Helena Hill – författare

This book is a guide for developing an enquiry approach in primary schools and offers practical ideas on how to empower teachers to embrace spontaneity and flexibility in their daily practice. Designed as a thinking diary, this book provides space for the practitioner to record highs and lows in the classroom and experiences in meetings and training, ensuring it serves as a personal record of what works well but also a pertinent reminder of what can improve and what can be learnt from mistakes. A Practical Guide to Enquiry-Based Primary Teaching comprehensively covers all the steps involved in adopting this approach, including: why enquiry-based learning should be at the forefront of primary settings;how to develop teachers in this approach and assessing the prior learning which needs to take place beforehand;settling into your role as a facilitator and recognising the stregnths and weaknesses within your enquiry team;discussing and planning enquiry sessions, including clarifying objectives;how to let go of a more structured approach to learning and becoming familiar with the tools in your spontaneity arsenal;evaluating enquiry sessions.Supported by research, this book is a fresh, innovative approach to enquiry-based learning and teaching and will be a valuable daily aid for both newly qualified and experienced primary teachers.

This book is a guide for developing an enquiry approach in primary schools and offers practical ideas on how to empower teachers to embrace spontaneity and flexibility in their daily practice. Designed as a thinking diary, this book provides space for the practitioner to record highs and lows in the classroom and experiences in meetings and training, ensuring it serves as a personal record of what works well but also a pertinent reminder of what can improve and what can be learnt from mistakes. A Practical Guide to Enquiry-Based Primary Teaching comprehensively covers all the steps involved in adopting this approach, including: why enquiry-based learning should be at the forefront of primary settings;how to develop teachers in this approach and assessing the prior learning which needs to take place beforehand;settling into your role as a facilitator and recognising the stregnths and weaknesses within your enquiry team;discussing and planning enquiry sessions, including clarifying objectives;how to let go of a more structured approach to learning and becoming familiar with the tools in your spontaneity arsenal;evaluating enquiry sessions.Supported by research, this book is a fresh, innovative approach to enquiry-based learning and teaching and will be a valuable daily aid for both newly qualified and experienced primary teachers.

This open access book discusses the emergence and development, and in some cases also the disappearance, of social movements and activism in Sweden during the 1980s. Its aim is to nuance and problematize the image of the 1980s as unilaterally dominated by right-wing politics and neoliberalism, as well as the idea of a conflict-free Scandinavian model. The 1980s have often been described as a period when the influence of radical-left movements during the 1970s diminished. Instead, this book argues that the 1980s was a decade in which new radical social movements emerged in opposition to the prevalent political order, including the nuclear disarmament movement, the women's movement, anti-fascist movements, and the punk and environmental movements. The authors also demonstrate how issues such as squatting, nuclear resistance, rent strikes and the environment, included a variety of contentious collective action. Sweden, therefore, presents an interesting example of how resistance and conflict in a strong welfare state have been influenced by contentious social movements. Placing Sweden within the wider context of Scandinavia and Europe, this edited collection makes an important contribution to the history of social movements.

This open access book discusses the emergence and development, and in some cases also the disappearance, of social movements and activism in Sweden during the 1980s. Its aim is to nuance and problematize the image of the 1980s as unilaterally dominated by right-wing politics and neoliberalism, as well as the idea of a conflict-free Scandinavian model. The 1980s have often been described as a period when the influence of radical-left movements during the 1970s diminished. Instead, this book argues that the 1980s was a decade in which new radical social movements emerged in opposition to the prevalent political order, including the nuclear disarmament movement, the women's movement, anti-fascist movements, and the punk and environmental movements. The authors also demonstrate how issues such as squatting, nuclear resistance, rent strikes and the environment, included a variety of contentious collective action. Sweden, therefore, presents an interesting example of how resistance and conflict in a strong welfare state have been influenced by contentious social movements. Placing Sweden within the wider context of Scandinavia and Europe, this edited collection makes an important contribution to the history of social movements.

Kvinnor har i alla tider bidragit till att skapa och forma manlighet. Genom idealbilder och drömmar, fostran och gränsdragningar, kritik och politik har de mejslat fram maskuliniteter och därmed påverkat maktordningarna mellan könen. I "Kvinnorna gör mannen" berättas om manlighet i olika samman­hang från 1500-tal till 2000-tal. Från maktkamper i adelsfamiljer och intriger vid hovet till 1980-talets debatter om mjukismän och dagens Harlequinsex: det är kvinnorna som betraktar och diskuterar männen. Mary Wollstonecraft, Anne Charlotte Leffler och den finska politikern och kvinnosakskvinnan Hedvig Gebhard efterlyser ett nyanserat och visionärt mansideal för att utveckla relationerna mellan kvinnor och män. Hos Fredrika Bremer är den ideale mannen en nödvändig medhjälpare i kvinnans emancipation; i 1800-talets konstnärsromaner träder en manlig musa fram och stöttar kvinnliga huvud­personers skapande. Selma Lagerlöf låter en komplex manlig - eller omanlig - karaktär återspegla sin egen kamp för kontroll över sitt verk, medan mellankrigstidens filmpionjär Karin Swanström gestaltar hedersknyfflar ur arbetarklassen. Forskare inom historia, idéhistoria, film, litteratur och medier visar här hur kvinnors görande av män och maskulinitet är något mer och annat än en tudelad tanke­figur av under- respektive överordning. I förlängningen finns nya infallsvinklar på hur hegemoni och legitimitet uppstår och ifrågasätts, nya bilder av hur kön skapas och kanske nya intressanta manligheter.

Under 1960- och 70-talet uppkom en rad nya sociala och politiska vänsterrörelser som arbetade för revolution och jämlikhet i det svenska samhället. Det visade sig snart att de nya rörelserna i hög grad dominerades av män och att det var män som satte den politiska dagordningen. På 1970-talet var kritiken från exempelvis den nya kvinnorörelsen hård och åtskilliga kvinnor har vittnat om den mansdominans som rådde i de revolutionära rörelserna. Samtidigt fanns det en rad kvinnor som försökte bedriva kvinnokamp inom vänsterns organisationer, men de möttes ofta av motstånd. I "Revolutionärer. Kön, klass och kvinnokamp i svensk 1970-talsvänster" undersöker idéhistorikern och genusvetaren Helena Hill kvinnokamp och diskurser om maskulinitet och femininitet inom den revolutionära vänstern och diskuterar i vilken utsträckning manliga revolutionära arbetarklassideal hade betydelse och satte gränser för den politik som utvecklades. Helena Hill är docent i idéhistoria och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. Hennes avhandling handlade om mansrörelsen i Sverige på 1970-talet och föreställningar om maskulinitet/femininitet, jämställdhet och könsroller. Hon har bland annat forskat om synen på faderskap i relation till nationalitet, genus och klass, om sociala och politiska rörelser och hur diskurser kring genus och klass har betydelse för politikskapande.

I över tjugo år har begrepp som mjukisman och velourpappa använts för att beskriva män som på 1970-talet tog avstånd från det som kallades "den traditionella mansrollen" och istället försökte skapa nya, alternativa mansideal. Mjukismannen och velourpappan har alltsedan dess använts som avskräckande exempel på hur män inte bör vara. De ansågs ha gått över gränsen för den accepterade maskuliniteten och därmed ha blivit för mjuka och veka. Men fanns de på riktigt och vilka idéer om män och maskulinitet hade de? I Befria mannen! studeras den svenska mansrörelsen under 1970-talet med utgångspunkt i begrepp som mjukismän och velourpappor. Vilken var mansrörelsens ideologiska hållning och vilken utveckling genomgick rörelsen? Den svenska mansrörelsen nådde aldrig någon omfattande storlek, ändå lever epiteten mjukisman och velourpappa än idag kvar i folks medvetande. De långvariga och stundtals starka reaktionerna på dessa mäns avståndstagande från hegemoniska normer om män och maskulinitet tyder på att det är kontroversiellt att utmana rådande genusordningar. Helena Hill är idéhistoriker vid institutionen för historiska studier vid Umeå universitet. Befria mannen! är hennes doktorsavhandling.