Ann-Mari Sellerberg – författare

Contradiction forms the basis of all social phenomena. Anyone who has read Georg Simmel will perceive his fascination with the essential complexity that characterizes human interaction. Look for contradiction, he seems to say, and you will find something of vital importance. Ann-Mari Sellerberg applies central themes from Simmel - trust, subordination under principle, adventure, and the position of the poor - and applies them to contemporary phenomena. In so doing, she both illuminates Simmel and reveals how empirical analysis can be extended with insights from his work.Sellerberg describes how Simmel breaks down social phenomena into isolated categories, and within these discerns pairs, or opposites, that work to both hinder and inhibit as well as reinforce and strengthen each other. She describes Simmers method as "methodological interactionism," or a kind of dialectical order, and illustrates how his opposed forces, or pairs, affect each other in three ways. First, she examines how conflicts characterize social phenomena, dealing with such matters as modem motherhood, women in typical women's occupations, trust, and how geriatric patients express their individualism in patient groups. Second, she shows how opposing tendencies become an impetus to continuous change. And third, she shows how it is that interactions of forces in contradiction tend to the ironic and paradoxical.Simmel has been criticized for over-attention to small-scale social phenomena. As Sellerberg shows, these phenomena may seem insignificant, but they have to do with interactions common to virtually all human beings - among them trust, intimacy, and marginality - that have enormous consequence in human life and society. Simmel reminds us that analysis can and should always be taken one step further. Written in nontechnical language, this book will be of interest to scholars and professionals in a broad range of behavioral sciences. The examples that illustrate it will make the book of particular interest to those concerned with health care, marketing, and consumer behavior, as well as those working in the caring professions.

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

I Den obalanserade hierarkin beskrivs ett jämställdhetsprojekt på en forskarutbildning vid universitetet i Lund. Tolv gästprofessorer – alla kvinnor – arbetade med doktorander i sociologi, socialantropologi, rättssociologi och medie- och kommunikationsvetenskap. De diskuterade med doktoranderna om deras avhandlingsprojekt och om deras framtid. Här ges en bakgrund till varför projektet sattes igång. I boken beskriver även de tolv gästprofessorerna sina erfarenheter från arbetet bland doktoranderna.Vidare diskuteras vad gästprofessorerna sett och gett. En slutsats blir att de som ”utomstående” kunde göra viktiga nya observationer om forskarutbildningen. De kunde också fylla andra uppgifter för doktoranderna än vad de ”vanliga” handledarna kunde. Gästprofessorerna kunde se och ge något annat än det egna universitetets lärare.ANN-MARI SELLERBERG är seniorprofessor vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet.

Forskningsprojektet Handelns frontpersoner har undersökt dolda kompetenser och relationerna mellan personal och kunder inom handeln. De empiriska undersökningarna har utförts med deltagande observation vid en livsmedelsbutik, två bensinstationer och en elektronikbutik. Två rapporter föreligger nu, författade av Vesa Leppänen och Ann-Marie Sellerberg vid Sociologiska institutionen, Lunds universitet.I rapporterna återges en lång rad autentiska intervjucitat och beskrivningar av olika situationer som uppkom vid insamlingen av data. Därigenom vill författarna ge fylliga och konkreta beskrivningar av det arbete som utförs av handelsanställda och i anslutning till det presentera sina tolkningar av de sociala processer som utspelar sig i mötena med kunder och övriga i arbete.I den första rapporten, Normer om att vara trevlig och säljande, beskrivs och analyseras centrala normer som handlar om att anställda skall vara trevliga och säljande i möten med kunder. Trevlighet och säljande upplevs som viktiga konkurrensmedel, vilket återspeglas i att de handelsanställda använder uttryck som kunderna betalar vår lön och kunden har alltid rätt.I den andra rapporten, Styrning av butiksarbete, beskrivs och analyseras styrning av arbete i fyra butiker; en större livsmedelsbutik, två bensinstationer och en elektronikbutik. Särskilt fokuseras den inomorganisatoriska styrning som utövas av butikschefer, deras närmaste medarbetare och de kedjor till vilka butikerna är anslutna.Forskningsprojektet, som genomförden under åren 2008 och 2009, har finansierats av Handelns utvecklingråd (HUR), som publicerat en tredje rapport från projektet, Besvärliga kundbeteenden.

"Har det blåst?", frågar någon en skogsägare i mars 2005. I januari samma år försvann nästan all hans skog. Stormen Gudrun drog fram med vindbyar på upp till 46 meter per sekund. Skogsägarna i Kronobergs län var särskilt drabbade. Enligt Skogsvårdsorganisationens flyginventering skadades totalt 69,7 miljoner kubikmeter skog av stormen.I Efter stormen: En sociologisk undersökning av skogsägarfamiljer beskriver Ann-Mari Sellerberg hur stormen skapar ett uppbrott i det vardagliga livet. Kapitlet När vardagen bryts upp följer tre teman: Ett tema återger faser. Ett andra tema visar hur skogsägarfamiljerna urskiljer nya sociala grupperingar av människor efter stormen: de resursstarka, de som är värda medlidande och de som måste skyddas från information. Särskilt talade man dock om de icke drabbade som inte förstod allvaret. Denna senare kategori blir en motbild, som tydliggör gränsen kring det egna sättet att leva. Ett tredje tema blir hur identiteten som skogsägare tydliggörs i krisen.Vardagen med dess rutiner har brutits upp. Rekonstruktionen av vardagsverkligheten är dock inte en enkel målinriktad process; nya rutiner utvecklas under hand för att hantera den föränderliga situationen. I denna process använder sig de drabbade familjerna av en stor mängd jämförelser. Att jämföra blir ett sätt att strukturera en vardag som får byggas upp på nytt. Jämförelserna stimulerar även till handlingar och känslor och skapar en grund att stå på för bedömningar. Skogsägarna gör jämförelser mellan starka och svaga, vinnare och förlorare, handlingskraftiga och apatiska, etc. Ytterligare jämförelser återges i kapitlet "Vardagen ordnas i jämförelseprocessen". Jämförelsearbetet förändrar åsikter, ger upphov till moraliteter och till nya perspektiv på världen och tar samtidigt ner intervjupersonerna på jorden med matematiska slutsatser om ekonomi och liknande.

Ofta betraktas handeln som en bransch med många tillfälliga anställningar, deltidsanställningar och hög personalomsättning, vilket sägs leda till förlust av kunskaper, försämrad service och kostnader för rekrytering och utbildning. Anställda och fackliga organisationer kan se det som tecken på bristfälliga arbetsvillkor. Forskningsprojektet Rörlighet inom dagligvaruhandeln har utforskat rörligheten ur handelns perspektiv. Genom intervjuer med 39 anställda, butikschefer och handlare undersöktes vilka sociala betydelser rörligheten har inom dagligvaruhandeln.Boken visar att rörligheten inte alltid är problematisk. Istället är rörligheten en viktig del av den organisatoriska verklighet som handlare och butikschefer arbetar med. De säger sig leda genom rörlighet. De skapar vägar för rörlighet, vilket ökar kompetensen hos medarbetare, skapar ökad entusiasm och arbetstillfredsställelse. De gör rockader bland anställda och ibland spanar de efter arbetskraft som kan rekryteras från andra butiker. Rörligheten är även en del av de anställdas organisatoriska verklighet. De observerar andras rörelser – vilka som kommer in, vilka som lämnar, vilka som befordras och får nytt ansvar, och vilka som rekryteras till olika utbildningar. De planerar även egna rörelser, t ex genom att överväga att sluta eller utbilda sig vidare. Rörligheten är ständigt närvarande för butikschefer, handlare och anställda.Vesa Leppänen är docent vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet och forskar om arbetsorganisation och kundmöten inom olika serviceyrken.Ann-Mari Sellerberg är professor emerita vid Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Sellerberg fortsätter att forska om anställda inom handeln.

Att vara skogsägare idag innebär en sammansatt roll. Skogsägaren är skogsarbetare, företagare, traditionsbärare och naturvårdare. Boken är baserad på 50 ljudinspelade intervjuer med äldre skogsägare som var mellan 65 och 90 år. Intervjuerna påbörjades i skogsägarnas hem och fortsatte ofta som promenadintervjuer då skogsägarna visade och berättade om sina skogar. Skogsägarna uttrycker en djup och mångskiftande relation till skogen. Genom en stor mängd citat återges skogsägarnas beskrivningar av förändringar i skogsbrukets teknologi, den statliga regleringen över tid, synen på skogsexpertisen, liksom synen på naturvård och deras relationer till naturvårdsrörelsen. Vi beskriver även relationer mellan män och kvinnor i skogsägarfamiljerna samt hur skogsägarna brottas med praktiska såväl som moraliska överväganden gällande övertagande och överlåtelse av skogsfastigheter.