Anna Bohlin – författare

With the aim to write the history of Christianity in Scandinavia with Jerusalem as a lens, this book investigates the image – or rather the imagination – of Jerusalem in the religious, political, and artistic cultures of Scandinavia through most of the second millennium. Volume 3 analyses the impact of Jerusalem on Scandinavian Christianity from the middle of the 18. century in a broad context. Tracing the Jerusalem Code in three volumesVolume 1: The Holy City Christian Cultures in Medieval Scandinavia (ca. 1100–1536)Volume 2: The Chosen People Christian Cultures in Early Modern Scandinavia (1536–ca. 1750)Volume 3: The Promised Land Christian Cultures in Modern Scandinavia (ca. 1750–ca. 1920)

A sense of loss is a driving force in most nationalist movements: territorial loss, the loss of traditions, language, national virtues or of a Golden Age. But which emotions charged the construction of loss and how did they change over time? To what objects and bodies did emotions stick? How was the production of loss gendered? Which figures of loss predated nationalist ideology and enabled loss within nationalist discourse? 13 scholars from different backgrounds answer these questions by exploring nationalist discourses during the long nineteenth century in the Baltic Sea region through political writings, lectures, novels, letters, paintings, and diaries.Contributors are: Eve Annuk, Jenny Bergenmar, Anna Bohlin, Jens Grandell, Heidi Grönstrand, Maciej Janowski, Jules Kielmann, Tiina Kinnunen, Kristina Malmio, Peter Nørgaard Larsen, Martin Olin, Jens Eike Schnall, and Bjarne Thorup Thomsen.

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

Vad är fiktion och vad är verklighet? Debatterna om verklighetsbakgrund till skönlitteratur och film avlöser varandra i dagens kulturliv, och fiktion är samtidigt alltid ett bärande element av verkligheten. I "Fiktion och verklighet" möts tolv forskare från genusvetenskap, antropologi, etnologi, litteraturvetenskap, arkeologi, medievetenskap och konstnärlig forskning i en undersökning av hur fiktion och verklighet är oupplösligt förbundna i en spänningsfylld relation. Flickidoler på film, dagens queerfeminister som tittar på reality-tv och ­recensenter som läser Knausgårds autofiktion möter Selma Lagerlöfs hängivna fans. Fredrika Bremers vallfärd till Jerusalem belyser nutidens pilgrimsresor till Santiago de Compostela och helgonanimationer skapar en alternativ modernitet i en by i Mexiko. Vikingatida skelett i Norden likaväl som musikfilmer i Nepal kan användas i nationens tjänst - och de kommenteras ur historien av Karen Blixens allegori över Danmark under andra världskrigets ockupation, när verkligheten inte kunde uttalas annat än som fiktion.

Tidens Tecken ges ut en gång per år och erbjuder ett forum där samhälleliga och existentiella teman centrala för Svenska kyrkans verksamhet, vision och identitet belyses ur olika perspektiv. Vi lever i en tid präglad av förödande klimatförändringar, ökad polarisering och rekordstora flyktingströmmar. En växande krismedvetenhet sporrar visserligen till såväl innovationer som politisk handling men riskerar också hela tiden att övergå i uppgivenhet eller verklighetsflykt. I detta nummer utforskar författarna under temat Framtiden i samtiden hoppets och det utopiska tänkandets förändrade villkor i en tid där domedagsprofetiorna duggar tätt.