Anette Hellman – författare

This book presents different perspectives of childhood. With contributors from across the globe there are examples of local childhoods from different national contexts including America, Australia, Finland, Hong-Kong, Indonesia, Japan, Norway and Sweden. 

Each chapter presents a different focus on early childhood showing the diversity and complexity across multiple countries. Issues emerge around multi-language development, nationalism and multiculturalism. Across the chapters, concepts around cultural theories of every-day life also show the ways in which practices of and in relation to children function to produce childhood as an artefact, fiction and instrument.

It helps readers to develop an understanding of how changing perspectives on children and childhood and identity are expressed among children, families and educators in and outside educational environments. It brings together active researchers in the field of global childhoods to sustain and develop our community of research and scholarship, promoting internationalization through global childhoods as a way of cultural diversity and acceptance.

The book reflects on early childhood before and leading up to Covid-19. The editors were able to create a historical snapshot of early childhood pre-Covid from several countries. The pandemic has demanded major changes around learning, agency, voice and lived experience for children around the world. In some countries there are children in lockdown, without access to learning and who have ceased to be recognised as a child. In other countries life has continued with social distancing and masks in educational spaces.

It will be a useful resource for students and academics in early childhood education and education studies more generally, as well as practitioners and educators.

This book presents different perspectives of childhood. With contributors from across the globe there are examples of local childhoods from different national contexts including America, Australia, Finland, Hong-Kong, Indonesia, Japan, Norway and Sweden. 

Each chapter presents a different focus on early childhood showing the diversity and complexity across multiple countries. Issues emerge around multi-language development, nationalism and multiculturalism. Across the chapters, concepts around cultural theories of every-day life also show the ways in which practices of and in relation to children function to produce childhood as an artefact, fiction and instrument.

It helps readers to develop an understanding of how changing perspectives on children and childhood and identity are expressed among children, families and educators in and outside educational environments. It brings together active researchers in the field of global childhoods to sustain and develop our community of research and scholarship, promoting internationalization through global childhoods as a way of cultural diversity and acceptance.

The book reflects on early childhood before and leading up to Covid-19. The editors were able to create a historical snapshot of early childhood pre-Covid from several countries. The pandemic has demanded major changes around learning, agency, voice and lived experience for children around the world. In some countries there are children in lockdown, without access to learning and who have ceased to be recognised as a child. In other countries life has continued with social distancing and masks in educational spaces.

It will be a useful resource for students and academics in early childhood education and education studies more generally, as well as practitioners and educators.

Hur står det till med dagens ungdom? Under senare år har alltmer intresse riktats mot barns och ungas uppväxtvillkor, livssituation, rättigheter och agentskap.

En rad frågor diskuteras i dag, bland annat:

Den här boken tar ett samlat grepp om barns och ungdomars uppväxtvillkor i det samtida Sverige, med en del utblickar mot andra europeiska länder. Författarna vill visa hur globala och sociala förändringar sätter avtryck i det konkreta och levda vardagslivet.

Boken är främst avsedd för högskole- och universitetsutbildningar inom pedagogiska och sociala områden. Men den är även lämplig för politiska beslutsfattare, som vill få en god bild av forskningsläget när det gäller barn och unga – för att tänka kring och skapa goda villkor för den nya generationen.

Sagt om boken”Genom att beskriva ungas uppväxtvillkor i en såväl historisk, politisk, social som kulturell kontext skildras en bild av ungdomar i ett föränderligt samhälle. […] Social utsatthet, ökad psykisk ohälsa bland barn och unga, det moderna föräldraskapet samt nya risker och möjligheter för unga är några centrala teman, som diskuteras på ett lättfattligt och pedagogiskt sätt. Boken vänder sig framför allt till högskole- och universitetsstudenter inom pedagogiska och sociala discipliner.” Maria Fridstjerna, lektör, BTJ häfte 13111173.

Om författarnaThomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Han är verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Simon Lindgren är professor i sociologi vid Umeå universitet. Anette Hellman är fil. dr och verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv beskriver hur kön konkret skapas genom sociala processer bland yngre barn. Författaren undersöker normer om pojkighet på en förskoleavdelning med specifikt fokus på hur normer skapas, upprepas och omförhandlas, och hur uppfattningar om normalitet skapas i barns praktiker.

Förskolan är en del av ett samhälle där starka diskurser om jämställdhet råder och i dess uppdrag ingår att motverka stereotypa könsroller. Samtidigt finns i förskolan, liksom i samhället i övrigt, normer som betonar uppdelning mellan könen, och att flickor och pojkar har vissa naturliga könade egenskaper.

I bokens fokus står frågorna: Vilka barn görs synliga på förskolan? Vilka normer kopplas till dessa barn? Hur påverkar detta pedagogernas sätt att planera verksamheten? Hur förhandlas normer såsom normer om flickighet, pojkighet, ålder och barnslighet på förskolan?

Boken vänder sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare.

Om författarnaAnette Hellman är fil.dr och verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

Sagt om boken"Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv är en bok som beskriver hur kön konkret skapas genom sociala processer bland yngre barn. […] Författaren utgår från sina observationer på förskolan och synliggör med konkreta exempel vad som händer utifrån ett normkritiskt perspektiv. En angelägen bok som riktar sig till blivande och yrkesverksamma förskollärare […]" BTJ häfte 13123030 Lektör Tin Carleson.