Visar resultat för..."sagt"

Det är en vanlig onsdagskväll när det som inte får hända händer. Hemtelefonen ringer och Elafs pappa svarar. Hon hör att han är upprörd och sekunden efter stormar han in i hennes rum. Det är en kille som frågat efter henne i luren och hon förstår att det är David, chattkompisen från Lunarstorm som tjatat till sig hennes nummer. Det är en oskyldig flirt och de har inte ens träffats i verkligheten, men pappan ser sin värsta mardröm framför sig: att Elaf skaffat pojkvän.Vem har sagt något om kärlek? är en personlig och gripande skildring av hur ett hedersstyrt liv i Sverige kan se ut. En direkt inblick i de förhållningsregler och förbud som präglade författarens uppväxt, och som ingen av klasskompisarna kände till eller fick veta någonting om. Minnena av ett dagligt förtryck som utövades av de människor som stod henne allra närmast.Det är också berättelsen om en frigörelse. Om modet som krävs för att gå sin egen väg, och styrkan för att göra upp med sin och sina föräldrars världsbild och historia.De gestaltade kapitlen som sträcker sig över tre decennier varvas med hedersrelaterade faktaavsnitt och intervjuer med författarens föräldrar som delger hur de förhåller sig till hedersnormer i dag.

2020 är det tre år sedan Magdalena Ribbing gick bort. Magdalena Ribbing blev en institution, någon vi alla vände oss till när vi var upprörda, oroliga eller okunniga. I hennes fall handlade det om att se andra människor innan man ser sig själv, att se till andras behov innan man tillgodoser sina egna. Magdalena kunde inte bara redogöra för reglerna, hon kunde förklara hur de uppstått och varför det kunde vara praktiskt att följa dem.

I sin frågespalt i DN mötte Magdalena oroliga, arga och besvikna människor. Magdalena tog dem på allvar, förklarade tålmodigt att det inte är farligt att göra fel, att det över huvud taget sällan finns ett bestämt rätt och fel. Detta är ett urval av hennes mest uppskattade texter i DN.

Det är snart sommarlov för bästa kompisarna Barbro, Ayla och Mimmi. Alla tre längtar efter lovet, men det kommer vara så trist att inte kunna ses. Det betyder också att det blir en paus för deras serietidning: BAM. Barbro förstår inte hur hon ska klara det. Tur att hon har fotbollen att fokusera på.

Några dagar före skolavslutningen råkar Barbro, Ayla och Mimmi höra ett privat telefonsamtal. Det är Mia, Knuts mamma, som säger att hon och Knuts pappa bestämt sig för att separera. Ayla är säker på att Knut inte vet om det, de är ju ihop och han borde ha sagt något till henne i så fall. Hon får Barbro och Mimmi att lova att inte berätta om det för någon.

Men under en fotbollscup händer det som inte får hända. Hemligheten slinker ur Barbro när hon försöker trösta kompisen Leia, vars föräldrar också ska skilja sig. Fast vem kommer få veta? tänker hon. Leia känner ju inte Knut …

Borde inte ha sagt är den tredje boken om kompisarna Barbro, Ayla och Mimmi. Det är en berättelse om vänskap, missförstånd och att försöka rätta till det som gått snett.

Det Skytteanska priset delas varje år ut till det mest betydelsefulla bidraget inom statskunskap. Priset är numera världens mest prestigefyllda utmärkelse i ämnet. Li Bennich-Björkman och Leif Lewin, som under olika perioder lett priskommittén, blickar här tillbaka på ett pris som hyllat forskning om allt från demokratins överlevnad och fall till hur anständiga och fria samhällen kan formas.

Det är en vanlig onsdagskväll när det som inte får hända händer. Hemtelefonen ringer och Elafs pappa svarar. Hon hör att han är upprörd och sekunden efter stormar han in i hennes rum. Det är en kille som frågat efter henne i luren och hon förstår att det är David, chattkompisen från Lunarstorm som tjatat till sig hennes nummer. Det är en oskyldig flirt och de har inte ens träffats i verkligheten, men pappan ser sin värsta mardröm framför sig: att Elaf skaffat pojkvän.Vem har sagt något om kärlek? är en personlig och gripande skildring av hur ett hedersstyrt liv i Sverige kan se ut. En direkt inblick i de förhållningsregler och förbud som präglade författarens uppväxt, och som ingen av klasskompisarna kände till eller fick veta någonting om. Minnena av ett dagligt förtryck som utövades av de människor som stod henne allra närmast.Det är också berättelsen om en frigörelse. Om modet som krävs för att gå sin egen väg, och styrkan för att göra upp med sin och sina föräldrars världsbild och historia.De gestaltade kapitlen som sträcker sig över tre decennier varvas med hedersrelaterade faktaavsnitt och intervjuer med författarens föräldrar som delger hur de förhåller sig till hedersnormer i dag.