En av det sena 1900-talets mest omtalade svenska diktsamlingar 

»Missa inte det här författarskapet.«Stina Otterberg, Dagens nyheter 

»Det är inte var dag man som kritiker har anledning att utropa nya mästerverk. Men nu har det hänt.«  Tom Hedlund, Svenska Dagbladet 

I genren berättande dikt har Gattet: Sånger från barnasinnet [1981] en särställning i svensk poesi. Åsa Nelvins sista bok publicerades bara några veckor efter hennes död och tog samtidens kritiker med storm. Boken gestaltar ensamhet och utanförskap ur ett barns perspektiv, baserad på minnena av en sommar i författarens barndom.

Gattet: Sånger från barnasinnet kom att bli en av det tidiga åttiotalets mest omtalade och hyllade diktsamlingar. I dag hör den till klassikerna i svensk 1900-talslitteratur. Med ett nyskrivet förord av författaren och poeten Eva Runefelt.

ÅSA NELVIN [1951-1981] hann under sitt korta liv skriva fem böcker. Författarskapet var mer eller mindre bortglömt när det återupptäcktes på 2000-talet. I dag räknas Åsa Nelvins verk till det sena 1900-talets svenska klassiker, särskilt debutboken De vita björnarna [1969], en barnbok illustrerad av konstnären Hans Arnold, romanen Kvinnan som lekte med dockor [1977] och diktsamlingen Gattet: Sånger från barnasinnet [1981].

Svensk barnbokspärla med illustrationer av Hans Arnold tillgänglig för första gången på 50 år 

Kerstin hör röster som kallar på henne när hon försöker somna. Hon vill ropa på mamma men upptäcker att hon inte längre ligger i sin säng utan svävar ute i luften. När hon känner fast mark under fötterna igen står hon framför den underligaste varelse hon sett: En mus lika stor som hon själv, i kortbyxor och tofsmössa, med glittrande russinsvarta ögon. Musen tänker ta Kerstin till De Vita Björnarnas Land.

Åsa Nelvins De vita björnarna är en svensk barnbokspärla som nu blir tillgänglig igen för första gången på 50 år. Med oförglömliga illustrationer av Hans Arnold och ett nyskriven introduktion av docent Marie Öhman.

ÅSA NELVIN [1951-1981] hann under sitt korta liv skriva fem böcker. Författarskapet var mer eller mindre bortglömt när det återupptäcktes på 2000-talet. I dag räknas Åsa Nelvins verk till det sena 1900-talets svenska klassiker, särskilt debutboken De vita björnarna [1969], en barnbok illustrerad av konstnären Hans Arnold, romanen Kvinnan som lekte med dockor [1977] och diktsamlingen Gattet: Sånger från barnasinnet [1981].

HANS ARNOLD [1925-2010] var en schweizisk-svensk konstnär och illustratör. Mest kända är hans illustrationer till bokserien Bland tomtar & troll, samt omslaget till ABBA:s Greatest Hits [1975].

»Mycket talar för att Nelvin redan i sina barnböcker är upptagen med frågor och teman som sedan kom att bära författarskapet igenom, och det finns skäl att tro att hon här också påbörjar det stilistiska och formella experimenterande som karaktäriserar det mogna författarskapet. Ur detta perspektiv är barnböckerna viktiga för förståelsen av författarskapet som helhet och för att urskilja konstanter eller eventuella utvecklingslinjer.« |Marie Öhman, ur avhandlingen Här kan jag äntligen tala. Tematik och litterär gestaltning i Åsa Nelvins författarskap [2007]

Efterlängtad samlad romanutgåva

Under ett 1970-tal då realistiska och den samhällsengagerade litteraturen dominerade fullständigt skapade Åsa Nelvin böcker med komplexa kompositioner och utan uppenbara politiska budskap. I debutromanen Tillflyktens hus [1975] skildras fosterbarnet N:s oförmåga att finna sin plats i tillvaron, vilket skickligt vävs samman med en svårtolkad och drömlik skildring av fyra personer i ett slutet rum kring ett mystiskt manuskript. I den efterföljande Kvinnan som lekte med dockor [1977] möter vi den unga outsidern Stumpan, vars håglösa och monotona tillvaro efter en kraschad relation präglas av rastlösa vandringar och djupt kända äckelkänslor inför omgivningen. Åsa Nelvins romaner genomsyras av en grotesk blick, svart humor och en mardrömskänsla nära besläktad med Kafkas verk. Hennes djupa existentiella utforskande av människans ensamhet tål att jämföras med författare som Jean-Paul Sartre och Albert Camus. Samtidens läsare var ofta förbryllade över hennes gäckande kompositioner, men de insåg snabbt att de stod inför betydande litteratur och Nelvins verk förblir brännande angelägna. Romanerna presenteras här i en volym, med ett nyskrivet förord av Marie Öhman, docent i litteraturvetenskap.

ÅSA NELVIN [1951–1981] hann under sitt korta liv skriva fem böcker. Författarskapet var mer eller mindre bortglömt när det återupptäcktes på 2000-talet. I dag räknas Åsa Nelvins verk till det sena 1900-talets svenska klassiker, särskilt debutboken De vita björnarna [1969], en barnbok illustrerad av konstnären Hans Arnold, romanen Kvinnan som lekte med dockor [1977] och diktsamlingen Gattet: Sånger från barnasinnet [1981].

En av det sena 1900-talets mest omtalade svenska diktsamlingar 

»Missa inte det här författarskapet.«Stina Otterberg, Dagens nyheter 

»Det är inte var dag man som kritiker har anledning att utropa nya mästerverk. Men nu har det hänt.«  Tom Hedlund, Svenska Dagbladet 

I genren berättande dikt har Gattet: Sånger från barnasinnet [1981] en särställning i svensk poesi. Åsa Nelvins sista bok publicerades bara några veckor efter hennes död och tog samtidens kritiker med storm. Boken gestaltar ensamhet och utanförskap ur ett barns perspektiv, baserad på minnena av en sommar i författarens barndom.

Gattet: Sånger från barnasinnet kom att bli en av det tidiga åttiotalets mest omtalade och hyllade diktsamlingar. I dag hör den till klassikerna i svensk 1900-talslitteratur. Med ett nyskrivet förord av författaren och poeten Eva Runefelt.

ÅSA NELVIN [1951-1981] hann under sitt korta liv skriva fem böcker. Författarskapet var mer eller mindre bortglömt när det återupptäcktes på 2000-talet. I dag räknas Åsa Nelvins verk till det sena 1900-talets svenska klassiker, särskilt debutboken De vita björnarna [1969], en barnbok illustrerad av konstnären Hans Arnold, romanen Kvinnan som lekte med dockor [1977] och diktsamlingen Gattet: Sånger från barnasinnet [1981].

Svensk barnbokspärla med illustrationer av Hans Arnold tillgänglig för första gången på 50 år 

Kerstin hör röster som kallar på henne när hon försöker somna. Hon vill ropa på mamma men upptäcker att hon inte längre ligger i sin säng utan svävar ute i luften. När hon känner fast mark under fötterna igen står hon framför den underligaste varelse hon sett: En mus lika stor som hon själv, i kortbyxor och tofsmössa, med glittrande russinsvarta ögon. Musen tänker ta Kerstin till De Vita Björnarnas Land.

Åsa Nelvins De vita björnarna är en svensk barnbokspärla som nu blir tillgänglig igen för första gången på 50 år. Med oförglömliga illustrationer av Hans Arnold och ett nyskriven introduktion av docent Marie Öhman.

ÅSA NELVIN [1951-1981] hann under sitt korta liv skriva fem böcker. Författarskapet var mer eller mindre bortglömt när det återupptäcktes på 2000-talet. I dag räknas Åsa Nelvins verk till det sena 1900-talets svenska klassiker, särskilt debutboken De vita björnarna [1969], en barnbok illustrerad av konstnären Hans Arnold, romanen Kvinnan som lekte med dockor [1977] och diktsamlingen Gattet: Sånger från barnasinnet [1981].

HANS ARNOLD [1925-2010] var en schweizisk-svensk konstnär och illustratör. Mest kända är hans illustrationer till bokserien Bland tomtar & troll, samt omslaget till ABBA:s Greatest Hits [1975].

»Mycket talar för att Nelvin redan i sina barnböcker är upptagen med frågor och teman som sedan kom att bära författarskapet igenom, och det finns skäl att tro att hon här också påbörjar det stilistiska och formella experimenterande som karaktäriserar det mogna författarskapet. Ur detta perspektiv är barnböckerna viktiga för förståelsen av författarskapet som helhet och för att urskilja konstanter eller eventuella utvecklingslinjer.« |Marie Öhman, ur avhandlingen Här kan jag äntligen tala. Tematik och litterär gestaltning i Åsa Nelvins författarskap [2007]

Efterlängtad samlad romanutgåva

Under ett 1970-tal då realistiska och den samhällsengagerade litteraturen dominerade fullständigt skapade Åsa Nelvin böcker med komplexa kompositioner och utan uppenbara politiska budskap. I debutromanen Tillflyktens hus [1975] skildras fosterbarnet N:s oförmåga att finna sin plats i tillvaron, vilket skickligt vävs samman med en svårtolkad och drömlik skildring av fyra personer i ett slutet rum kring ett mystiskt manuskript. I den efterföljande Kvinnan som lekte med dockor [1977] möter vi den unga outsidern Stumpan, vars håglösa och monotona tillvaro efter en kraschad relation präglas av rastlösa vandringar och djupt kända äckelkänslor inför omgivningen. Åsa Nelvins romaner genomsyras av en grotesk blick, svart humor och en mardrömskänsla nära besläktad med Kafkas verk. Hennes djupa existentiella utforskande av människans ensamhet tål att jämföras med författare som Jean-Paul Sartre och Albert Camus. Samtidens läsare var ofta förbryllade över hennes gäckande kompositioner, men de insåg snabbt att de stod inför betydande litteratur och Nelvins verk förblir brännande angelägna. Romanerna presenteras här i en volym, med ett nyskrivet förord av Marie Öhman, docent i litteraturvetenskap.

ÅSA NELVIN [1951–1981] hann under sitt korta liv skriva fem böcker. Författarskapet var mer eller mindre bortglömt när det återupptäcktes på 2000-talet. I dag räknas Åsa Nelvins verk till det sena 1900-talets svenska klassiker, särskilt debutboken De vita björnarna [1969], en barnbok illustrerad av konstnären Hans Arnold, romanen Kvinnan som lekte med dockor [1977] och diktsamlingen Gattet: Sånger från barnasinnet [1981].