Anneli Furmark – författare

Elise är en bra bit över 50, hon lever i en stabil och ordnad tillvaro, gift med Henrik sedan 25 år, barnen är utflugna. De betraktar sitt äktenskap som lyckligt och lugnt till den dagen Elise träffar Dagmar på en vernissage. Dagmar (som också är gift) och Elise bor långt från varandra, men attraktionen är stark och under en oroväckande varm och torr sommar inleder de en relation som delvis på grund av avståndet mycket liknar en tonårsförälskelse, med allt vad den innebär av sms, låtlistor och chatsamtal. De säger att de är som Brokeback Mountain med kulturtanter istället för cowboys. Sen tar allt en oväntad vändning, åtminstone oväntad för Elise.

GÅ MED MIG TILL HÖRNET är en serieroman om en oväntad förälskelse vid en tidpunkt i livet då de inblandade hade trott att lugnet skulle infinna sig.

Hon har inte bara en barockmålares precision när hon tecknar mörker och ljus, mobilens kalla sken och trädkronors dunkel. Det är också något alldeles särskilt med hur hon ger sina människor liv. Det beror lika mycket på bilderna som på språk och syntax fumlande dialoger på randen till sammanbrott är även det en exakt konst att behärska. Ida Säll i Svenska Dagbladet

Det är en technicolor-stämning i färgsättningen, gult, grönt, blått och ibland blodrött och bilderna har en egen dragningskraft, som om romanen är en låt man måste höra till slutet. /.../ att läsa den här underbara och lite omtumlande bildberättelsen är som att komma hem en smula. Det kunde ju lika gärna varit jag. Gunilla Brodrej i Expressen

Den sparsmakade, kärnfulla texten är rytmisk, särskilt i dialogerna, där den studsar mellan karaktärerna. Bilderna, i dämpade jordnära nyanser, akvarell och svart tusch, är ofta närgångna porträtt där hela det mänskliga känsloregistret skildras i subtila ansiktsuttryck, eller till och med genom kroppspråket, uttryckt i ryggtavlor. Ett komplett konstverk helt enkelt, om den underbara, fruktansvärda kärleken. Helhetsbetyg 5. Christine Karlsson i BTJ-häftet nr 23, 2020

Det är gott att befinna sig både i bergochdalbanevagnen och på fasta marken med Furmark, som 18 år efter debuten är lika vital som någonsin. Elin Ruuth i Västerbottens-kuriren

I sin helhet framstår Kattflickan som en lek med mörkret, ett slags finstämd creepshow där stämning snarare än skräckeffekter står i centrum. Malin Nauwerck, Aftonbladet

En verklig pärla Sara Meidell, VästerbottensKuriren

Anneli Furmarks Kattflickan och andra berättelser är en samling serienoveller. I en historia möter vi Ylva och Danne som tappar bort varandra mitt i livet, på en festival. Där, bland kattflickor, tält och havsorkestrar, tar sig känslorna upp till ytan igen. Varför följer det allvarliga barnet med kattsminkat ansikte Ylva vart hon än går? I en annan novell får vi träffa Gerd som är åtta år och ska flytta till Kanada. Hon är inte döpt och livrädd för mylingar. 

Hur hittar vi vår väg i detta hus? Vart ska vi gå, till vem, till vilken sal? Jag, varm och svettig och med samvetskval.  Ur Torborg

I den tecknade sonetten Torborg ska Gunnel sova sin första natt på det nya hemmet - men någon bor redan i hennes rum och verkar ha gjort det länge. I berättelsen Kung och fosterland strosar Anneli i franska Flandern och känner krigets spöken och fasor in på skinnet. Till sist gör Anneli Furmark en serietolkning av teckningslärarinnan Maja Beskows dagboksanteckningar om ett förbjudet kärleksmöte på järnvägsstationen i Långsele vid förra sekelskiftet. 

Hon reste i tredje, och jag i andra klass. Och jag måste riktigt slita min hand ur hennes, så hårt höll hon i min då vi skildes. Det förvånade mig, förr var det tvärtom. Jag höll längst i. Ur Maja Beskows dagbok 1912

I fem sällsamma noveller skildrar Anneli Furmark i Kattflickan och andra berättelser stilla uppbrott genom livets alla skeden. Med den känsla för färg, stämning och humor som bara Furmark har berättar hon om det stora i det lilla. Om frukostflingor, skräck, tegelhus och prydnadsföremål - om kärlek, krig och fred. Och om död. 

Furmark är en mästare både när det gäller hennes varma illustrationer och det naturliga och rättframma samtalet mellan människor Andreas Mars, Shazam

Serieantologi 2014

Till kulturhuvudstadsåret har vi valt att lyfta även serien som ett av kulturuttrycken och det bästa sättet att göra det är genom att ge ut dem i bokform. Serieantologi 2014 samlar ett brett urval av serietecknare som alla har anknytning till Norrland och innehåller serier som (mer eller mindre) tar an Norrland som tema och visar på en enorm vidd i uttryck och stil. Här presenteras både nya talanger och etablerade serieskapare.

Förordet är skrivet av Po Tidholm. 

Medverkande serieskapare: Lars Andersson, Max Andersson, Tomas Antila, Gerd Aurell, Mikael Bergkvist, Fredrik Dellkrantz, Niklas Eriksson, Åke Forsmark, Ludwig Franzén, Anneli Furmark, Stef Gaines, Armita Ghazinezam, Annika Giannini, Jenny Hannula Jan Hoff Mikke Hedberg Joanna Hellgren Sofia Karlström Jonny Nordlund Sofia Olsson Åsa Palmborg Stefan Petrini Robert Pettersson Malin Svedjeholm Anna-Clara Tidholm Elisabeth Widmark Klara Wiksten Erik Winbo Li Österberg

Anneli Furmark är en av Sveriges mera framstående serietecknare och förmodligen den främsta inom just den grafiska romanen. Hon har rönt stor uppmärksamhet utomlands och har blivit översatt till både engelska och franska. Anneli Furmark har ritat serier sedan tidigt 80-tal och erhållit flera utmärkelser: bland annat Seriefrämjandets pris Urhundenplaketten 2004 och 2007, och förstapriset i The Nordic Comics Festival i Kemi, Finland 2004.Här berättar hon om människors sökande efter mening i tillvaron. Tonvikten i berättelsen ligger lika mycket på landskapet i den bohuslänska kusten som på personerna som befolkar den. Det är en tät och sammanflätad historia där det pågår en ständig diskussion på flera plan om meningen med konsten och livet. Och hur tidsandan kan påverka hur vi tänker kring konst och verklighet.Helen Larsson öppnar sin gamla dagbok från september 1990 och återvänder till tiden då hon var en ung flicka på väg ut i världen. När hon precis har antagits till en konstskola som ligger i ett bländande vackert och gåtfullt landskap. Helen är romantisk, giftaslysten och ganska världsfrånvänd och ska nu skaffa sig ett liv, vid en tid då hela världen verkade möblera om och Europas plastavfall flöt in i drivor på strandängarna runt den bohuslänska kusten.

Anneli Furmark är en av de främsta serieberättarna i Sverige idag. På ett oemotståndligt sätt beskriver hon människor från helt skilda positioner; grabbar och tjejer, hetero eller homo. Hon är något så ovanligt som en mästare i både ord och bild. Det är som om hon skildrar hur själva det norrländska landskapet tänker och känner. Här har vi samlat elva av hennes starkaste serienoveller. De handlar om längtan att få älska någon, om att vara på väg att bli vuxen, om att pröva sina vingar och om att längta bort. Anneli Furmark har ritat serier i snart tjugo år. Hon har givit ut två böcker tidigare och erhållit seriefrämjandets pris Urhunden för bästa svenska seriealbum 2005. Två gånger har hon prisbelönats vid den nordiska seriefestivalen i Kemi i Finland. Hon har varit publicerad i Kanada, Finland, Nederländerna samt i ett flertal svenska tidningar.

Jordens Medelpunkt handlar om en resa till Island tidigt en sommar. Axel är sexton år och har inte haft någon större lust att följa med. De övriga är Axels mamma Marie och hennes nya man Toralf. Axel och Toralf förstår inte varandra och har svårt att komma överens. Hela idén med resan är Toralfs, som är närmast besatt av Island och av allt som handlar om forntid och vikingar. Marie delar inte hans intresse, men hon är förälskad i honom. De besöker turistplatser som Toralf valt ut. Marie är en orolig mamma som tror att Axel ska råka illa ut hela tiden, hon tycker den isländska naturen är farlig med den ständigt närvarande aktiviteten under jord, vulkanerna, gejsrarna och sprickorna. Toralf vill inte följa de vanliga turiststråken utan hittar en egen resväg till ett särskilt naturskönt område, som han fått tips om av en pratglad amerikan han träffat på krogen. Okunskap och iver leder hela den lilla gruppen på avvägar och relationerna mellan dem ställs på högkant.I Anneli Furmarks berättelser blir naturen ofta en medspelare i det känslomässiga dramat. Jordens medelpunkt är del två i en trilogi som handlar om människor i Skandinavien, och deras förhållande till varandra och till landskapet. Den första delen heter Fiskarna i havet (2010) och rönte mycket stor uppmärksamhet.

Barbros och Albertes liv är som stigar i snön som följer varandra långa stycken, korsar varandra, delar på sig och går ihop igen "En sol bland döda klot" handlar om Barbro. En vårdag i vår egen tid reser hon från Sverige till Norge med tåg. Hon ska till Tromsö, långt upp i norr, för hon är besatt av en roman som hon har läst många gånger, i olika perioder av livet. Hon är en stalker, eller en pilgrim, beroende på hur man ser det. Den hon jagar är Alberte, som visserligen är en romanfigur, men finns på riktigt, i alla fall för Barbro. Hon lever i en tid som på många sätt skrämmer henne. Hon har förstått att hon är rädd för många av sina landsmän. Är läget annorlunda i grannlandet? Den nordnorska småstaden har nu blivit ganska stor. Mycket är förändrat, men rikedomen och fattigdomen är lika tydlig nu som när Alberte Selmer en vinterdag runt förra sekelskiftet sprang uppför de branta backarna för att få utsikt över fjällen och för att en liten stund få komma undan de trånga gatorna och stadsbornas blickar. Runt staden ligger de stora fjällen och håller vakt som de alltid gjort.

När den hyllade serieskaparen Anneli Furmark tecknar serier är människor och relationer i fokus. Som bildkonstnär fångar hon istället landskap, vacker tomhet och stämningar. Några människor syns inte till. Det är stillbilder av platser som kanske är helt övergivna, eller så har någon just passerat och försvunnit ur bild.

Januarikala träd inbakade i snö, Vännäs kyrka i sken av gatlyktor en decembernatt, knallorangea lönnar mot en blygrå himmel eller ett litet torp som hukar under magnifika tallar vid en sjö. Det är bilder som utgör ett slags andningspauser i bebyggelsen och i tiden.

Furmarks väggkalender innehåller 12 fantastiska bildkonstverk. Motiven är hämtade från framför allt Västerbotten och Ångermanland, men också västkusten och Malmö. Tekniken är blandad; kritor, färgpennor och akvarell.

Furmarks väggkalender fungerar som en väggkalender under hela 2027, men bilderna kan sedan ramas in och bli konstverk som räcker under många år.

Jens är rädd för att göra bort sig, rädd för vatten och

rädd för blod. Edor är tillsammans med Beate, han övar

på skatetricks, badar naken och simmar längre ut än

han borde.

Det enda Edor är rädd för är sättet Jens får

det att pirra i magen.

Närmare kommer vi inte utspelar sig i Nordnorge och

är ett kraftfullt tillskott på den norska vågen som vi

kommit att älska. Det är en omskakande serieroman

om en kärlek som är plågsam och fantastisk på samma

gång. En kärlek alla kan känna igen sig i vare sig du är

homo, straight, bi eller bara lite på tvärs.

Anneli Furmark är serietecknare och bildkonstnär.

Detta är hennes första seriebok för unga vuxna. Anneli

bor och arbetar i Umeå och har vunnit ett flertal priser

för sina böcker.

Monika Steinholm är författare som fått lysande

omdömen för sina ungdomsromaner. Monika bor i

Tromsö.