Anna Forssberg – författare

Varför är vi så upptagna av Jantelagen? Att det har gått över åttio år sedan Aksel Sandemose formulerade Jante­lagen hindrar inte att den fortfarande är ett gångbart namn på kollektivismens avigsidor: den svenska avundsjukan, småsintheten, det dåliga självför­troendet och så vidare.

I denna antologi vrider och vänder åtta forskare på vårt förhållande till denna lag . Utifrån litteraturvetenskapliga, filosofiska, medievetenskapliga och etnologiska perspektiv diskuterar de huruvida de återkommande hänvisningarna till Jantelagen i själva verket säger mer om den individualism som utger sig för att vara lagens motsats än om lagen själv. Finns det rent av något i Jantelagen att bejaka i en tid när den liberala individualismen alltmer framstår som en återvändsgränd och subjektets autonomi blir alltmer diffus?

Medverkande: Linda Berg, Eric Carlsson, Anna Forssberg, Anders E. Johans­son, Anders S. Johansson, Maria Jönsson, Jacob Lund, Anders Öhman

Sigfrid Siwertz (1882–1970) var en av det svenska nittonhundratalets mest framgångsrika författare. Han publicerade ett sjuttiotal böcker och satt på stol fyra i Svenska Akademien från 1932 till sin död 1970. Boken vill spegla en författares uppgång och inträde i ett litterärt etablissemang som i och med den litterära modernismens framträdande i början av 1930-talet blev alltmer irrelevant. Den vill kasta ljus över ett författarskap och ett författaröde som numera inte uppmärksammas annat än marginellt och som har många motsvarigheter i litteraturhistorien. Siwertz fortsatte att vara mycket framgångsrik och lovordade men tappade kontakten med de nya generationerna av författare. Bland de böcker av Siwertz som analyseras finns hans mest sända verk, men också andra aspekter behandlas. Hur står sig hans verk i ett genusperspektiv? Hur förhåller sig Mälarpirater till pojkboken som genre? Vilken roll spelade Siwertz som aktivist i samband med första världskriget? Hur arbetade Siwertz i Selambs i förhållande till den samtida verkligheten? Varför använde Siwertz antisemitiska schabloner? Vad utmärker Siwertz som reseskildrare? Hur behandlas konsumtionssamhällets framväxt i Det stora varuhuset? Hur förhåller sig Jonas och draken till bildningsromanen? Slutligen beskrivs hur Siwertz konfronterades av yngre författare i samband med hans angrepp på modernismen i inträdestalet i Akademien 1932.

Arbetarlitteratur bortom kanon diskuterar och utmanar gränserna för vad vi brukar uppfatta som en arbetarlitterär kanon. Här behandlas olika slag av litterära texter med anknytning till arbetarklass och lönearbete: från kampdiktning, uppbyggelselitteratur och annan folkrörelselitteratur, över tidningsnovell och proletärroman, till postmodern prosadikt, feministisk klassdiktning, folkhemskritiska serier och klassmedveten barnlitteratur. Boken ges ut av Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning. Nätverket har i hög grad bidragit till att arbetarlitteraturforskningen idag står stark i Norden, och denna bok syftar till att vidareutveckla intresset för arbetarlitteratur i ett bredare sammanhang.