Arne Järtelius - Böcker

I maj 1914 öppnade Baltiska utställningen i Malmö, och framstegsoptimismen flödade. Alla fyra nationer med kust runt Östersjön – de var inte fler – satsade stort för att visa upp det bästa av kultur och teknik. Mitt under pågående utställning utbröt första världskriget, varvid två av de utställande nationerna låg i krig med varandra. Malmö 1914 är en bok för dig som vill upptäcka livet i en svensk storstad det dramatiska märkesåret 1914. Förutom uppseendeväckande händelser som Baltiska utställningen under sommarmånaderna och trekungamötet i december ger boken en bred bild av Malmö inför språnget till det moderna. Bokens 22 författare, som alla har specialkunskaper inom sina respektive områden, berättar om sjukvården, rättsväsendet, idrotten, kvinnornas och arbetarnas rörelser för att ta plats i staden, företagarna och företagandet, stadens olika religiösa samfund, kulturen, arkitekturen och inte minst transporterna som tog besökarna in till staden och som gjorde det möjligt för de boende att färdas i staden, exempelvis med spårvagn till Baltiska utställningen. Boken är rikt illustrerad med ett omfattande fotografiskt material och förtydligande kartor. Malmö 1914 vänder sig till alla som vill få nya perspektiv på samhällsliv och händelser i en svensk storstad vid tiden för första världskrigets utbrott.

Hjalmar Gullberg-sällskapet firar 20 år och ger ut denna skrift på temat vänskap. Flera av bidragen i boken skildrar skaldens förhållande till några av hans vänner, men även andra infallsvinklar avhandlas. Här behandlas vad som står att läsa om Hjalmar Gullberg i arkivhandlingar i Malmö, hans och andra författares kontakter med Danmark under ockupationstiden och det presenteras en inträngande studie om hur diktarens barndomsupplevelse av övergivenhet har präglat författarskapet.

Början sker med mottagandet av enskilda judiska flyktingar från Tyskland, slutar gör det med att Sverige 1952 får religionsfrihet och att judarna med det fritt kunde välja om de fortsatt ville tillhöra en judisk församling eller inte. Under den tiden händer i Malmöförsamlingen sådant som hela tre byten av rabbin, inrättandet av ett permanent ungdomsläger i Tjörnarp, mottagandet av flera tusen judiska flyktingar, bildandet av ett stort antal judiska föreningar i staden med idrottsklubben Hakoah, Judiska kulturella klubben och Judisk ungdom som de livaktigaste; alltsammans inramat av en ständig kamp mot olika nazistiska och antisemitiska inslag i gatubilden och i tidningarna. Sammantaget var 1930- och 1940-talen för judarna i Malmö och för judiska församlingen en tid då den tidigare djupt ortodoxa församlingen tog ett stort steg från konfession till kultur, och från exklusiva samlingar i synagogan till ett rikt allmänjudiskt föreningsliv.