Går det att hångla med historia? Ja, det finns i alla fall de som försöker. Rent handgripligen går det ju till exempel att slingra sig runt en stilig antik staty, använda en 1700-talsdildo eller pussas med vadmalsklädda personer under någon medeltidsfestival. I vidare bemärkelse kan historiehångel handla om den sinnliga tillfredsställelsen av att dra åt en korsett eller bli rörd av ett kostymdrama på bio.   

Den här boken undersöker hur det nya millenniets historievurm tar sig njutningsfulla uttryck i en tid när framtiden ter sig mörk bortom klimathot, krig och pandemier. Kanske handlar det ökande historieintresset bara om att med fantasins hjälp drömma sig bort en stund, eller så är det inte särskilt oskuldsfullt. Oavsett syfte så har begäret efter det förflutna något viktigt att säga om vår egen samtid.  

Kristina Fjelkestam är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. På Makadam har hon tidigare publicerat Det sublimas politik: Emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner (2010) och antologin Kvinnorna gör mannen (huvudredaktör, 2013).  

Går det att hångla med historia? Ja, det finns i alla fall de som försöker. Rent handgripligen går det ju till exempel att slingra sig runt en stilig antik staty, använda en 1700-talsdildo eller pussas med vadmalsklädda personer under någon medeltidsfestival. I vidare bemärkelse kan historiehångel handla om den sinnliga tillfredsställelsen av att dra åt en korsett eller bli rörd av ett kostymdrama på bio.   

Den här boken undersöker hur det nya millenniets historievurm tar sig njutningsfulla uttryck i en tid när framtiden ter sig mörk bortom klimathot, krig och pandemier. Kanske handlar det ökande historieintresset bara om att med fantasins hjälp drömma sig bort en stund, eller så är det inte särskilt oskuldsfullt. Oavsett syfte så har begäret efter det förflutna något viktigt att säga om vår egen samtid.  

Kristina Fjelkestam är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. På Makadam har hon tidigare publicerat Det sublimas politik: Emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner (2010) och antologin Kvinnorna gör mannen (huvudredaktör, 2013).