Anna Rosengren – författare

Utbrott, tårar, trots och ilska – eller att barnet drar sig undan och sluter sig. Starka känslor kan visa sig på olika sätt. Ofta lider både barnet och föräldrarna av att de ständigt hamnar i konflikter och bråk eller inte når varandra. Föräldrar kan också känna sig misslyckade för att situationer eskalerar till negativa spiraler som till slut påverkar hela familjen.

Barn som är ovanligt känslostarka eller som fastnar i sina känslor längre än andra behöver hjälp av sina föräldrar. Och det hoppfulla är att du som förälder kan bryta den negativa spiralen med ganska små och enkla medel.

Psykologen Anna Rosengren ger dig kunskap om barns känslor, känsloreglering och vanliga reaktioner hos föräldrar. Du får veta både hur du hjälper barnet när känslorna svallar och hur du kan förebygga stormarna. Med många exempel visar hon hur du kan använda olika strategier i olika situationer.

Känslostarka känsliga barn vänder sig till dig som är förälder till barn i 5–11-årsåldern. Även du som möter föräldrar och känslostarka, känsliga barn i ditt yrke har stor behållning av boken.

Sagt om boken:

”Jag vill rekommendera boken särskilt för dess uppriktiga tilltal och övertygande inramning med sammanfattningar av kapitel som tål att återkomma till om igen. Jag tycker också om hur författaren förankrar olika dialogexempel i en fördjupande genomgång av forskning på ett språk som är väldigt lätt att ta till sig på samma gång som utmaningar för föräldern lyfts upp.”Åsa Victorsson, Sokraten nr 3, 2025

”Känslostarka känsliga barn är mycket bra och fylld med vardagsnära exempel, vilka ofta är pedagogiskt skrivna i dialogform. Genomgående visar författaren hur saker kan gå på tok och ger goda exempel för att lösa situationen.”Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 12, 2025

När Göteborgs hbtqi+-monument Gläntan av konstnären Conny Karlsson Lundgren invigdes på Esperantoplatsen 2023 var det kulmen på en flerårig process där konst, forskning och deltagande möttes. Monumentet synliggör kampen för hbtqi+-personers rättigheter och speglar stadens förändring genom historien och in i framtiden. Denna bok berättar om vägen från idé till gestaltning. Genom bilder, arkivmaterial, dokumentation och reflekterande texter får läsaren följa konstprojektet genom workshops, samtal och samarbeten som formade både monumentet och dess sammanhang. Här ges också perspektiv på Gläntans fortsatta roll som plats för minne, möten och framtida berättelser. Medverkande konstnärer i förstudien inkluderar bland andra Sam Hultin, Marie Falksten, Leif Holmstrand, Kolbeinn Karlsson, Axel A. Karlsson Rixon, Anna Linder och och Rudy Loewe. Essäerna är skrivna av Rebecka Katz Thor, Patrik Steorn och Andria Nyberg Forshage.

Hur skapar du en god kontakt med barn och tonåringar inom psykiatrin? På vilka sätt kan du anpassa dina insatser till barnets mognad? Hur håller du fokus på barnets bästa?

Psykologen Anna Rosengren beskriver ingående hur du utgår från barnets eller tonåringens perspektiv och behov, både vid bedömning och behandling. Hon fördjupar centrala aspekter, bland annat samarbetet med föräldrar, hur man frågar om våld, bedömer suicidrisk och gör neuropsykiatriska utredningar. Vanliga utmaningar tas upp, som när tonåringar ifrågasätter behandlaren eller inte vill prata. Många dialoger och exempel synliggör de kliniska färdigheter du behöver för att arbeta med barn.

Boken riktar sig till dig som vill lära dig mer om bedömning och behandling av barn och tonåringar, och som har förkunskaper i kbt.

Anna Rosengren är leg. psykolog, handledare i KBT och snart färdig specialist inom klinisk psykologi. Hon har lång erfarenhet av arbete inom barn- och ungdomspsykiatrin. Idag arbetar hon privat med utbildning och handledning samt är verksam vid Familjepsykologerna.

Sagt om boken

”KBT ur ett barnperspektiv är en mycket bra, välskriven och användbar lärobok för psykologer som arbetar med barn och ungdomar. En utmärkt handledning för den som är ny i yrket och för den med tidigare erfarenhet kan boken ge en värdefull uppdatering om barn och ungas livsvillkor i dag.”Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 20, 2019.

Utbrott, tårar, trots och ilska – eller att barnet drar sig undan och sluter sig. Starka känslor kan visa sig på olika sätt. Ofta lider både barnet och föräldrarna av att de ständigt hamnar i konflikter och bråk eller inte når varandra. Föräldrar kan också känna sig misslyckade för att situationer eskalerar till negativa spiraler som till slut påverkar hela familjen.

Barn som är ovanligt känslostarka eller som fastnar i sina känslor längre än andra behöver hjälp av sina föräldrar. Och det hoppfulla är att du som förälder kan bryta den negativa spiralen med ganska små och enkla medel.

Psykologen Anna Rosengren ger dig kunskap om barns känslor, känsloreglering och vanliga reaktioner hos föräldrar. Du får veta både hur du hjälper barnet när känslorna svallar och hur du kan förebygga stormarna. Med många exempel visar hon hur du kan använda olika strategier i olika situationer.

Känslostarka känsliga barn vänder sig till dig som är förälder till barn i 5–11-årsåldern. Även du som möter föräldrar och känslostarka, känsliga barn i ditt yrke har stor behållning av boken.

Sagt om boken:

”Jag vill rekommendera boken särskilt för dess uppriktiga tilltal och övertygande inramning med sammanfattningar av kapitel som tål att återkomma till om igen. Jag tycker också om hur författaren förankrar olika dialogexempel i en fördjupande genomgång av forskning på ett språk som är väldigt lätt att ta till sig på samma gång som utmaningar för föräldern lyfts upp.”Åsa Victorsson, Sokraten nr 3, 2025

”Känslostarka känsliga barn är mycket bra och fylld med vardagsnära exempel, vilka ofta är pedagogiskt skrivna i dialogform. Genomgående visar författaren hur saker kan gå på tok och ger goda exempel för att lösa situationen.”Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 12, 2025

Vad är åldrande? När började man över huvud taget tala om "åldrande"? När fick ordet "pensionär" den betydelse vi är vana vid idag? I Åldrandet och språket studeras ord och uttryck för att ringa in vad man har menat med hög ålder och åldrande i Sverige under hundraårsperioden mellan 1875 och 1975. Frågor kring hög ålder och åldrande har stor aktualitet idag. I Sverige och Europa talar politiker om ökade kostnader för äldrevården och om behovet av att höja pensionsåldern i takt med att medellivslängden ökar. I avhandlingen ges en historisk bakgrund till dessa frågor – en diskussion om höjd pensionsålder fördes till exempel för mer än femtio år sedan. I de tre källmaterialen – födelsedagsnotiser, ansökningshandlingar till privata ålderdomshem samt statliga förslag och utredningar – har åldrandet inte haft någon distinkt och oföränderlig kärna. Medicinska perspektiv som vanligen förknippas med åldrande hade länge en undanskymd plats. I stället har idéer och händelser i det omgivande samhället påverkat hur åldrandet manifesterades i en pendelrörelse mellan kropp och kronologi. Avhandlingen visar hur förståelsen av åldrandet sett olika ut beroende på tidpunkt, person och situation. Anna Rosengren är ekonom och historiker verksam vid Södertörns högskola samt knuten till Forskarskolan i historia med Lunds universitet som värdhögskola. Åldrandet och språket är hennes doktorsavhandling.