Birgitta Trotzig – författare

Birgitta Trotzig (1929-2011) är en unik röst i svensk litteratur. Med en säregen poetisk pregnans kastar hon ett skoningslöst men samtidigt förlåtande ljus över människolivet. Prosa och lyrik, essäistik och debattinlägg hennes texter har alltid ett omisskännligt tilltal. 

Samlade skrifter ges ut i tretton band. De första sju banden rymmer de skönlitterära verk Trotzig själv lät publicera, samtliga försedda med en nyskriven kommentar. I de två följande banden samlas alla hennes tryckta artiklar, essäer, förord, debattinlägg och andra texter om litteratur, konst, tro och politik. Återstående band omfattar tidigare opublicerat material, såväl skönlitterära texter som dagböcker och utkast.

Det tredje bandet av Samlade skrifter innehåller: Levande och döda (1964) och Sveket (1966).

Med förord av poeten Jenny Tunedal och kommentarer av litteraturforskarna av Anna Cavallin och Daniel Pedersen.

Birgitta Trotzig (1929 2011) är en unik röst i svensk litteratur. Med en säregen poetisk pregnans kastar hon ett skoningslöst men samtidigt förlåtande ljus över människolivet. Prosa och lyrik, essäistik och debattinlägg hennes texter har alltid ett omisskännligt tilltal.  

Samlade skrifter ges ut i tretton band. De första sju banden rymmer de skönlitterära verk Trotzig själv lät publicera, samtliga försedda med en nyskriven kommentar. I de två följande banden samlas alla hennes tryckta artiklar, essäer, förord, debattinlägg och andra texter om litteratur, konst, tro och politik. Återstående band omfattar tidigare opublicerat material, såväl skönlitterära texter som dagböcker och utkast.

Det första bandet av Samlade skrifter innehåller författarens tre första böcker: Ur de älskandes liv (1951), Bilder (1954) och De utsatta (1957).

Med ett förord av författaren Agneta Pleijel och kommentarer av litteraturforskarna Anna Cavallin, Daniel Pedersen och Ulf Olsson.

Birgitta Trotzigs berättelse om Tobit, Ingrid och deras dotter Tora-Greta hör till det hårdaste och vackraste i svensk modern litteratur. Få texter kan som Sveket [1966] tåla denna allra mest allmänna beskrivning: Det är en berättelse om människor. Om vad som för dem samman och vad som får dem att stöta ifrån varandra. Svaren går inte att åtskilja eftersom blir detsamma vilket ord vi än använder kärleken eller döden. Däri bottnar en förtvivlan som gjort samhället ont.

BIRGITTA TROTZIG [1929-2011] hör till de största svenska 1900-talsförfattarna. Det som för Trotzig gjorde litteraturen giltig var poesin; så blev hon en av prosakonstens verkliga nyskapare. Med ett samtidigt renskrapat och rörligt språk sökte hon objektiva skildringssätt, bottnande i religionens fråga om livets mening. Från 1993 och fram till sin död var Birgitta Trotzig ledamot av Svenska Akademien.

»Birgitta Trotzig är en författare som påminner oss om varför vi har något sådant som skönlitteratur och vad den kan åstadkomma om den tar sig på allvar.« Jonas Thente, Dagens Nyheter

»Modernistas nyutgivning av detta mästerverk påminner oss både om det viktiga med litteratur och det farliga hos människorna.« Alexandra Coelho Ahndoril, Göteborgs-Posten

Birgitta Trotzig (1929-2011) är en unik röst i svensk litteratur. Med en säregen poetisk pregnans kastar hon ett skoningslöst men samtidigt förlåtande ljus över människolivet. Prosa och lyrik, essäistik och debattinlägg hennes texter har alltid ett omisskännligt tilltal. 

Samlade skrifter ges ut i tretton band. De första sju banden rymmer de skönlitterära verk Trotzig själv lät publicera, samtliga försedda med en nyskriven kommentar. I de två följande banden samlas alla hennes tryckta artiklar, essäer, förord, debattinlägg och andra texter om litteratur, konst, tro och politik. Återstående band omfattar tidigare opublicerat material, såväl skönlitterära texter som dagböcker och utkast.

Det fjärde bandet av Samlade skrifter innehåller: Ordgränser (1968), Sjukdomen (1972) och Teresa (1969). Med förord av författaren Lars Norén och kommentarer av litteraturforskarna av Mona Vincent och Niclas Johansson.

Birgitta Trotzig (1929-2011) är en unik röst i svensk litteratur. Med en säregen poetisk pregnans kastar hon ett skoningslöst men samtidigt förlåtande ljus över människolivet. Prosa och lyrik, essäistik och debattinlägg hennes texter har alltid ett omisskännligt tilltal. 

Samlade skrifter ges ut i tretton band. De första sju banden rymmer de skönlitterära verk Trotzig själv lät publicera, samtliga försedda med en nyskriven kommentar. I de två följande banden samlas alla hennes tryckta artiklar, essäer, förord, debattinlägg och andra texter om litteratur, konst, tro och politik. Återstående band omfattar tidigare opublicerat material, såväl skönlitterära texter som dagböcker och utkast.

Det andra bandet av Samlade skrifter innehåller: Ett landskap (1959) och En berättelse från kusten (1961).

Med förord av författaren Aris Fioretos och kommentarer av litteraturforskarna Daniel Pedersen och Christina Bergil.

Legenden De utsatta är både en tidlös moralitet och en fängslande historisk roman med levande människoporträtt och verklighetstrogen miljöskildring. Den svenska stormaktstidens dramatiska omvälvningar och apokalyptiska stämningar bildar bakgrunden till boken. Platsen för de utsattas prövningar är det härtagna Skåne, som i de långa krigen våndas under svenska och danska arméers härjningar. Över bokens sidor driver ofärdsårens rökmoln och hungervindar, de plågades hat och vånda. Författarinnan är utomordentligt väl förtrogen både med det skånska landskapet (hon är född i Kristianstad, som också är centrum för bokens handling) och med sextonhundratalet. Hon har i suggestiva bilder fångat tidsfärgen och hennes prosa ger en intensiv föreställning om tidens liv.

I visionära svep berättar Birgitta Trotzig om prästsläkten Graas öden under Karl XI:s regering. Med djärva, säkra linjer ger hon fantasieggande porträtt av den oåtkomlige Isak Graa, som anklagas för högförräderi, hans svekfulle son, som är präst i Kristianstad, hans förtryckta dotter och hennes man, den sluge vindflöjeln Söved Fischer. Om dessa öden berättar Birgitta Trotzig på sin utsökta prosa en dramatisk historia i intensivt tempo.

Huvudtemat i "En berättelse från kusten" är enligt Birgitta Trotzig att var och en enskilds historia är sammanflätad med det hela, så att var och enskild lever och dör för hela staden, för alla.

Med denna vibrerande skildring av människan som offer och utlämnad har Birgitta Trotzig skapat en roman av metafysisk lyskraft och sällsam inbillningsstyrka. "En berättelse från kusten" hör till höjdpunkterna i ett av de viktigaste författarskapen i den moderna svenska litteraturen.

Tiden är 1500 och åren närmast dessförinnan, platsen är Åhus på den skånska ostkusten. Människorna medverkar i ett drama om utvaldhet och svek, lidande, brott och försoning. Den vanskapta, puckelryggiga Merete bejakar sitt lidande, brott och försoning. Den vanskapta, puckelryggiga Merete bejakar sitt lidande och sin utvaldhet men sviker när hon drar en livländsk knekt med sig i förfallet i stället för att rädda honom. Meretes öde är sammanflätat med berättelsens övriga personers. Apelone är olyckligt gift med Åhus rike borgmästare, Lavst Peder, som en gång för alla kommit att uppfatta livet som ett fruktansvärt svek. Apelones bror, den unge priorn i stadens kloster hatar sin svåger. På om han skall kunna förlåta den han hatar beror hela klostrets öde.

En berättelse från kusten är en mörk medeltidskrönika, på en gång brinnande het och kargt gråkall. Den är inte i första hand en historisk roman utan en inspirerad prosadikt om människans eviga situation, speglad i en tid av undergångstro och primitiva lidelser.

Smeden - en av tre berättelser i Birgitta Trotzigs bok Dubbelheten - är en saga, en skröna som utspelar sig i ett typiskt Trotzigskt landskap, ett grått Österlen, och även om sagan spänner över många år så dominerar höst- och vintermörkret, det är öde, tyst och stumt. Det enda som flammar är elden, med vars hjälp smeden formar livlöst ämne till ny form, till ett nytt väsen. Smeden brinner för sitt kall, han jublar när kroppen vill detsamma som tanken. Han sjunger om fröjden att smida.Smeden har en son som är olik honom i allt, som inte går att forma. Sonen blir med tiden ingen dålig smed, kanske till och med bättre än fadern, men han är inte fadern, han är en helt annan människa. Han dricker, blir tyngre och trögare, känner sig alltid ovärdig. Han flyr till stan, men återvänder alltid, för varje gång mer förstörd, mer slavlik.En skröna berättas i trakten: Smedsonen hade hittats utan livstecken i en snödriva, det hade inte gått att väcka honom till liv utan han hade förts till bårhuset. Morgonen därpå hade han försvunnit därifrån, för att när det åter blev vardag som vanligt underdånigt finnas i smedjan, men nu också gisslad av byborna.

Denna mörka saga berättar också om en mor - den osynliga - en vattenvarelse från skogen. Hon blir synlig först mot berättelsens slut.Och som i sagans värld vandrar smeden i denna sagas slut omkring i trakten för evigt, urgammal, talande med de döda.

Dubbelheten innehåller också berättelserna:

På andra sidan havetDubbelheten

"Tystnaden är djup och stor.

Det vilda, det beska, det svidande förkunnar sin ankomst i dess blod; barnet väntar, innesluten i sin väntan som i en brinnande väv av blod. Det är fjättrat i en lukt av hud, våt hud, smutsig hud. Ljuset kryper över dess pupiller som blinda, våta fjärilar. Från ögonvrån neråt kinden löper ett svidande veck.

Barnet betraktar rummet. Dess blick är tom och dunkel och sträng."

Birgitta Trotzigs Bilder ; Ordgränser innehåller berättelserna och texterna från Bilder (1954) och Ordgränser (1968). Bilder är prosadikter som knyter an till bildkonsten. Ordgränser innehåller texter som är svåra att genrebestämma, och som bland annat handlar om språkets otillräcklighet, texter som rör sig mellan det utsägbara och det outsägbara.

Första boken i nyutgivning av Birgitta Trotzigs författarskap

Birgitta Trotzig var en av de tidiga kvinnliga modernisterna och en av 1900-talets stora svenska författare. Hennes prosa kännetecknas av en lyrisk klarhet som samtidigt är suggestiv och effektivt upprepande, och kräver att läsaren underkastar sig historien. Denna textkritiska utgåva - publicerad i samarbete med förlaget Fatheon - samlar Trotzigs tre första böcker, roman var inte ett ord hon använde om sina egna verk, med kommentarer av Anna Cavallin, Daniel Pedersen och Ulf Olsson. Här finns debuten, novellsamlingen Ur de älskandes liv, om unga kvinnors vuxenblivande, liksom diktsamlingen Bilder. Bilden var i flera bemärkelser central i Trotzigs författarskap; hon framhöll själv att utgångspunkten för hennes skrivande nästan alltid var en bild. Här finns också De utsatta, som satte formen för framtida prosaverk: tematiskt, med den skånska landsbygden som miljö, och utformningen med den historiska ramberättelsen.

BIRGITTA TROTZIG föddes 1929 i Göteborg. Hon debuterade 1951. Ur de älskandes liv, Bilder och De utsatta är första volymen i Modernistas utgivning av Birgitta Trotzigs författarskap, i samarbete med förlaget Fatheon.