomisk knipa blir de – helt emot sin vilja – tvingade att sälja Tom. Han hamnar till slut hos den brutala slavägaren Legree i Louisiana. Tiden innan dess arbetar han som slav på olika ställen, men tvingas leva åtskild från sin fru och sina barn. I boken får man även bland annat följa Eliza och hennes man George, som reser iväg med hopp om att uppnå frihet i Kanada, och den lilla, vita flickan Eva, som tydligt känner av slavarnas lidande, och som knyter ett starkt band till Tom, och om den aningslösa slavflickan Topsy, som blir vän med Eva. Onkel Toms stuga var den mest sålda romanen under 1800-talet och är den näst mest sålda boken överhuvudtaget – den överträffas endast av Bibeln. I dag finns den på nästan alla språk och även om den ursprungligen är skriven för vuxna har den erövrat en säker plats i den klassiska ungdomslitteraturen.