Cette anthologie réunit des contributions sur le thème des stratégies autofictionnelles. Les textes analysés évoluent dans une zone indécise aux confins du document et de la fiction, du roman et de l’autobiographie. Un large déploiement temporel et spatial permet d’interroger la notion d’autofiction dans les contextes historiques, culturels, politiques et linguistiques les plus variés. Los ensayos reunidos en esta antología abordan las estrategias autoficcionales en diversos contextos históricos, culturales, políticos y lingüísticos. Los textos analizados tienen en común que se articulan en esta zona gris de la frontera entre el documento y la ficción, la novela y la autobiografía, pero en diferentes momentos y contextos, lo cual permite una mirada amplia sobre este fenómeno literario.

Esta compilación de estudios presenta un acercamiento a la producción autoficcional actual como discurso crítico de lo real. En las dieciocho contribuciones que examinan la narrativa, el cine, la televisión, el cómic y el teatro autoficcionales, producidos en España y Latinoamérica en las últimas dos décadas, se descubren las particularidades de la autoficción. Estas abordan la transmisión del conocimiento histórico, social y político en la producción cultural de nuestros días como una experiencia fundamentalmente del sujeto. Desafiando la idea de la narrativa autorreferencial como superficial e intrascendente y, en especial, la autoficción como un género frívolo y una moda pasajera, los análisis que aquí se incluyen revelan hasta qué punto este tipo de creaciones problematiza el discurso artístico al interrogarse sobre las tensiones entre lo referencial y lo ficcional y configurarse a partir de las varias posibles articulaciones del yo con lo real.

Vad är en person och vad kan en person säga om samhälls­villkoren nu och i det förflutna? I Personligt talat. Biografiska perspektiv i humaniora utforskar vi ett antal personer och deras livshistorier. Resultatet är en historisk resa: olika rum och tider skapar varierande former för mänskligt liv. Men det är också en klassresa, för vilka personer har haft förutsättningar att göra avtryck i historien? Det är även en resa i definitionerna av kvinnligt och manligt; flera av bokens bidrag bekräftar att kvinnors livsvillkor har varit och fortfarande är andra än mäns. Här samlas historiker, litteraturvetare, konstvetare, religions­historiker, etnologer, språkvetare, antikvetare och arkeologer kring människors livsvillkor. Genom alla dessa livsberättelser kan vi få kunskap om historien och livets skiftande förutsättningar. Samtidigt ges en provkarta på utforskandets prövningar. Hur kan vi veta något om det förflutnas människor då det saknas skriftligt vittnesbörd? Även då det finns skrift tillstöter svårigheter: vem har skrivit och i vilket syfte? I boken möter resonemang om idéernas och källornas betydelse för vad vi kan veta, vad varierande metoder och perspektiv innebär, på vad sätt platser och ting kan knytas till det mänskligt levda samt hur utsagornas form påverkar innehållet, i det förflutnas såväl som i våra berättelser.

Cette anthologie réunit des contributions sur le thème des stratégies autofictionnelles. Les textes analysés évoluent dans une zone indécise aux confins du document et de la fiction, du roman et de l’autobiographie. Un large déploiement temporel et spatial permet d’interroger la notion d’autofiction dans les contextes historiques, culturels, politiques et linguistiques les plus variés. Los ensayos reunidos en esta antología abordan las estrategias autoficcionales en diversos contextos históricos, culturales, políticos y lingüísticos. Los textos analizados tienen en común que se articulan en esta zona gris de la frontera entre el documento y la ficción, la novela y la autobiografía, pero en diferentes momentos y contextos, lo cual permite una mirada amplia sobre este fenómeno literario.

Esta compilación de estudios presenta un acercamiento a la producción autoficcional actual como discurso crítico de lo real. En las dieciocho contribuciones que examinan la narrativa, el cine, la televisión, el cómic y el teatro autoficcionales, producidos en España y Latinoamérica en las últimas dos décadas, se descubren las particularidades de la autoficción. Estas abordan la transmisión del conocimiento histórico, social y político en la producción cultural de nuestros días como una experiencia fundamentalmente del sujeto. Desafiando la idea de la narrativa autorreferencial como superficial e intrascendente y, en especial, la autoficción como un género frívolo y una moda pasajera, los análisis que aquí se incluyen revelan hasta qué punto este tipo de creaciones problematiza el discurso artístico al interrogarse sobre las tensiones entre lo referencial y lo ficcional y configurarse a partir de las varias posibles articulaciones del yo con lo real.

Vad är en person och vad kan en person säga om samhälls­villkoren nu och i det förflutna? I Personligt talat. Biografiska perspektiv i humaniora utforskar vi ett antal personer och deras livshistorier. Resultatet är en historisk resa: olika rum och tider skapar varierande former för mänskligt liv. Men det är också en klassresa, för vilka personer har haft förutsättningar att göra avtryck i historien? Det är även en resa i definitionerna av kvinnligt och manligt; flera av bokens bidrag bekräftar att kvinnors livsvillkor har varit och fortfarande är andra än mäns. Här samlas historiker, litteraturvetare, konstvetare, religions­historiker, etnologer, språkvetare, antikvetare och arkeologer kring människors livsvillkor. Genom alla dessa livsberättelser kan vi få kunskap om historien och livets skiftande förutsättningar. Samtidigt ges en provkarta på utforskandets prövningar. Hur kan vi veta något om det förflutnas människor då det saknas skriftligt vittnesbörd? Även då det finns skrift tillstöter svårigheter: vem har skrivit och i vilket syfte? I boken möter resonemang om idéernas och källornas betydelse för vad vi kan veta, vad varierande metoder och perspektiv innebär, på vad sätt platser och ting kan knytas till det mänskligt levda samt hur utsagornas form påverkar innehållet, i det förflutnas såväl som i våra berättelser.