Åsa Bäckström – författare

Sedan historikern Jan Lindroth disputerade med sin avhandling om idrotten som folkrörelse 1974 har det gått ett halvt sekel, och således firar svensk idrottsforskning sitt femtioårsjubileum 2024. Under perioden har idrottsvetenskap vuxit fram som ett nytt utbildnings-, forsknings- och forskarutbildningsämne. Idag finns det idrottsvetenskapliga institutioner eller motsvarande vid tio lärosäten, och fem av dem har forskarutbildning. Forskningsämnena, som från början var pedagogik, historia och psykologi, omfattar idag över trettio olika ämnesdiscipliner. Under perioden har det lagts fram fler än 250 avhandlingar med idrottsinriktning. Antologin Samhällsidrotten och idrottssamhället behandlar den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning som har bedrivits i Sverige under de femtio åren. Kapitlen analyserar innehållet i de avhandlingar som lagts fram samt andra viktiga forskningsresultat som publicerats. De 25 bidragen till antologin skrevs under perioden maj 2023 till oktober 2024 av 38 idrottsforskare. Huvudredaktör är seniorprofessor Tomas Peterson, Malmö universitet. Bokens huvudredaktör Tomas Peterson är verksam vid Institutionen för idrottsvetenskap vid Malmö universitet sedan år 2000, numera som seniorprofessor. Hans forskningsområden är svensk fotbolls professionalisering under efterkrigstiden, selektions- och rangordningsmekanismer inom barn- och ungdomsidrott, relationen mellan skol- och föreningsidrott, idrottspolitik, jämlik hälsa samt idrott och socialt entreprenörskap. Han blev professor i sociologi vid Lunds universitet år 2000 och Sveriges förste professor i idrottsvetenskap år 2002. Han har haft olika uppdrag inom Centrum för idrottsforskning 1992–2014, var utredare av det statliga idrottsstödet 2007–08, professor II vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim 2015–17 och Standing Member of the Advisory Board for the UEFA SROI Model 2017–2018.

Boken är den tredje i en serie om tre böcker om sport management i Sverige. Det är den tredje aktuella boken om sport management på svenska. Det är också den tredje boken som tar utgångspunkt i svenska förhållanden. Idrottens landskap förändras. Två tendenser är särskilt tydliga – professionalisering och kommersialisering. I den här boken tar vi upp hur dessa tendenser, tillsammans med andra samhällsprocesser som urbanisering och starkare miljökrav, påverkar idrottens former och dess arenor. Vi beskriver också hur olika tendenser förändrar yrkesroller inom idrotten och hur idrottens kulturella kontexter uppstår i nya skepnader. Inte minst blir vinstinriktade inslag tydligare, ibland parallellt med att värdesystem förändras. Sport management handlar om att finansiera, planera, organisera, leda, marknadsföra och utvärdera idrott. Sedan femton år tillbaka finns universitetsutbildningar som tar det här kunskaps- och forskningsområdet på största allvar. De flesta författarna i den här boken har varit med och byggt upp dessa utbildningar. De har också forskat och undervisat inom området och på så vis bidragit till fältets expansion och vetenskaplighet såväl i Sverige som internationellt.

Förskolan befinner sig i dynamisk förändring i en tid av mångfald och rörelse, men vad innebär detta för vad förskolan är och kan vara just nu? I denna antologi diskuteras frågor om hur utmaningar i förskolan kan omsättas till möjligheter i pedagogisk praktik. Kapitlen är skrivna av verksamma pedagoger i förskolan, eller med koppling till den, tillsammans med forskare, och utgår från genomförda utvecklingsprojekt.I de olika kapitlen behandlas hur tänkta eller potentiella möjligheter kan ta sig uttryck genom förändrad praktik och med hjälp av riktade och medvetna insatser. En av de frågor som diskuteras i boken är hur möjligheter för barns lärande och delaktighet i miljöer med språklig mångfald kan skapas, och vilka villkoren för detta är. Andra ämnen som tas upp är lärande i utemiljön samt möjligheter och utmaningar för ledningen att stötta utvecklingsarbete som syftar till förändring av pedagogiska praktiker. I boken förs också en diskussion om hur förskolan kan öppnas upp mot vårdnadshavare och samhällets övriga aktörer, som ett sätt att skapa nya möjligheter.Boken vänder sig till studenter på förskollärarutbildningen och verksamma i förskola samt till alla som är intresserade av frågor kopplade till utveckling av förskolans praktik.