Robert Aman – författare

Under 80-talet förändras den svenska seriekulturen i grunden. Ingen symboliserar denna förändring mer än den excentriske Horst Schröder och hans förlag Epix. I Epix, Pox, Tung Metall och en rad andra tidningar introducerar Schröder svenska läsare till tidens mest betydelsefulla serier från hela världen. Allt med ”Serier för vuxna” tydligt märkt i ena hörnet på omslagen för att markera att det rör sig om ett innehåll väsensskilt från Kalle Anka eller Fantomen. Under en period på tio år får Epix uppleva både triumfer och skandaler. Nu berättar alla inblandade för första gången hela historien om det mytomspunna förlaget som var en adrenalinspruta rätt i hjärtat på serie-Sverige. Robert Aman – kulturskribent och serieforskare – har inte bara intervjuat Schröder och Epix-redaktionens mångtaliga medarbetare utan även svenska och internationella seriestjärnor som publicerar sig i Epix tidningar, konkurrenter som går i klinch med Schro¨der (eller tva¨rtom), journalister som rapporterar om fo¨rlagets fo¨rehavanden, kritiker som helst av allt o¨nskar att tidningar som Epix och Pox inte existerade. Och ma°nga fler. Serier för vuxna berättar ett stycke vild och lätt osannolik litteraturhistoria. Kokain gömt i kopieringsmaskinen, åtal för olaga våldspornografi och en kidnappning är endast några av de ämnen som berörs. Men framför allt är det en berättelse om en grupp unga eldsjälar övertygade om att seriekonsten är ämnad för något större. Denna bok slungar läsaren tillbaka till 80-talet och innanfo¨r va¨ggarna hos redaktionen pa° Frejgatan 19 i Stockholm där luften a¨r tjock av stora fo¨rhoppningar, brinnande entusiasm, gnisslande konflikter – och svart ro¨k fra°n Horsts pipa.

En av samtidens stora samhällsutmaningar handlar om att skapa förutsättningar för människors inkludering. I den här boken riktar vi uppmärksamhet mot utbildning och dess betydelse för inkludering av migranter i nutidens Sverige. I Utbildning i migrationens tid undersöks ett flertal utbildningssammanhang för unga vuxna och vuxna migranter. Baserat på berättelser från migranter, lärare och annan personal diskuteras verksamheternas organisering, villkor och pedagogik. Inte minst diskuteras migranters strävan efter, och starka vilja till, inkludering. Utifrån sitt rika empiriska underlag bidrar boken till en djupare förståelse för vad inkludering innebär och dess villkor i såväl dagens som morgondagens Sverige. Boken vänder sig till både blivande och yrkesverksamma lärare samt studie- och yrkesvägledare, liksom andra med intresse för frågor om utbildning för och inkludering av migranter.

After long periods of military dictatorships, civil wars, and economic instability, Latin America has changed face, and become the foremost region for counter-hegemonic processes. This book seeks to address contemporary paradigms of education and learning in Latin America. Although the production of knowledge in the region has long been subject to imperial designs and disseminated through educational systems, recent interventions – from liberation theology, popular education, and critical literacy to postcolonial critique and decolonial options – have sought to shift the geography of reason. Over the last decades, several Latin American communities have countered this movement by forming some of the most dynamic and organised forms of resistance: from the landless movements in Brazil to the Zapatistas in the Chiapas region of Mexico, from the indigenous social movements in Bolivia to Venezuela’s Chavistas, to mention but a few. The central question to be addressed is how, in times of historical ruptures, political reconstructions, and epistemic formations, the production of paradigms rooted in ‘other’ logics, cosmologies, and realities may renegotiate and redefine concepts of education, learning, and knowledge. Consequently, this book transcends disciplinary, epistemological, and methodological boundaries in education and learning by engagement with ‘other’ paradigms. This book was originally published as a special issue of the International Journal of Lifelong Education.

At the centre of Decolonising Intercultural Education is a simple yet fundamental question: is it possible to learn from the Other? This book argues that many recent efforts to theorise interculturality restrict themselves to a variety of interpretations within a Western framework of knowledge, which does not necessarily account for the epistemological diversity of the world. The book suggests an alternative definition of interculturality, framed not in terms of cultural differences, but in terms of colonial difference. It brings analysis of the Latin American concept of interculturalidad into the picture and explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook, seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural.Decolonising Intercultural Education will be of interest to educational practitioners, researchers and postgraduate students in in the areas of education, postcolonial studies, Latin American studies and social sciences.

Why does Johan Vilde testify about Sweden’s involvement in the transatlantic slave trade? Why do the young Stockholm sons, Stefan and Sacho, in Mystiska 2:an discuss class society and commercialism on their way back home from school? And why does the Phantom start a co-operative society in the jungle and act as a mouthpiece for Prime Minister Olof Palme? And in reverse: why is it almost impossible to imagine Spider-Man, Tintin, or Archie ruminating about trade union issues, gender equality on the labour market, or taking a stand against the apartheid regimes in Southern Africa?New Left Comics examines the leftist radicalisation in Sweden during the decade immediately succeeding 1968 through the lens of comic books. It looks at four of the most popular and widely read comic books and graphic novels—Johan Vilde, Tumac, Mystiska 2:an, and The Phantom—between 1968 and 1980, and uncovers the ways in which writers and artists used mainstream comics as a medium to teach and inform readers about various forms of injustices and inequality—as well as utopian futures—by adding social, political, and economic comments.This topical and engaging volume in the Global Perspectives in Comics Studies series will be of interest to researchers and students of comics studies, literary studies, visual art studies, cultural studies, media studies, and sociology. It will also be useful reading for a wider academic audience interested in discourses around world politics, politics and media, politics and popular culture, and comics traditions.

Why does Johan Vilde testify about Sweden’s involvement in the transatlantic slave trade? Why do the young Stockholm sons, Stefan and Sacho, in Mystiska 2:an discuss class society and commercialism on their way back home from school? And why does the Phantom start a co-operative society in the jungle and act as a mouthpiece for Prime Minister Olof Palme? And in reverse: why is it almost impossible to imagine Spider-Man, Tintin, or Archie ruminating about trade union issues, gender equality on the labour market, or taking a stand against the apartheid regimes in Southern Africa?New Left Comics examines the leftist radicalisation in Sweden during the decade immediately succeeding 1968 through the lens of comic books. It looks at four of the most popular and widely read comic books and graphic novels—Johan Vilde, Tumac, Mystiska 2:an, and The Phantom—between 1968 and 1980, and uncovers the ways in which writers and artists used mainstream comics as a medium to teach and inform readers about various forms of injustices and inequality—as well as utopian futures—by adding social, political, and economic comments.This topical and engaging volume in the Global Perspectives in Comics Studies series will be of interest to researchers and students of comics studies, literary studies, visual art studies, cultural studies, media studies, and sociology. It will also be useful reading for a wider academic audience interested in discourses around world politics, politics and media, politics and popular culture, and comics traditions.

Comics and Norm-Critical Pedagogy: Gender, Sexuality, and Cultural Identity explores how comics can challenge societal norms and serve as powerful tools for critical education.This edited collection brings together essays examining how graphic narratives question dominant perspectives on gender, sexuality, ethnicity, mental health, and other intersecting identity categories. It highlights how comics not only reflect but also disrupt normative worldviews, offering a unique lens for norm-critical pedagogy. Each chapter concludes with reflections on the pedagogical implications of its analysis, bridging theory and classroom practice. The volume also introduces norm-critical perspectives to English-speaking comics scholarship, expanding the conversation around how visual storytelling can foster critical awareness and social change.Comics and Norm-Critical Pedagogy: Gender, Sexuality, and Cultural Identity is ideal for graduate and postgraduate students, as well as researchers in comics studies, education, gender and sexuality studies, and the broader social sciences.

After long periods of military dictatorships, civil wars, and economic instability, Latin America has changed face, and become the foremost region for counter-hegemonic processes. This book seeks to address contemporary paradigms of education and learning in Latin America. Although the production of knowledge in the region has long been subject to imperial designs and disseminated through educational systems, recent interventions – from liberation theology, popular education, and critical literacy to postcolonial critique and decolonial options – have sought to shift the geography of reason. Over the last decades, several Latin American communities have countered this movement by forming some of the most dynamic and organised forms of resistance: from the landless movements in Brazil to the Zapatistas in the Chiapas region of Mexico, from the indigenous social movements in Bolivia to Venezuela’s Chavistas, to mention but a few. The central question to be addressed is how, in times of historical ruptures, political reconstructions, and epistemic formations, the production of paradigms rooted in ‘other’ logics, cosmologies, and realities may renegotiate and redefine concepts of education, learning, and knowledge. Consequently, this book transcends disciplinary, epistemological, and methodological boundaries in education and learning by engagement with ‘other’ paradigms. This book was originally published as a special issue of the International Journal of Lifelong Education.

At the centre of Decolonising Intercultural Education is a simple yet fundamental question: is it possible to learn from the Other? This book argues that many recent efforts to theorise interculturality restrict themselves to a variety of interpretations within a Western framework of knowledge, which does not necessarily account for the epistemological diversity of the world. The book suggests an alternative definition of interculturality, framed not in terms of cultural differences, but in terms of colonial difference. It brings analysis of the Latin American concept of interculturalidad into the picture and explores the possibility of decentring the discourse of interculturality and its Eurocentric outlook, seeing interculturality as inter-epistemic rather than simply inter-cultural.Decolonising Intercultural Education will be of interest to educational practitioners, researchers and postgraduate students in in the areas of education, postcolonial studies, Latin American studies and social sciences.

This book is about the Phantom in Sweden, or, more correctly, about Sweden in the Phantom. Ultimately, Aman demonstrates how the Swedish Phantom embodies values and a political point of view that reflect how Sweden sees itself and its role in the world.

This book is about the Phantom in Sweden, or, more correctly, about Sweden in the Phantom. Ultimately, Aman demonstrates how the Swedish Phantom embodies values and a political point of view that reflect how Sweden sees itself and its role in the world.

This edited collection analyses the use of comics in primary and secondary education. As comics are beginning to be recognised more widely as an important resource for teaching, with a huge breadth of topics and styles, this interdisciplinary book unites a variety of research to analyse how learning is 'done' with and through comics.

This edited collection analyses the use of comics in primary and secondary education. The editors and contributors draw together global research to examine how comics can be used for critical inquiry within schools, and how they can be used within specific disciplines. As comics are beginning to be recognised more widely as an important resource for teaching, with a huge breadth of topics and styles, this interdisciplinary book unites a variety of research to analyse how learning is 'done' with and through comics. The book will be of interest to educational practitioners and school teachers, as well as students and scholars of comic studies, education and social sciences more broadly.

This book explores diverse contemporary paradigms of educational praxis and learning in Latin America, both formal and non-formal.

Sverige har ett unikt, väl utbyggt och förmånligt system för vuxnas studier och lärande. Vuxnas studiedeltagande är omfattande och sker i en rad olika sammanhang, däribland kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, yrkeshögskola, studiecirklar och högskola.Om vuxenutbildning och vuxnas studier beskriver det svenska utbildningslandskapet för vuxna. Författarna redogör inte bara för de olika utbildningssammanhangen, deras organisation och framväxt, utan också för pedagogiska och didaktiska begrepp med bäring på utbildning för vuxna. Bland mycket annat resonerar de om lärandeteorier och didaktik för vuxna, normkritik och bedömning. Blicken riktas även mot granskning och uppföljning av vuxenutbildning, digitalisering av utbildning för vuxna samt vilka lärarna och eleverna är.Denna andra reviderade upplaga av boken har uppdaterats samt utökats med fem nyskrivna kapitel om tidiga utbildningar för vuxna, vägledning för och med vuxna, rektor i vuxenutbildning, utrikesföddas deltagande i vuxenutbildning, och undervisning för hållbarhet inom vuxenutbildningen.Boken vänder sig främst till studerande på ämnes- och yrkeslärarprogrammen, som ger behörighet för arbete inom komvux. Den är också relevant för verksamma lärare inom sfi, komvux och annan vuxenutbildning.

»Aman har rott i land något så ovanligt som ett folkbildande uppdrag som lyckas beröra alla: nostalgiska gubbar, Sverigevänner, gammelvänster och postkoloniala teoretiker förenen eder!» /Valerie Kyeyune Backström, Expressen »I en underhållande och skarp analys undersöker Robert Aman hur en amerikansk superhjälte blev en osannolikt stark ’svensk’ populärkulturell ikon och ideologisk kraft.» /Erik Jersenius, Corren »Varför blev Fantomen så otroligt populär i Sverige? Amans välskrivna och gediget researchade bok ger svar på en del saker jag emellanåt undrat över.» /Joakim Lindengren, Dagens Nyheter Hur kan en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte? Seriefiguren Fantomen dyker upp i svensk press redan i början på 1940-talet, men det är först på 1970-talet, ett decennium när en kraftig vänstervåg sköljer över Sverige, som Fantomen på allvar blir ”svensk”. Tidningen får då ett svenskt redaktionsråd, ”Team Fantomen”, som låter Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop är Fantomen förstås en närvarande pappa, fattas bara. Fantomen-gestalten förkroppsligar kort sagt ambitionen bakom svensk utrikespolitik och det faller uppenbarligen både gamla och unga läsare i smaken. Under 70-talet är det faktiskt fler som läser om hans kamp mot sociala orättvisor än som läser "Expressen". I sin bok undersöker Robert Aman – kulturskribent, serieforskare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet – hur detta var möjligt och hur seriens dialog med det omgivande samhället mer konkret såg ut. Hans bok låter oss möta både superhjälten i trikåer och ett Sverige i en politisk och social brytningstid. Robert Aman, f. 1982, är biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet där han forskar och undervisar om tecknade serier.

Bild & Bubbla nummer 214 innehåller intervjuer med skotten Frank Quitely, amerikanen Warren Craghead och svenska Saskia Gullstrand. Det innehåller även artiklar om den japanska serien Lone Wolf & Cub, om mangaboomen i Sverige på 00-talet samt en förhandstitt på Frida Malmgrens kommande seriebok Tjejerna på höjden 2. Dessutom rapporter från jordens alla hörn av våra korrespondenter, recensioner av nyutkomna serieböcker, porträtt av redaktören Joakim Gunnarsson (Egmont), med mera.

Innehåll B&B 225 s. 6: Aktuellt: Sverige s. 8: Aktuellt: Norden s. 10: Aktuellt: Europa s. 12: Aktuellt: Nordamerika s. 14: Aktuellt: Asien s. 16: Aktuellt: Världen s. 18: Förhandstitt: Baby Blue av Bim Eriksson s. 24: Intervju: Cosey s. 32: Artikel: Paco Roca s. 36: Porträtt: Olle Forsslöf s. 38: Artikel: Philippe Druillet s. 44: Nekrolog: Rolf Gohs s. 52: Artikel: Olivier Schrauwen s. 60: Ateljébesök: Kim W. Andersson? s. 62: Intervju: Olivia Skoglund s. 68: Artikel: Skräck i manga s. 75: Webbserier s. 78: Fanzin s. 82: Recensioner s. 91: Intervju: Ed Piskor

Bild & Bubbla nummer 231 innehåller en översiktsartikel om den framgångsrika amerikanska serien The Walking Dead, en intervju med holländaren Peter van Dongen – den nya tecknaren på klassikern Blake och Mortimer, artikel om norrmannen Jens K. Styve och hans strippserie Dunce, en artikel av seriskaparne Natalia Batista om hennes äventyr i Japan, en förhandstitt på Marie Tillmans Familjen Fågel, med mera. Dessutom nyheter från hela världen, recensioner av serieböcker, webbserier och fanzin.Taggar: The Walking Dead, zombies, Familjen Fågel, Marie Tillman, Jens K. Styve, Dunce, Lena Furberg, Mulle, Peter van Dongen, Blake och Mortimer, Bertil Almqvist, Natalia Batista, Emma Rendel, Bim Eriksson.

Det Grymma Svärdets sista nummer är till brädden fyllt med tecknade serier: Ett långt barndomsminne av Anna Haifisch, en kryssningsfärd i norska fjordar av Melek Zertal, HTMLflowers berättar om sin pandemitillvaro, Sara Kupari om tonåringar som tar svampar i skogen och Hanselmann skildrar Varulv Jones oförmåga som vårdnadshavare ytterligare en gång till. Dessutom: Johannes Nilsson skriver om sitt havererade livsprojekt och Robert Aman intervjuar Pål Elmqvist och Annika Rydberg angående deras internationella seriesuccé "Historie-boken", som Ordfront gav ut 1970.