Agneta Gulz – författare

Boken belyser användningen av digitala lärresurser i undervisning och lärande, dess baksidor likväl som dess framsidor. Utifrån intervjuer med erfarna och engagerade lärare presenteras och diskuteras konkreta exempel på hur digitala lärresurser kan användas för att stödja elevers lärande och vilka fallgropar man behöver hålla ögonen på. Ett genomgående tema är hur analoga och digitala arbetssätt kan kombineras för att skapa genomtänkt och konstruktiv undervisning.

Boken inleder med digitaliseringen av svensk skola med alla dess löften och förhoppningar – och den återvändsgränd vi hamnat i, följt av en genomgång av såväl potentialer som fallgropar, som digital lärteknologi kommer med och hur dessa kan påverka undervisning och lärande. Därefter går författarna igenom ett flertal konkreta exempel på hur digitala resurser kan användas i undervisningen för att stödja elevers lärande.Exemplen diskuteras utifrån den kognitionsvetenskapliga grund som byggts upp i bokens första del.

Undervisa och lära med digitala resurser– teori och praktik är en inspirerande bok för blivande och verksamma lärare, IKT-pedagoger, skolledare med flera, som vill fördjupa sin kunskap om hur digitala verktyg kan användas för att stärka undervisning och lärande, samt hur man bäst undviker fallgroparna.

Det oumbärliga klassrummet – en framställning på kognitionsvetenskaplig grund är en bok med grundskolans klassrum, elever och lärare i fokus. Det är också en bok om vilka former av kunnande som är nödvändiga att en ung människa får med sig från skolan.

Framställningen har kognitionsvetenskaplig grund och förhåller sig genomgående till grundskolans syfte: att stödja barn och unga i deras vuxenblivande så att de kan växa upp till kunniga, självständiga och ansvarstagande individer i ett demokratiskt samhälle. Om vi värnar om att alla unga ska ges denna möjlighet är det lärarledda klassrummet, som en social och fysisk plats, oumbärligt.

Boken utgår från befintlig kunskap om hur man kan stötta elever att erövra grundläggande och väsentliga former av kunnande – allt mot bakgrund av vuxenvärldens ansvar för barn och unga, skolans kompensatoriska och emancipatoriska uppdrag samt vikten av en stabil empirisk grund för det som sker i våra klassrum. Varje kapitel i boken avslutas med en kort sammanfattning och en lista på saker du som lärare kan tänka på. Det oumbärliga klassrummet – en framställning på kognitionsvetenskaplig grund är viktig läsning för alla i skolans värld: lärare och lärarstudenter inom grundskolan, lärarutbildare, studenter och forskare i ämnen som rör skola, undervisning och lärande samt skolledare och beslutsfattare.

”I grundskolans sammanhang bör man vara restriktiv med alla former av genvägar till att producera saker innan eleverna fått rikligt med chanser att utveckla sina egna, självständiga kunnanden. Grundskolan behöver därför i första hand ge utrymme, mycket utrymme, för elevers eget, självständiga skrivande: att skriva är att tänka – och att tänka är att lära. Byggstenarna och hantverkskunnandet, som detta handlar om, kan inte hoppas över.” (ur kapitel 15)

Agneta Gulz är professor i kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning vid Lunds universitet. Tillsammans med Magnus Haake leder hon forskargruppen Educational Technology Group, som arbetar med klassrumsorienterad forskning i samverkan med lärare och elever.

Magnus Haake är docent i kognitionsvetenskap med inriktning mot lärande och undervisning vid Lunds universitet. Tillsammans med Agneta Gulz leder han forskargruppen Educational Technology Group, som arbetar med klassrumsorienterad forskning i samverkan med lärare och elever.

Sagt om boken:

”Framställningen täcker brett lärandets fundament för att unga ska bli självständiga, ansvarstagande och bevara demokratin. [...] Boken provocerar säkerligen vissa, men främst betonar författarna att skolan behöver lärare som undervisar med utgångspunkt i vetenskap i allmänhet, och utifrån hur unga fungerar kognitivt i synnerhet, liksom vad unga behöver nu och i framtiden. Texten ger läraren som kunskapsförmedlare upprättelse.”Camilla Häggström Qvist, BTJ-häftet nr 14, 2024

Röster från skolprofiler och lärare i sociala medier: 

"Det oumbärliga klassrummet är en absolut måste-läsning för alla lärare, rektorer, huvudmän och skolpolitiker! Om inte den här boken kommer in på lärarutbildningarna bör de läggas ner. En litterär pärla på kognitionsvetenskaplig grund – till lärandets och skolans ära!"

”Magnus Haakes och Agneta Gulz FANTASTISKA bok MÅSTE in på alla lärarutbildningars litteraturlistor. Politiker, lärarutbildare och pedagogikforskare, detta är vägen framåt för svensk skola! Den beskriver ALLT som behövs!"

"Jag kan säga att denna bok lärde mig mer om inlärning och elevers lärande än vad jag fick på hela lärarutbildningens 4,5 år. Denna bok måste bli given kurslitteratur på alla lärarutbildningar i framtiden. Detta för att säkra elevers framtida utbildning och nya lärares kompetens."

"Denna bok fyller mig med hopp och jag blir alldeles lycklig av allt klokt som står i den."

"Denna bok går steg för steg tydligt igenom vad som är vetenskap samt vad som funkar och inte funkar i skolan. Detta är en bok jag hoppas att alla lärarstudenter får läsa. Tack Agneta Gulz och Magnus Haake för denna läsupplevelse!"

"All kompetensutveckling som behövs och som borde ses som obligatorisk läsning på alla skolor i Sverige." 

"Inom kort kommer min skola att få en ny rektor. Det första jag kommer att be om är att alla i kollegiet, i fortbildningssyfte, ska få möjlighet att läsa den här, följt av gemensamma diskussioner. DET hade jag kunnat tänka mig att avsätta konferenstid till."

De senaste åren har det rapporterats om en läskris, om läskultur på nedgång och att barn inte längre läser som de har gjort tidigare. Som en motrörelse har läskampanjer lanserats där nyttan med läsningen och dess demokratiska funktion har framhållits. Hur ska man sortera och värdera bland allt som skrivs och sägs om barns läsning i dag? Finns det någon plats för barnets egen läsglädje bland alla krav och förhoppningar?

En stor del av barns läsande och arbetet med att knäcka läskoden äger rum i skolans svenskundervisning. Barnet och boken bjuder på inblickar i hur det kan se ut i både klassrum och skolbibliotek i dag. Hur är det till exempel att lära sig läsa när man har dyslexi eller om svenska inte är ens modersmål? Flera av bidragen ger också en mer nyanserad och forskningsbaserad bild av digitaliseringen och AI:s möjligheter såväl som hinder när det gäller barns läsande.

Barnet och boken samlar namnkunniga skribenter och forskare som belyser barns läsande utifrån sina skilda perspektiv. Antologin vill också påminna om barnets grundläggande möten med böckernas värld. Därför berättar flera skönlitterära författare om sin barndoms läsning och vad den har betytt för dem genom livet.