Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning. Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet. Bokens huvudredaktör Tomas Peterson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet sedan år 2000, numera som seniorprofessor. Hans forskningsområden är svensk fotbolls professionalisering under efterkrigstiden, selektions- och rangordningsmekanismer inom barn- och ungdomsidrott, relationen mellan skol- och föreningsidrott, idrottspolitik, jämlik hälsa samt idrott och socialt entreprenörskap. Han blev professor i sociologi vid Lunds universitet år 2000 och Sveriges förste professor i idrottsvetenskap år 2002. Han har haft olika uppdrag inom Centrum för idrottsforskning 1992–2014, var utredare av det statliga idrottsstödet 2007–08, professor II vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim 2015–17 och Standing Member of the Advisory Board for the UEFA SROI Model 2017–2018.

i denna antologi diskuteras idrott som ett föränderligt samhällsfenomen i gränslandet mellan kultur och natur. Artikelförfattarna företräder ett brett fält av forskningstraditioner: etnologi, kulturgeografi, pedagogik, historia, sociologi och idrottsvetenskap.I enlighet med ett kulturstudieperspektiv ställs meningsfyllda praktiker av vardaglig och spektakulär art i fokus. Boken är den första i sitt slag på svensk mark och bidragen förenas genom fokus på fysisk kultur inriktad på fostran, gemenskap och konkurrens.De elva artiklarna omspänner ämnesmässigt allt från parkour urban rörelsekultur utan tävlingsinslag till datorspelstävlingar vars tävlingsformer liknar idrottens. Här diskuteras idrotts­hybrider inom turism- och kulturindustrin så som nöjesparker och lekland, och friluftslivets sportifiering som ett uttryck för samtida äventyrlig entreprenörskultur.I ett kapitel behandlas idrottsjournalistik som producent av normer kring kön och etnicitet, i ett annat idrottens roll för uppfattningar om kroppslig normalitet och funktionshinder. Åter andra bidrag belyser badandets kulturhistoria och simhallens etnografi, eller närmar sig idrotten som en arena för kroppsligt lärande en tyst kunskap i samspel med skate­boardbrädan ­eller med högteknologiska fotbollsskor och sportkläder.Redakörer för Kulturstudier, kropp och idrott är Helena Tolvhed, historiker och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, och David Cardell, kultur- och samhällsvetare och doktorand vid Linköpings universitet.

Boken är den tredje i en serie om tre böcker om sport management i Sverige. Det är den tredje aktuella boken om sport management på svenska. Det är också den tredje boken som tar utgångspunkt i svenska förhållanden. Idrottens landskap förändras. Två tendenser är särskilt tydliga – professionalisering och kommersialisering. I den här boken tar vi upp hur dessa tendenser, tillsammans med andra samhällsprocesser som urbanisering och starkare miljökrav, påverkar idrottens former och dess arenor. Vi beskriver också hur olika tendenser förändrar yrkesroller inom idrotten och hur idrottens kulturella kontexter uppstår i nya skepnader. Inte minst blir vinstinriktade inslag tydligare, ibland parallellt med att värdesystem förändras. Sport management handlar om att finansiera, planera, organisera, leda, marknadsföra och utvärdera idrott. Sedan femton år tillbaka finns universitetsutbildningar som tar det här kunskaps- och forskningsområdet på största allvar. De flesta författarna i den här boken har varit med och byggt upp dessa utbildningar. De har också forskat och undervisat inom området och på så vis bidragit till fältets expansion och vetenskaplighet såväl i Sverige som internationellt.

Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning. Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet. Bokens huvudredaktör Tomas Peterson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet sedan år 2000, numera som seniorprofessor. Hans forskningsområden är svensk fotbolls professionalisering under efterkrigstiden, selektions- och rangordningsmekanismer inom barn- och ungdomsidrott, relationen mellan skol- och föreningsidrott, idrottspolitik, jämlik hälsa samt idrott och socialt entreprenörskap. Han blev professor i sociologi vid Lunds universitet år 2000 och Sveriges förste professor i idrottsvetenskap år 2002. Han har haft olika uppdrag inom Centrum för idrottsforskning 1992–2014, var utredare av det statliga idrottsstödet 2007–08, professor II vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim 2015–17 och Standing Member of the Advisory Board for the UEFA SROI Model 2017–2018.

i denna antologi diskuteras idrott som ett föränderligt samhällsfenomen i gränslandet mellan kultur och natur. Artikelförfattarna företräder ett brett fält av forskningstraditioner: etnologi, kulturgeografi, pedagogik, historia, sociologi och idrottsvetenskap.I enlighet med ett kulturstudieperspektiv ställs meningsfyllda praktiker av vardaglig och spektakulär art i fokus. Boken är den första i sitt slag på svensk mark och bidragen förenas genom fokus på fysisk kultur inriktad på fostran, gemenskap och konkurrens.De elva artiklarna omspänner ämnesmässigt allt från parkour urban rörelsekultur utan tävlingsinslag till datorspelstävlingar vars tävlingsformer liknar idrottens. Här diskuteras idrotts­hybrider inom turism- och kulturindustrin så som nöjesparker och lekland, och friluftslivets sportifiering som ett uttryck för samtida äventyrlig entreprenörskultur.I ett kapitel behandlas idrottsjournalistik som producent av normer kring kön och etnicitet, i ett annat idrottens roll för uppfattningar om kroppslig normalitet och funktionshinder. Åter andra bidrag belyser badandets kulturhistoria och simhallens etnografi, eller närmar sig idrotten som en arena för kroppsligt lärande en tyst kunskap i samspel med skate­boardbrädan ­eller med högteknologiska fotbollsskor och sportkläder.Redakörer för Kulturstudier, kropp och idrott är Helena Tolvhed, historiker och lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, och David Cardell, kultur- och samhällsvetare och doktorand vid Linköpings universitet.

Boken är den tredje i en serie om tre böcker om sport management i Sverige. Det är den tredje aktuella boken om sport management på svenska. Det är också den tredje boken som tar utgångspunkt i svenska förhållanden. Idrottens landskap förändras. Två tendenser är särskilt tydliga – professionalisering och kommersialisering. I den här boken tar vi upp hur dessa tendenser, tillsammans med andra samhällsprocesser som urbanisering och starkare miljökrav, påverkar idrottens former och dess arenor. Vi beskriver också hur olika tendenser förändrar yrkesroller inom idrotten och hur idrottens kulturella kontexter uppstår i nya skepnader. Inte minst blir vinstinriktade inslag tydligare, ibland parallellt med att värdesystem förändras. Sport management handlar om att finansiera, planera, organisera, leda, marknadsföra och utvärdera idrott. Sedan femton år tillbaka finns universitetsutbildningar som tar det här kunskaps- och forskningsområdet på största allvar. De flesta författarna i den här boken har varit med och byggt upp dessa utbildningar. De har också forskat och undervisat inom området och på så vis bidragit till fältets expansion och vetenskaplighet såväl i Sverige som internationellt.