Antje Jackelén – författare

Den moderna människan har låst in sig i tiden, kastat bort nyckeln och gjort snabbheten till sitt livskoncept. Vad gör det med oss? Ärkebiskop emerita Antje Jackelén reflekterar i ”Tio tankar för själens hunger” kring ett antal existentiella begrepp såsom förnuft, tid, ångest, skam, frihet, jag, tro, försoning, Gud och hopp. Vad är det att vara människa och hur behåller vi förmågan att möta det främmande? Engagerande resonerar Jackelén kring aktualiteter och erbjuder stöd i hur vi kan hantera vår oro och möta samtidens och vardagens utmaningar. Hon skriver om de fem farliga P:na i vår tid: polarisering, populism, protektionism, postsanning och patriarkatet. Njut av tio texter av en av vårt lands tongivande tänkare som både skänker tröst och utmanar tanken. En perfekt bok att ha som inspiration, för att stanna upp i vardagen en stund, för att läsa i bokcirkeln eller ge bort som gåva.

"Jackelén bjuder på många tankeväckande formuleringar. Med sina reflektioner inspirerar och utmanar hon, men lyckas också visa på tröst och hopp."/ Helhetsbetyg: 4. Håkan Stenow, BTJ-Häftet

I boken Samlas kring hoppet formulerar sig ärkebiskop Antje Jackelén kring evangeliets innebörd och kyrkans uppgift. Via tre ingångar – debatt, fördjupning och förkunnelse – berör Jackelén ett antal av vår tids mest utmanande frågor för kyrka och samhälle.

Vilken är trons plats i samhället och i det offentliga samtalet? Vad säger Svenska kyrkans ärkebiskop om ledarskap och klimatfrågan, om förföljelse av kristna och ekumenik, om ondskaoch hopp?

Vad innebär det att vara människa i en värld av kommunicerande maskiner? Vad händer om chattbotar tänks kunna föra ett samtal om det eviga? Och hur ska vi bygga en existentiellt hållbar framtid med AI? Detta är centrala frågor för humanistisk AI-forskning idag.   

I samhällsdebatten om artificiell intelligens och chattbotar skildras de senaste årens stora teknikskifte -- och teknikens potential och risker -- gärna i termer av avgränsade »problem« som kräver »lösningar«. Diskussionen reproducerar därmed den världsbild av logik och formalism som maskinerna själva är byggda av, och som det mänskliga sedan mäts mot. Här finns tydliga behov av humanistiska och existentiella perspektiv. Om debatten förs alltför ensidigt riskerar den inte bara att spä på missförstånd och förstärka domedagsprofetior; den riskerar också att reproducera de ojämlika sociala strukturer som tekniken både är byggd inom och medskapare till. Ofta finns ett tydligt ointresse från AI-utvecklarna att på djupet ta till sig vad som händer inom den humanistiska grenen av AI-forskningen.   

Denna skrift tar avstamp i flera svenska forskningsprojekt om AI och ett samarbete mellan Nobelprismuseet, Liljevalchs och Humanobservatorium för digital existens i Uppsala. Medverkande författare är tidigare ärkebiskopen Antje Jackelén, AI-experten och datorlingvisten Magnus Sahlgren samt forskare inom bland annat systemvetenskap, medievetenskap, interaktionsdesign och psykologi. Redaktören Amanda Lagerkvist är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet.  

Ur innehållet: AI med kritiska ögon och existentiell sensibilitet · Är samtalet möjligt? · Att skapa en svensk språkmodell · GPT-SW3 svarar på 25 av våra största frågor · Att forma levande AI-framtider

Den pandemi som rasat i världen är på många sätt unik, inte minst i sin globala och totala omfattning. Men den delar också många egenskaper med andra kriser. I Kris! Från Estonia till Corona sätter idéhistorikern Sverker Sörlin in coronakrisen i ett större historiskt sammanhang. Vad är en kris, hur ska vi förstå kriser och vad kan vi lära oss av dem?

Också vår egen nära samtid är kantad av kriser: Estonia, tsunamin, och nu denna världsomspännande pandemi. Liksom av mer djupgående moderna systemkriser för finanskapitalismen, demokratin, Europa, och som ett genomgående och återkommande tema: klimatkrisen.

Djupa kriser är avgörande, de kan hjälpa oss att finna nya vägar.

Antje Jackelén, ärkebiskop i Svenska kyrkan, skriver i sitt personliga förord: Kristid är i hög grad även lärandets tid. Varje kris öppnar som bekant också fönster av möjligheter.

Sverker Sörlin är författare, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).