Visar resultat för..."Väckelsen"

Denna bok bygger på en masteruppsats i historia, som tar upp synen på de pietistiska rörelserna och hur de påverkade väckelsen i norra Sverige under 1800-talets senare del och början av 1900-talet. Etableringen av laestadianismen i de norra delarna av Sverige, Norge och Finland, hade en central roll i den religiösa utvecklingen under denna tid. Något som påverkar byar och samhällen än idag. Studien är uppdelad i tre olika teman: 1. Pietisternas relation till statskyrkan och minoriteterna i norra Sverige. 2. Nådens ordning i forskningen. 3. Levnadsbeskrivningar av pietistiska aktörer i forskningen. Syftet med uppsatsen är att analysera forskningens syn på de pietistiska rörelserna och hur den förändrats över tid (1896-2017) med särskilt fokus på norra Sverige. Forskarnas syn på den tidiga pietistiska rörelsen, från 1500-talet och framåt, diskuteras också i boken. Den tidigare forskningen har vanligtvis riktat in sig på de ledande religiösa aktörernas personliga erfarenheter av nådens ordning. Från mitten av 1900-talet och framåt har forskningen mer fokuserat på att beskriva de olika gruppernas tolkningar och representationer av nådens ordning i predikningar. Susanne Rogesund har undersökt hur innebörden av nådens ordning har omformats under olika tidsepoker. En vetenskaplig granskning av laestadianismens, pietismens och herrnhutismens historieskrivning och biografier över en längre tid redovisas. I slutet av denna bok presenteras Rogesunds tidigare utgivningar på Recito Förlag.

I Fjärilsommar tecknar Marie-Louise Steiner en annorlunda bild av Lars Levi Laestadius som en framstående botanist – men också som en skarp civilisationskritiker och en man i ständig opposition.

I boken Lagen, synden och väckelsen bearbetar Cecilia Wejryd frågan om hur och varför svensk kristenhet under 1800-talet gick från en gemensam grundsyn på människans behov av Guds lag, till att det existerade flera olika föreställningar om lagens plats i människans liv. I fokus är åtta väckelseledare och deras förhållande till moderniteten.

Rosenianismen och laestadianismen utgör de två stora inomkyrkliga grenarna av 1800-talets Norrlandsläseri. I den här essäsamlingen undersöks bilden, eller bilderna, av dessa väckelserörelser i norrländsk skönlitteratur. Boken innehåller texter om Per Olov Enquist, Björn-Erik Höijer, Sara Lidman, Torgny Lindgren, Bengt Pohjanen och Anita Salomonsson. Även Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens egen utgivning av skönlitteratur uppmärksammas, särskilt Tore Nilssons romaner. Bokens åtta essäer är analyser av författarnas, ibland samstämmiga, ibland påtagligt divergerande, bilder av rosenianism och laestadianism. Bland annat undersöks den utanförskapstematik som gestaltas i ett flertal romaner, liksom muntlighetens avgörande betydelse. Den sistnämnda kommer till tydligt uttryck genom legendbildningen kring de kända lekmannapredikanterna, bland annat Gabriel Andersson, och får sin mest pregnanta form i de ofta drastiska och humoristiska predikantanekdoterna.

Evangeliet sprids, människor blir frälsta, sjuka blir helade, och till och med döda uppstår. I ”missionens gravfält” – där både hinduismen och buddhismen föddes – pågår en av de mäktigaste väckelserörelserna i världen. Det började med några evangelister som hade en brinnande längtan efter att få se Gud verka. De bad som aldrig förr, övergav mänskliga metoder och traditioner och återgick till mönstren i Nya testamentet. Nyfrälsta blev lärjungar som startade församlingar och ledde andra till tro. I dag omfattar rörelsen miljontals människor. Victor John (och medförfattaren Dave Coles) utgår från mängder av personliga berättelser om hur människor förvandlats. Vi får ta del av insikter och lärdomar som vunnits längs vägen. Nya församlingar grundas ständigt och i dag utvidgas arbetet bland bhojpurierna till angränsande folkgrupper och marginaliserade samhällssektorer. Det överbryggar samhällsklyftor som språkskillnader, etnicitet, religionstillhörighet och kastväsende. Väckelsen i Bhojpuri är inte bara spännande missionshistoria – det är Apostlagärningarna i modern tid.

Året 1905 svepte en kraftig religiös väckelse fram över lappmarksförsamlingen Arjeplog. Den resulterade året därpå i bildandet av Arjeplogs De Ungas Förbund, som snabbt fick ett stort antal medlemmar utspridda på ett hundratal platser i församlingen. Väckelsen var en så pass genomgripande händelse i bygden att minnet av den förtjänar att bevaras för framtiden.

Gud vill att alla ska bli och förbli uppfyllda av den helige Ande. Vad kännetecknar den helige Andes närvaro? Vilken funktion har tungotalet? Skillnaden mellan privat bönespråk och offentligt tungotal. Skillnaden mellan pånyttfödelsen och Andens dop. Gåvan att profetera och uttyda tungotal. Hur är det att bli döpt i eld? Till slut en kyrkohistorisk återblick med lärdomar för framtiden. Vad kan nästa stora väckelse innebära?