Richard Swartz - Böcker

Vad hör julen till? Att äta för mycket snask, och sitta framför en brasa med en god bok. Den här boken är godare än de flesta. Här får du möta en rad av förlagets författare som gett sina bilder av julen i både nyskrivna och tidigare publicerade texter, tillsammans med läckra recept som hör både en klassisk och en modern jul till, signerade våra främsta kokboksförfattare. Lägg därtill några av de mest klassiska julskildringarna ur världslitteraturen, och du inser att den här boken kommer att bli din följeslagare både före och under julen. En adventspresent till dig själv, eller en julgåva till någon annan. Eller både och. Låt polstjärnan, stella polaris, lysa över din läsning.

Med texter och recept av: Victoria Benedictsson, Isabelle Bervenius, Charles Dickens, Torbjörn Flygt, Philomène Grandin, Emma Hamberg, Camilla Hamid, Jonas Jonasson, James Joyce, Sara Kadefors, Cecilia Klang, Agnes von Krusenstjerna, Selma Lagerlöf, Jens Linder, Tina N Martin, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Lotta Olsson, Viktor Rydberg, Karin Smirnoff, Jenny Strömstedt, Richard Swartz, Hjalmar Söderberg, Dylan Thomas, Niklas Turner Olovzon, Julia Tuvesson, Jennie Walldén, Mikael Yvesand och Klas Östergren.

Formgivare och illustratör: Katy Kimbell

"En utmärkt och varierad samling berättelser som speglar de känslor och traditioner som förknippas med julhögtiden" BTJ

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato.

Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.

Är klanen ett hot mot individens rättigheter? Är det liberalt att tillåta klanbaserade enklaver?

Klanen: Individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige beskriver klansamhällen från antikens Grekland till dagens Sverige. En genomgående insikt är att den liberala demokratin utgår från individens rättigheter medan klansamhället bygger på att individen underkastas gemenskapen. Kan två så skilda ordningar någonsin förenas i samma stat?

Redaktörer: Per Brinkemo och Johan Lundberg

Texter av: Dennis Avorin, Per Brinkemo, Joanne M Ferraro, Anosh Ghasri, Tomas Lappalainen, Johan Lundberg, Abdi-Noor Mohamed, Nathan Shachar, Jens S Sörensen, Richard Swartz, Lars Trägårdh och Mark S Weiner.  

Om redaktörerna

Johan Lundberg är litteraturhistoriker och författare, hans senaste bok är Europas skugga: Om Henry James och frihetens väsen (Timbro förlag 2017). 2019 gavs hans bok Ljusets fiender ut i ny upplaga med nyskrivet efter ord (Timbro förlag). 

Per Brinkemo är journalist och författare, hans senaste bok är Mellan klan och stat: Somalier i Sverige (Timbro förlag 2014).

På loppmarknaderna i Wien dansas en märklig menuett. Så här kan den gå: försöker du sänka priset, håller handlaren fast vid sitt. Höjer du en aning för att gå honom till mötes, håller han fortfarande fast vid sitt. Går du därifrån efter oavslutad affär för att strax återvända och erbjuda honom det pris han begär, får du betala det dubbla eftersom du har sårat honom.

Detta är bara ett av många exempel på den köpslagan som författaren och samlaren Richard Swartz ägnat sig åt i årtionden på Wiens loppmarknader. Här har han samlat, gjort fynd och dåliga affärer, för att till slut komma till den obarmhärtiga insikten: jag tänkte på alla dessa unika och sällsynta föremål som om jag försökte sälja dem skulle skingras på mindre än en kvart och inbringa inte ens en bråkdel vad de en gång kostat mig .

Men besöken på loppmarknaden får också författaren att gå i barndom, får honom att minnas söndagsluncher hemma hos mormor och hennes älskare, där pojken får hjälpa honom, en man med dunkelt ursprung, att förfalska tavlor. En hund som inte fanns där förut får ta plats under ett bord. En förvandlas av penseln till ett kortspel. Och en signatur som inte fanns där förut blir till. Detta är en konst som kan leda rakt till fördärvet. Vilket det också gör. Alltså: en berättelse om skimrande ytor och falskspel, om kärlek till det som är vackert och äkta och aningen sprucket och oäkta. Kort sagt en berättelse om livet, skriven av en av Sveriges finaste stilister.  

Richard Swartz var mellan 1972 och 2009 knuten till Svenska Dagbladet som utrikeskorrespondent, och är sedan 2009 fristående kolumnist på Dagens Nyheters ledarsida. Han har en rad kritikerrosade böcker bakom sig, bland dem Room service från 1996 och nu senast Ostron i Prag från 2022. 

"Här finns hans underfundiga, emellanåt roade, blick på världen och människorna och här finns den underskruvade humorn." DN 

"Det är oändligt elegant." Expressen

"En bländande roman om livet, konsten och vad som är äkta." Epoch times 

"Stark närvaro i olika tider och rum ... en mycket läsvärd roman." BTJ 

"Richard Swartz levererar en underbar litterär pärla (...) Ostron i Prag är en så grundligt välskriven och vacker berättelse att den känns fulländad." DN, Gabriella Håkansson

"70-talets Prag måleriskt skildrat på makalös prosa (...) När en av Sveriges främsta stilister minns sin ungdom i Prag är det både vackert och melankoliskt." SvD, Gunilla Kindstrand 

"I Ostron i Prag beskriver Swartz, mångårig östeuropakorrespondent och författare, dåtidens östeuropeiska samhälle samtidigt som han, inlevelsefullt, målande och enastående träffsäkert beskriver studentens vardagsliv och möten med olika privatpersoner och institutioner. Detta innefattar hur man klarade av sin mänskliga värdighet och samtidigt i vardagslivet fixade jobb, mat och annat praktiskt i planekonomins nyckfulla system. [...] Boken riktar sig till alla, som vill få en genuin bild av tillvaron i Kalla krigets Östeuropa." Bibliotekstjänst

"Richard Swartz skriver vackert och hela tiden underhållande. Det är en skarp tidsskildring som balanserar mellan eftertanke och djupt allvar till under stundom briljant kåserande. Allt är oerhört välformulerat. En fröjd och en ren njutning att läsa." Socialpolitik, Heléne Nellvik

"Det långa avsnitt i boken som behandlar den pragska ölkulturen håller en högkaratig litterär nivå, och visar att också det mest triviala ämnet i en skicklig journalists händer kan få ett bestående värde när det lyfts till en karakteristik som fångar ett samhällstillstånd." Barometern, Christian Swalander

"Det är en njutning att få ta del av något så på samma gång lärt och litterärt som lättsamt roande och oroande." Alingsås Tidning, Kerstin Westin  

Två år efter att Pragvåren kommit och gått söker sig en ung man till Tjeckoslovakien, av både för honom och hans omgivning något oklara skäl. För att med egna ögon se den normalisering , det vill säga anpassning till den sovjetiska ordningen, som följt på Sovjetunionens invasion? Eller helt enkelt för att Prag erbjuder ett gömställe, en existentiell paus, är en plats som ingen känner eller egentligen brydde sig om? I Richard Swartz Prag på sjuttiotalet är det ont om det mesta utom öl. Där kan man lämna in en rock på kemtvätt och få tillbaka den utan foder och utan att någon kan förklara hur det har gått till. Där blir man bjuden på middag med ostrongaffel prydligt framdukad, men utan ostron. Och där går det att muta sig till nästan vadsomhelst, inklusive ett körkort. Det är en stad där tiden inte spelar någon roll. Det är Kafkas, Haseks och Hrabals stad, overklig, ofrivilligt komisk och drabbad av historia.

Richard Swartz skriver om träffsäkert och med humor om vardagsliv i en stad, som en gång var en centraleuropeisk pärla, men som efter kriget förvandlades till ett förfallet museum i en öststat. Ostron i Prag är inte bara en ovärderlig tidsskildring, den är också en retrospektiv självbiografi om en ung man som söker kärlek och mening i en stad som kan erbjuda varken det ena eller det andra.  

Richard Swartz är författare och mångårig medarbetare i både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, och har belönats med både Gerard Bonniers essäpris och Jolopriset. Han har fått stor uppmärksamhet för sina böcker Room service, Ett hus i Istrien och Vita lögner

Rapport från kräftsäsongen är en rapport i dubbel bemärkelse. Från säsongen då kräftan ljustras röd i Kastrulln (för att citera Carl Michael Bellman), och säsongen i livet då den inre kräftan gör sig påmind. Richard Swartz ger en sorglustig redogörelse för möten med vårdens representanter, tjuvlyssnar på samtal och monologer i väntrum, skissar på cancerns etymologi och antika historia.

Livet med en inre kräfta är en tillvaro som kan vara både grå och utan smak. Som röda bloss i texten lyser då minnen från kräftfisken i barndom och ungdom, minnen av familjemedlemmar och släktingar, några egendomliga, andra mycket kära, vissa både och.

Richard Swartz, mångårig centraleuropeisk korrespondent för Svenska Dagbladet och krönikör i Dagens Nyheter är en av den svenska prosans verkliga mästare på att fånga människor och ögonblick, vilket han visat inte minst i de senaste årens svenska utgåvor av Ostron i Prag och Loppmarknad.

Sverige uppfattades länge som ett samhälle präglat av jämlikhet, social sammanhållning och en ambitiös välfärdspolitik. Med sin självständiga utrikespolitik stod man utanför stormaktskonflikterna. På senare år har gängkriminalitet och skjutningar fått stor uppmärksamhet i medierna, ett högerpopulistiskt parti har blivit en del av regeringsunderlaget och vi har avslutat 200 år av alliansfrihet genom att bli medlemmar av Nato. Hur har det förändrat bilden av vårt land och oss själva? I denna antologi diskuterar ett antal skribenter Sverigebilden förr och nu, både innanför och utanför landets gränser. Svante Nordin skriver om Sverige och Luther, Elisabeth Braw om utlandssvenskarnas betydelse, Mikael ­ Wiberg om teknikundret, Fraser Nelson om gängbrottsligheten och Sofia Bard om Sveriges mjuka makt. Per Enerud, Anna von Bayern och Nathan Shachar tar upp Sverigebilden i Ryssland, Tyskland och Spanien och Richard Swartz kritiserar det svenska språkets förfall.