Per-Olof Mattsson – författare

Sommaren 1936 genomförde den spanska militären en kupp mot den demokratiskt valda regeringen. General Franco, kuppledaren, fick stöd av Hitlers Tyskland och Mussolinis Italien. Övriga länder i Europa kom överens om att inte blanda sig i. Tusentals frivilliga reste dit för att försvara demokratin. De flesta var arbetare och socialister, anarkister eller kommunister. Samtidigt inleddes Stalins terror i Sovjetunionen och överfördes snart till Spanien. Agenter infiltrerade myndigheter och skapade hemliga fängelser. Tusentals socialister och kommunister drabbades av mord, fängelse och tortyr. Hur det skulle ha kunnat gå till om även svenskar som rest till Spanien för att kämpa mot fascismen hade drabbats av den stalinistiska terrorn gestaltas i den här romanen. Marta, Adrian, Nils, Georg och Ivar är fiktiva gestalter som placerats i tidstypiska sammanhang. Dokumentärt material har vävts in – ur vittnesmål från några som överlevde och från Folkets Dagblad och Arbetaren, de enda i Sverige som publicerade nyheter från spanska inbördeskriget (1936-39) som inte var präglade av stalinismen eller borgerligheten. Per-Olof Mattsson som skrivit romanen är litteraturvetare vid Stockholms universitet och disputerade 1989 på en avhandling om Rudolf Värnlund. Han har framför allt forskat och skrivit om nordisk litteratur under första hälften av 1900-talet, bl.a. om Eyvind Johnson, Sigfrid Siwertz, Artur Lundkvist, Ingeborg Refling Hagen, Martin Andersen Nexø och Maria Sandel. Han är medlem i det nordiska nätverket för forskning om arbetarlitteratur och ordförande i Eyvind Johnson-sällskapet. Bland hans senaste utgivna arbeten finns Maria Sandels litterära landskap (2023) och Martin Andersen Nexø: den nordiska arbetarlitteraturens pionjär (2017).

Sigfrid Siwertz (1882–1970) var en av det svenska nittonhundratalets mest framgångsrika författare. Han publicerade ett sjuttiotal böcker och satt på stol fyra i Svenska Akademien från 1932 till sin död 1970. Boken vill spegla en författares uppgång och inträde i ett litterärt etablissemang som i och med den litterära modernismens framträdande i början av 1930-talet blev alltmer irrelevant. Den vill kasta ljus över ett författarskap och ett författaröde som numera inte uppmärksammas annat än marginellt och som har många motsvarigheter i litteraturhistorien. Siwertz fortsatte att vara mycket framgångsrik och lovordade men tappade kontakten med de nya generationerna av författare. Bland de böcker av Siwertz som analyseras finns hans mest sända verk, men också andra aspekter behandlas. Hur står sig hans verk i ett genusperspektiv? Hur förhåller sig Mälarpirater till pojkboken som genre? Vilken roll spelade Siwertz som aktivist i samband med första världskriget? Hur arbetade Siwertz i Selambs i förhållande till den samtida verkligheten? Varför använde Siwertz antisemitiska schabloner? Vad utmärker Siwertz som reseskildrare? Hur behandlas konsumtionssamhällets framväxt i Det stora varuhuset? Hur förhåller sig Jonas och draken till bildningsromanen? Slutligen beskrivs hur Siwertz konfronterades av yngre författare i samband med hans angrepp på modernismen i inträdestalet i Akademien 1932.

Arbetarlitteratur bortom kanon diskuterar och utmanar gränserna för vad vi brukar uppfatta som en arbetarlitterär kanon. Här behandlas olika slag av litterära texter med anknytning till arbetarklass och lönearbete: från kampdiktning, uppbyggelselitteratur och annan folkrörelselitteratur, över tidningsnovell och proletärroman, till postmodern prosadikt, feministisk klassdiktning, folkhemskritiska serier och klassmedveten barnlitteratur. Boken ges ut av Nordiskt nätverk för arbetarlitteraturforskning. Nätverket har i hög grad bidragit till att arbetarlitteraturforskningen idag står stark i Norden, och denna bok syftar till att vidareutveckla intresset för arbetarlitteratur i ett bredare sammanhang.

Maria Sandel (1870–1927) var Sveriges första genuina arbetarförfattare. Hon levde i en tid då samhället genomgick stora sociala, politiska och kulturella förändringar, vilket speglades i den samtida litteraturen. Även om Maria Sandel inte deltog i de litterära offentliga sammanhangen är hennes böcker präglade av det samhällsklimat hon verkade i. Litteraturvetaren Per-Olof Mattsson sätter in Maria Sandels författarskap i sitt sammanhang och beskriver hur det litterära landskapet runt henne såg ut, vilka böcker hon läste, vilka samtida författare hon kände till och hade kontakt med och i vilken mån hon påverkades och tog del av debatterna och de litterära tendenserna i samhället.