Bengt Eriksson – författare

Inom kognitiv beteendeterapi, liksom inom andra terapitraditioner, behöver psykoterapeuten förstå den person som söker hjälp. Konceptualisering är det kanske viktigaste redskapet för att forma en sådan förståelse. Med hjälp av konceptualiseringen går det att begripliggöra händelser, reaktioner, handlingar samt konsekvenser, predicera skeenden, planera för kommande behandling samt förutse och hantera möjliga hinder.I den här boken beskrivs några av de mest spridda modellerna för konceptualisering inom kognitiv beteendeterapeutisk tradition. Modellerna presenteras var för sig men ställs också i relation till varandra, inom ramen för ett integrerande synsätt. Konceptualisering leder behandlaren rakt in till kärnan i det psykoterapeutiska arbetet. Den gör det möjligt att förstå både det som fungerar i terapin och varför det fungerar, liksom det som inte fungerar och varför det inte fungerar. Konceptualisering i kognitiv beteendeterapi vänder sig till studerande under utbildning till människovårdande yrken, liksom till redan yrkesverksamma inom detta område, främst psykologer, psykoterapeuter, psykiatriker och psykoterapihandledare.

Det kan många gånger vara en hårfin skillnad mellan att ett mord blir en spännande historia som berättas vidare i decennier – eller att ett mord bara blir sjaskigt. I ”Jämtländska mord” har författaren Bengt Eriksson tittat närmare på 17 olika mord som skett i Jämtlands län och sedan, i större eller mindre omfattning, levt vidare i folkmedvetandet. Några mord har nästan uppnått legendstatus.

En änglamakerska sitter i sin utkylda lägenhet. Hon väntar på att en liten gosse ska dra sitt sista andetag. Samtidigt immar både rutorna och snapsglasen inne på Grand hotels matsal. Det andas gemyt och framgång kring noblessens stambord. Här tar Bengt Eriksson avstamp i sin dramadokumentär om förra sekelskiftets Östersund. Vi får följa en handfull fiktiva personer i sina respektive samhällsskikt.

Att äta är inte enbart ett sätt att tillfredsställa kroppens behov av näring. Det har också en viktig kulturell, social och psykologisk betydelse. Vår relation till ätande är sällan oproblematisk. I värsta fall kan ett allt starkare psykiskt lidande ta över och då ta sig uttryck i ätstörningar. Ätstörningar drabbar många tonårsflickor och unga kvinnor, och problematiken har under senare år blivit alltmer uppmärksammad. Både anorexi och bulimi är förknippade med stort personligt lidande, betydande samhällsekonomiska kostnader och risk att dö i förtid.

Intresset för och kunnandet om ätstörningar har vuxit kraftigt under senare år och det har byggts upp en gedigen fond av erfarenhet i Sverige. Denna bok vill presentera dessa kunskaper och bidra till bättre kännedom om olika behandlingsmetoder. Fokus ligger på patienter med anorexi och bulimi samt närliggande kliniska tillstånd.

Boken vänder sig främst till behandlare, t.ex. läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer, men även till studenter, utbildare, forskare, sjukvårdspolitiker och beslutsfattare. Den inleds med en allmän bakgrund till ätstörningar, där bl.a. historisk utveckling, frågor om diagnostik, epidemiologi, förlopp och prognos samt etiologi tas upp. Resten av boken ger en orientering om olika behandlingsstrategier, där företrädare för ett brett spektrum av metoder framträder (t.ex. kognitiv beteendeterapi, psykoanalytisk psykoterapi, familjeterapi, kroppsterapi, psykofarmakologi). Behandlingsmetoderna reflekterar en mängd teoretiska inriktningar, har skilda målsättningar och använder sig av olika tekniker.

Samtliga kapitel är författade av framstående experter inom respektive område.

”Piraten bodde också här. Skrönikor från Färs” innehåller olika sorters korta, personliga texter – arga utbrott, allvarliga analyser och roande skrönikor – som skrivits till såväl riks- som lokaltidningar. Och ändå, trots att texterna varit publicerade förut, så är de lika levande idag. Vilket säger något om både livet på landet och journalisten Bengt Eriksson.

Robert är med om en svår bilolycka. Han kör ut från en väg utan att se sig för och en våldsam kollision blir följden. Robert och hans familj förs till sjukhus. Samtliga överlever men Robert själv återfår inte medvetandet och ligger i koma, oförmögen att meddela sig med omvärlden. Vi får följa Roberts tankar i det tillståndet när han mediterar över själva olyckan och hans egen skuld i den, hans krampaktiga försök att få sin förlamade kropp att meddela sig med omvärlden och hans desperation när han inte lyckas. Hans svåra självförebråelser för den olycka han förorsakat såväl sin egen familj som personerna i den andra bilen gör också att han är osäker på hur gärna han verkligen vill fortsätta att leva. Efter ett tag i sjukhussängen upptäcker han dock hur hans jag, hans själ, kan lämna hans fysiska kropp och vi får följa med honom genom sjukhuset in på andra sjukhussalar och också lyssna på läkarnas konversationer om honom och hans tillstånd. Han gör också ett besök på olycksplatsen och ser sin söndertrasade bil. Hans familj som har vakat vid sjukhussängen så snart det lät sig göras efter olyckan ställs snart inför omänskliga val när läkarna till slut säger att det inte finns något mer att göra för honom och att de snart måste avbryta den livsuppehållande behandlingen.Maskinerna slås av och allt borde ju vara slut här, men historien tar en överraskande vändning och slutar på ett sätt som utmanar intellektet och ställer läsaren inför djupgående existentiella frågor.

Syrliga tårar och bittra apelsiner innehåller noteringar som Bengt Eriksson gjorde den 14-28 mars 2016 i den grekiska huvudstaden Aten. Resultatet är en blandning av journalistik, reseskildring och lyrik – allt i ett. De poetiska noteringarna kom både att handla om Aten idag och på Sapfos, Nikes och Sokrates tid. Läsaren får hälsa på hos journalisten Ariane Wahlgren och träffa de författare som idag stipendiebefolkar hennes hus vid foten av musornas Filopápposkulle och även besöka den gamla agoran (marknadsplatsen) med dess rika växtlighet och shoppinggalleria. Där Eriksson förresten skymtade krukmakare Elfstrand den äldre, Axel alltså, från Grimstorp i Skåne. Syrliga tårar och bittra apelsiner, utgiven av förlaget Media I Morron I Dag, finns även som e-bok och utgör första titeln i Lilla e-lyrikserien (nu också på papper). "Jag tycker mycket om Erikssons blåsigt närvarande dikt som aldrig förnekar sin plats i nuet eller historien och visar att inspirationen från Ferlinghetti ännu lever." (Eva Ström, Sydsvenskan)

Det hade hunnit bli november-december när den här boken mejlades till tryckeriet. Och nu har det börjat om på nytt! Titeln ”Tiden dikterar, jag noterar” valdes för att den ordagrant beskriver hur ”Diktdagbok i corontän” kom till. En andra undertitel kunde vara: "Riskgruppsdiktsamling”. Plötsligt i februari-mars 2020 förändrades tiden och livet: mitt, vårt och allas liv. Nu vet vi vad detta virus heter, corona eller exakt Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 (SARS-Cov-2), som pandemiskt sprider sig runt jorden, inklusive till Sverige och Vollsjö i Sjöbo kommun, Skåne. Här bor min hustru och jag. Den förändrade tiden tog fram penna och anteckningsbok åt mig, satte mig vid datorns oskrivna skärm och dikterade de ord, känslor och tankar som jag under sex månader skulle notera: mars, april, maj, juni, juli, augusti. Så här blev våra liv, min hustrus och mitt. Så levde vi i corontän. I september tog orden slut. Det var som om jag hade känt och tänkt allt jag kunde formulera. Men en bit in i oktober så kom orden tillbaka, samtidigt som smittan ökade igen. Det kan bli så att tiden dikterar vidare och jag noterar, att diktdagboksskrivandet i corontän fortsätter… ”Tiden dikterar, jag noterar. Diktdagbok i corontän” är utgiven av förlaget Media i Morron I Dag.

Boken ”Jag vill bara leva ett lugnt liv på Storgatan i Vollsjö” innehåller ett slags resereportage, kalla det diktessäer eller essädikter om ”resor, platser och ögonblick”. Vissa texter kan vara mer poetiska och andra mer som prosa. Länder, städer och platser som besökts, från 1960-talet (eller egentligen 40-talet) och framåt till idag: London, Paris, Reykjavík och USA runt med Greyhoundbuss, Sofielundsplan i Stockholm, Andra Långgatan i Göteborg och Storgatan i Vollsjö. Korta nedslag görs även i Köpenhamn, Oslo, Lissabon, Aten, Tokyo, Sousse, Lagos, Jerusalem och Damaskus. Läs och res: i geografin, tiden, kulturen – inte minst musiken – och tanken! Bengt Eriksson debuterade som poet med ”Schlager-dikter och Rock & roll-lyrik” (1976). Efter många års journalistiskt och kritiskt skrivande om musik och annan kultur återkom han till poesin med sin uppföljande samling ”Syrliga tårar och bittra apelsiner. Noterat i Aten”(2017). Han har därefter gett ut diktsamlingarna ”Tiden dikterar, jag noterar. Diktdagbok i corontän” (2020) och ”Fragment och dikter” (2023) samt tolkningsvolymen ”Sapfo på nytt. Nytolkat och kurerat” (2020) med moderna tolkningar av urkärlekspoeten Sapfos dikter och fragment.