"Har det blåst?", frågar någon en skogsägare i mars 2005. I januari samma år försvann nästan all hans skog. Stormen Gudrun drog fram med vindbyar på upp till 46 meter per sekund. Skogsägarna i Kronobergs län var särskilt drabbade. Enligt Skogsvårdsorganisationens flyginventering skadades totalt 69,7 miljoner kubikmeter skog av stormen.
I Efter stormen: En sociologisk undersökning av skogsägarfamiljer beskriver Ann-Mari Sellerberg hur stormen skapar ett uppbrott i det vardagliga livet. Kapitlet När vardagen bryts upp följer tre teman: Ett tema återger faser. Ett andra tema visar hur skogsägarfamiljerna urskiljer nya sociala grupperingar av människor efter stormen: de resursstarka, de som är värda medlidande och de som måste skyddas från information. Särskilt talade man dock om de icke drabbade som inte förstod allvaret. Denna senare kategori blir en motbild, som tydliggör gränsen kring det egna sättet att leva. Ett tredje tema blir hur identiteten som skogsägare tydliggörs i krisen.
Vardagen med dess rutiner har brutits upp. Rekonstruktionen av vardagsverkligheten är dock inte en enkel målinriktad process; nya rutiner utvecklas under hand för att hantera den föränderliga situationen. I denna process använder sig de drabbade familjerna av en stor mängd jämförelser. Att jämföra blir ett sätt att strukturera en vardag som får byggas upp på nytt. Jämförelserna stimulerar även till handlingar och känslor och skapar en grund att stå på för bedömningar. Skogsägarna gör jämförelser mellan starka och svaga, vinnare och förlorare, handlingskraftiga och apatiska, etc. Ytterligare jämförelser återges i kapitlet "Vardagen ordnas i jämförelseprocessen". Jämförelsearbetet förändrar åsikter, ger upphov till moraliteter och till nya perspektiv på världen och tar samtidigt ner intervjupersonerna på jorden med matematiska slutsatser om ekonomi och liknande.
