Visar resultat för..."Vykort"

Hösten 1994 landar ett vykort i en brevlåda på Söderslätt. Kortet föreställer en kyrka och på baksidan finns ett dödsdatum. Den som tar emot vykortet har bara timmar kvar att leva.

Efter sommaren har Gunni Hilding lämnat brottsroteln och återgått till ordningspolisen. Hennes lillasyster Gerd är spårlöst försvunnen, men Gunni är övertygad om att någon vet var hon finns och den här gången tänker Gunni inte svika sin syster.

När Trelleborgspolisen ställs inför sin mest komplicerade utredning hittills ber brottsrotelns chef Valter Roos om Gunnis hjälp. Men är Gunni beredd att återvända? Snart står det klart för alla inblandade att de går en kamp mot klockan – och att fler liv ligger i vågskålen.

Efter succén med "Gravglänta", första delen i Brottsplats Söderslätt, är spänningsmästaren Mattias Edvardsson tillbaka med sin osvikliga förmåga att skapa bladvändare om våra djupaste rädslor och hemligheter.

EN MYSTISK VÄSKA OCH EN OLÖST GÅTA

Precis som i Klänning för korta kvinnor (2022) och Lögnaren i skafferiet (2023) blandar Kristina Appelqvist trivsamt prästgårdsmys i Mjöbäck med Stockholms byråkratmiljöer, vilket resulterar i en feel good-deckare av bästa snitt. Obetalbart roligt när samtiden parodieras.  Dagens Nyheter

En perfekt kombination av underhållning, spänning och humor. Det är en ynnest att få följa med till Ninas prästgård i Mjöbäck, där den överraskande lösningen visar sig finnas. Aftonbladet 

...pusseldeckare med hög mysfaktor och total avsaknad av våld och ond bråd död. För den som uppskattar en oblodig mysdeckare full med sympatiska karaktärer, och en rejält osympatisk Drake, förlagd i en lite oväntat spännande myndighetsmiljö så är denna serie helt rätt. Bibliotekstjänst

Efter en konferens fastnar Nina Storm i ett samtal med en okänd kvinna vid hotellfrukosten. Den pratglada bordsgrannen ber Nina vakta hennes otympliga handväska medan hon uppsöker damrummet, men när kvinnan inte kommer tillbaka måste Nina skynda till tåget. Väskan tar hon med sig.

  På jobbet har hon flera akuta kriser att hantera. Inte nog med att Diana Wikman gör vad hon kan för att krossa Nina, som övertagit rollen som generaldirektör på myndigheten. Det stormar dessutom på intranätet och en förslagen rånarliga stjäl konst på landets myndigheter. Nina inser att säkerheten genast måste förbättras.

Samtidigt söker hon väskans ägare. Spåren leder till Mjöbäck och prästgården som Nina nyligen fått ärva. Medan hon gräver djupare i en gammal gåta om en stulen förmögenhet upptäcker hon att fler personer följer i samma spår. Och i skuggorna skymtar en bortglömd prins.    

Vykort från en bortglömd prins är en underhållande spänningsroman om vänskap, drömmar, maktkamp och det för­flutnas roll i våra liv. Det är den tredje delen i en serie om Nina Storm och den inte helt sympatiska Diana Wikman på Myndigheten för kulturstöd.    

EN MYSTISK VÄSKA OCH EN OLÖST GÅTA

Precis som i Klänning för korta kvinnor (2022) och Lögnaren i skafferiet (2023) blandar Kristina Appelqvist trivsamt prästgårdsmys i Mjöbäck med Stockholms byråkratmiljöer, vilket resulterar i en feel good-deckare av bästa snitt. Obetalbart roligt när samtiden parodieras.  Dagens Nyheter

En perfekt kombination av underhållning, spänning och humor. Det är en ynnest att få följa med till Ninas prästgård i Mjöbäck, där den överraskande lösningen visar sig finnas. Aftonbladet

... pusseldeckare med hög mysfaktor och total avsaknad av våld och ond bråd död. För den som uppskattar en oblodig mysdeckare full med sympatiska karaktärer, och en rejält osympatisk Drake, förlagd i en lite oväntat spännande myndighetsmiljö så är denna serie helt rätt. Bibliotekstjänst

Efter en konferens fastnar Nina Storm i ett samtal med en okänd kvinna vid hotellfrukosten. Den pratglada bordsgrannen ber Nina vakta hennes otympliga handväska medan hon uppsöker damrummet, men när kvinnan inte kommer tillbaka måste Nina skynda till tåget. Väskan tar hon med sig.  

På jobbet har hon flera akuta kriser att hantera. Inte nog med att Diana Wikman gör vad hon kan för att krossa Nina, som övertagit rollen som generaldirektör på myndigheten. Det stormar dessutom på intranätet och en förslagen rånarliga stjäl konst på landets myndigheter. Nina inser att säkerheten genast måste förbättras.

Samtidigt söker hon väskans ägare. Spåren leder till Mjöbäck och prästgården som Nina nyligen fått ärva. Medan hon gräver djupare i en gammal gåta om en stulen förmögenhet upptäcker hon att fler personer följer i samma spår. Och i skuggorna skymtar en bortglömd prins.    

Vykort från en bortglömd prins är en underhållande spänningsroman om vänskap, drömmar, maktkamp och det för­flutnas roll i våra liv. Det är den tredje delen i en serie om Nina Storm och den inte helt sympatiska Diana Wikman på Myndigheten för kulturstöd.  

Efter en lång tids frånvaro återvänder Ida till sin vykortsliknande hemby, men där är inget som det brukade vara. Hennes förr så ordningsamma pappa, Sten, är som förbytt och den lokala besöksnäringen har blivit utkonkurrerad av ett osmakligt tomteland i tornedalska Santajärvi. En lösning på problemet är att bygga ett hotell i byn, men den charmiga entreprenören Emil håller både byn och Idas känslor på halster. 

Allteftersom tiden går dras Ida längre in i kampen för att rädda det lilla samhället, samtidigt som hon till varje pris måste hjälpa sin pappa. Men hur stöttar man någon som inte ser sitt eget behov av hjälp?   

Som i ett vykort är en feelgoodroman om familjerelationer och en liten bys kamp för överlevnad i den norrbottniska idyllen.  

"Sofia Rutbäck Eriksson är en riktigt god berättare, med ömsom humor och ömsom förtvivlan får hon mig som läsare att fortsätta vända blad. En flyhänt intelligent, språkligt och berättartekniskt njutbar roman om familj, arbetsliv, kraven, förhoppningarna, tillkortakommandena, oron för åldriga föräldrar och sist men inte minst, kärleken." Lisa Wede, NSD

"Fin feelgood om familjerelationer och kamp för överlevnad i glesbygd." Femina

Efter en lång tids frånvaro återvänder Ida till sin vykortsliknande hemby, men där är inget som det brukade vara. Hennes förr så ordningsamma pappa, Sten, är som förbytt och den lokala besöksnäringen har blivit utkonkurrerad av ett osmakligt tomteland i tornedalska Santajärvi. En lösning på problemet är att bygga ett hotell i byn, men den charmiga entreprenören Emil håller både byn och Idas känslor på halster.

Allteftersom tiden går dras Ida längre in i kampen för att rädda det lilla samhället, samtidigt som hon till varje pris måste hjälpa sin pappa. Men hur stöttar man någon som inte ser sitt eget behov av hjälp?  

Som i ett vykort är en feelgoodroman om familjerelationer och en liten bys kamp för överlevnad i den norrbottniska idyllen.  

SOFIA RUTBÄCK ERIKSSON har tidigare skrivit barnboken Änglabrorsan, som givits ut på flera språk. Som i ett vykort är hennes debutroman.

"En riktigt fin debutroman och en feelgood med alla de rätta ingredienserna skriven med ett målande språk och en underfundig humor med smarta och roliga referenser, som får mig att skratta högt gång på gång. Där finns också hela tiden en underton av allvar som en riktigt bra feelgood behöver. Det är också en mycket vacker skildring av en far- och dotterrelation och en kärleksförklaring till landsbygden och Norrbotten, och Luleå." Anna Lönnqvist

"Sofia Rutbäck Eriksson är en riktigt god berättare, med ömsom humor och ömsom förtvivlan får hon mig som läsare att fortsätta vända blad. Som i ett vykort är måhända en feelgoodroman som titeln antyder, men den är inte desto mindre en flyhänt intelligent, språkligt och berättartekniskt njutbar roman om familj, arbetsliv, kraven, förhoppningarna, tillkortakommandena, oron för åldriga föräldrar och sist men inte minst, kärleken." Lisa Wede, NSD

"Som läsare dras man in i det lugna bytempot. Ett säkert kort för många på stranden." Frida Jönsson, BTJ

"Fin feelgood om familjerelationer och kamp för överlevnad i glesbygd." Femina

"Historien är universell och jag tror att de som gillar feelgood kommer att få en ny favorit, det har jag fått." Jenny Shima, bokbloggare

"Riktigt läsvärd och rolig, även om den innehåller mycket svärta." Bibbloagneta

"Om du vill läsa en bok i sommar så är det den här. Den är rolig, känslosam och en perfekt sommarbok. Utan att ha läst ut den så ger jag den fem av fem." Sofie Schander, bokbloggare

Vykort : Kollage

Vykort med motiv ur Barnens Bästa Bibel av Sören Dalevi och Marcus-Gunnar Pettersson.  Säljs 10 stycken i varje bunt.

Finns även Jesus går på vattnet, Jesus födelse, Noas ark, Härlig är jorden och Blandade motiv (2 av varje motiv)

Det finns uppskattningsvis cirka tiotusen olika vykortsmotiv utgivna från Malmö. Genom hundratals bilder får läsaren följa förändringar och miljöer i tre av Malmös stadsdelar. I varje volym ges en kort och översiktlig beskrivning av stadsdelens historia med bilder som berättar om affärer, industrier, skolor, byggnader och arkitekter. Efter stadsdelshistorien följer en serie vykort från 1880 till fram till 1960-talet. Dessutom ett kort kapitel om vykortets historia.

På 1960- och 1970-talet revs stora delar av Malmö. Det var då begreppet bombhål skapades för den mängd rivningstomter som bredde ut sig i alla Sveriges städer. Även Gamla Väster hotades. Kvarteret Tranan, Västers största kvarter, jämnades med marken och i kvarteret Stjärnan, mitt emot det så kallade Persiska palatset, försvann halva kvarteret. Här var det meningen att det skulle byggas en bussterminal.   Den ingick i en plan att göra Engelbrektsgatan till en bred bussled. Stora protester utbröt och det så kallade Schartauhuset vid Hyregatan ockuperades. Detta hus revs visserligen, men politikerna drog öronen åt sig och stoppade planerna på Engelbrektsleden. Man kan säga att ockupanterna förlorade slaget, men vann kriget. Stora delar av Gamla Väster räddades därmed och sakta började tanken, att stora betong- och tegelhus inte var svaret på livets gåta, slå rot hos våra folkvalda.      Det var nu begreppet Gamla Väster började användas mer allmänt. Förut hade det vara varit Väster eller Malmös västra delar. 

Författaren Christian Kindblad, född och uppvuxen i Malmö, har samlat vykort, fotografier och litteratur om Malmö under hela sitt liv. Han är skribent med artiklar i en rad böcker om Malmö och Falsterbonäset. Christian Kindblad anlitas ofta som uppskattad föredragshållare och guide runtom i staden av både företag, fören­ingar och privatpersoner.

Det finns uppskattningsvis cirka tiotusen olika vykortsmotiv utgivna från Malmö. Genom hundratals bilder får läsaren följa förändringar och miljöer i tre av Malmös stadsdelar. I varje volym ges en kort och översiktlig beskrivning av stadsdelens historia med bilder som berättar om affärer, industrier, skolor, byggnader och arkitekter. Efter stadsdelshistorien följer en serie vykort från 1880 till fram till 1960-talet. Dessutom ett kort kapitel om vykortets historia.

Vid Östra Förstadsgatan låg under slutet av 1700-talet en av stadens större fabriker. Malmö var känt för tobaks-, klädes- och sockerfabriker vid denna tid, men här ute låg Regale Bränneriet i Malmö. Det var Gustaf III som ville hålla koll på supandet i riket – och tjäna en hacka på det samtidigt. All hembränning förbjöds och istället byggdes ett sextiotal Kronobrännerier runt om i Sverige. Det hela började 1775, men supandet tog inte slut för det. Tvärt om, hembränningen fortsatte och med de nya Kronobrännerierna ökade istället utbudet och hela verksamheten gick dessutom med förlust. Därför lades de ned redan omkring 1787.

    Märkligt nog har denna tämligen stora industri inte lämnat något som helst avtryck i bebyggelsen, varken i form av byggnader eller namn på gator och liknande. Den bara försvann. 

Författaren Christian Kindblad, född och uppvuxen i Malmö, har samlat vykort, fotografier och litteratur om Malmö under hela sitt liv. Han är skribent med artiklar i en rad böcker om Malmö och Falsterbonäset. Christian Kindblad anlitas ofta som uppskattad föredragshållare och guide runtom i staden av både företag, fören­ingar och privatpersoner.