Anna Storm - Böcker

This lavishly illustrated exhibition catalog features seventy career-spanning works by the French avant-garde painter, one of the twentieth century's great colorists and a major proponent of Fauvism.After his participation at the Paris Salon d’Automne of 1905, Maurice de Vlaminck (1876–1958) quickly established himself as a leading figure of the French avant-garde. More than any other member of the Fauves, he keenly identified with the attribute of wildness and early on propagated the image of a modern artist rebel who resolutely turned his back on the rules of academic painting. His central source of inspiration was the oeuvre of Vincent van Gogh, whose works Vlaminck studied at the large solo exhibition which took place at the Bernheim-Jeune Gallery in 1901. Van Gogh’s training as an autodidact as well as his burgeoning myth as an artist genius and social outsider strengthened this identification, which would remain key throughout Vlaminck’s later career. This catalog provides a wide-ranging overview of the painter’s entire oeuvre: from the first compositions he executed at the beginning of the 20th century, through the experiments with Cubism that were inspired by Cézanne and Picasso, to some of his very last landscapes. Throughout, the book recalls Vlaminck’s vital contribution to the development of 20th-century painting, notably his role as one of the most important precursors of Expressionism.

Kanon och kulturarv har diskuterats intensivt i Danmark och Sverige under de senaste åren. I Danmark har regeringens beslut att definiera en dansk kanon väckt stor debatt. I Sverige har diskussionen varit hovsammare samtidigt som ordet kulturarv har ett starkt grepp om museer, kulturmiljövård och arkiv. I Danmark har diskussionen kretsat kring vad som är danskt, vem som ska definiera danskheten och vilka konsekvenser det ska tillåtas få. I Sverige har debattinläggen handlat om kulturarvens användbarhet. Förutom i lokal, regional och nationell identitetspolitik har kulturarv kommit till användning inom en rad andra områden som hälso- och sjukvård, regional- och lokalutveckling, turism och mångkultur.

Gemensamt för de danska och svenska erfarenheterna är att varken kulturarv eller kanon kan frigöras från politiska aspekter, ett faktum som i olika grad är uppenbart i bokens artiklar. Att utse företeelser till kulturarv eller att föra upp dem på en kanonlista är att vilja något med dem. Men vad? Och vilka platser, föremål och berättelser utses? På vilka grunder? Och av vem? I Kanon och kulturarv skriver 17 forskare om olika sätt att aktivt förhålla sig till och använda det förflutna och vilka konsekvenser det får i olika sammanhang. Landskap, industrianläggningar, europeiska konventioner, musik, minnesparker, propositioner, läroplaner, fotbollsplaner och arkeologiska fyndplatser är några av de arenor som undersöks.

Idag lever vi i ett globaliserat konsumtionssamhälle, i ett allt intensivare tempo där konkurrensen är hård om tid, utrymme och uppmärksamhet. I vår samtid är även kultur- och stadsmiljöerna på olika sätt produkter och resurser. Men hur påverkar samhällsutvecklingen kulturarvet och vår syn på dess värden? Kanske kan vi tydligare se utvecklingstrenderna och kulturarvets roll för hållbar stadsutveckling om vi blickar bakåt i tid och även vänder perspektivet mot framtiden? I Det förflutna i framtidens stad lägger en grupp forskare olika tidsperspektiv på relationen mellan kulturarv, konsumtion och hållbar stadsutveckling. Författarna arbetar till vardags med framtidsstudier, samhällsplanering, arkeologi, arkitektur och konst och de samsas här under tematiska avsnitt som framtidsvisioner, valmöjligheter, tid och rörelse i stadslandskapet. Texterna gör nedslag i vår närmiljö bland resor, detaljhandel, bostäder och livsstilsideal. Författarna frågar sig bland annat hur vi kan bygga in hemkänsla, identitet och trygghet i stadsmiljön. Kan vi återanvända historiska bostadsmodeller? Och vem bestämmer vilka minnen som är värda att bevaras vilka föreställningar om framtiden har bäring på samtidens kulturmiljövård? Boken vänder sig till beslutsfattare, tjänstemän, studenter och en bred allmänhet alla som har ett intresse för såväl utmaningar som lösningar för en hållbar stad.