Visar resultat för..."Thorild"

"Maximum seu archimetria" ("Det största eller arki­metrin") är poeten och filosofen Thomas Thorilds mest omfattande verk. Det skrevs på latin och utgavs anonymt i Berlin år 1799. Den lands­förvisade Thorild hade då blivit bibliotekarie och professor vid universitetet i Greifswald i Svenska Pommern. "Maximum seu archimetria" är uppbyggd som en avhandling, men är samtidigt ett djärvt form­experiment och en sammanfattning av för­fattarens filosofiska åskådning. Verket före­ligger nu för första gången i svensk översättning. Utgivningen av "Maximum seu archimetria" väckte ett visst uppseende i filosofiska kretsar i Tyskland. Johann Gottfried Herder skrev en uppskattande recension, där han anbefallde Thorild att genast översätta sitt filosofiska verk till tyska. Så blev inte fallet. I stället skrev författaren en följdskrift "Die Gelehrtenwelt" ("Lärdomsvärlden"). Även denna skrift nu för första gången i svensk översättning. I dessa två verk utvecklar Thomas Thorild djärvt och vältaligt sitt omvälvande estetiska, sociala och politiska budskap. I Sverige kom upptäckten att dröja. Det var först med Geijers och Atterboms engagerade tolkningar av Thomas Thorilds litterära och filosofiska skrifter som hans verk på allvar öppnades för en djupare tillägnelse i den landsförvisades eget hemland. Band I av Thomas Thorild "Arkimetrin" I–IV innehåller ett faksimil av originalverket "Maxi­mum seu archimetria", band II Peter Sjökvists svenska översättning av den latinska texten, band III Martin Lagerholms översättning av "Die Gelehrtenwelt", band IV utgörs av en kommentardel av utgåvans redaktör Staffan Bengtsson, som även svarar för introduktioner i de föregående delarna.

Vad är mat och vad är annat? Vid närmare betraktande framstår lunchen som ett komplext system, som ställer oöverskådliga krav på kunskap och kännedom om farligt och ofarligt. Vårt och andras. Hur långt har burken med kikärtor forslats? Hur såg insidan på konservburken ut som de krossade tomaterna låg i? Är köttet närproducerat? Det finns antagligen inget annat, förutom sex, som det finns lika många tabun och starka föreställningar om, som mat. Maten ingår i våra riter och i vårt firande. Vad vi äter, eller inte äter, kan skapa starka reaktioner hos andra. Ord&Bild har gjort ett temanummer om Mat som genomsyras av frågan om vad som är och vad som inte är mat.

Den radikale skalden och filosofen Thomas Thorild introducerade i slutet av 1700-talet en ny geniföreställning i Sverige. Ordet snille fick en ny innebörd av utomordentlig begåvning och kom att beteckna en särskilt högtstående människotyp. Idéhistorikern Kristina Nordström undersöker Thorilds snillebegrepp ur genus- och intersektionalitetsperspektiv. När Thorild beskriver det sanna snillet i polemik med tidens etablerade skalder använder han olika genusrelaterade begrepp och metaforer. Det intellektuellt och moraliskt överlägsna snillet framställs här som både manligt och kvinnligt, på ett sätt som kan tyckas motsägelsefullt. Genom att granska ordens särskilda betydelser i det historiska sammanhanget och beakta hur ålder, social tillhörighet och etnicitet spelar in i Thorilds konstruktion av genus och geni, belyser Kristina Nordström en kontroversiell klassiker ur en ny och annorlunda synvinkel.