"... tekniskt kompetent och uppfinningsrik, mångfasetterad och makalös." Elisabeth Åsbrink i DN

"Hatten av för ett praktverk om den bortglömda, eller gömda, kvinnliga fotografen." Linda Unnhem i Helsingborgs Dagblad

Kvinnor bakom kameran: 1848-1968 är en bild­biografi om de kvinnliga yrkesfotografernas historia i Sverige. Det är berättelsen om hur fotograf tidigt blev ett kvinnoyrke, och om hur kvinnor på bred front slog sig fram i samhället som entreprenörer med egna ateljéer. Detta är också den första skildringen som lyfter fram kvinnors avgörande roll i den svenska fotogra­fins historia.  Boken kartlägger och beskriver kvinnliga fotografers verksamhet i Sverige under 120 år. Med ett rikt bildmaterial tas läsaren genom fotohistorien med fokus på de kvinnliga yrkes­fotografernas villkor. Ett femtiotal fotografer presenteras i illustrerade biografier. Det ger en inblick i de vitt skilda liv som levdes i fotografins närhet från kungligheten som fotograferar för nöjes skull till den enskilda kvinnan som bygger en ateljéverksamhet helt på egen hand. Genom boken återkommer också ett antal tematiska bildblock.  Boken avslutas med en bibliografisk översikt över relevanta verk och forskning, liksom ingångar till enskilda fotografer, för att underlätta vidare forskning om de kvinnliga fotografernas roll i fotohistorien.  Kvinnor bakom kameran: 1848-1968 är resulta­tet av ett mångårigt forskningsprojekt av foto­historikern och hedersdoktorn i fotografi Eva Dahlman, litteraturhistorikern/kritikern Magnus Bremmer samt fotohistorikern Björn Axel Johans­son. Bildredaktör  är Lena Wilhelmsson, fotograf och curator. Boken formges av Nina Ulmaja.

«De första fotograferna. Introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige är en grundlig inventering av hur den optiskt-kemiska metoden att framställa bilder upptäcktes, utvecklades och togs emot i världshuvudstaden Paris och det förindustriella Sverige.» Svenska Dagbladet År 2003 var ett historiskt år i Sverige. Av den dryga halvmiljonen stillbildskameror som under året såldes var för första gången över hälften digitala. Stillbildsfotografin genomgår för närvarande en revolution på sin väg in i den digitala tidsåldern. För första gången på 150 år utmanas den kemiska fototekniken på allvar en teknik som i princip sett likadan ut sedan Daguerre introducerade tekniken i Paris 1839.

De första fotograferna beskriver hur en handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige. Sällan i teknikhistorien har världen fått ta del av en så komplett lösning, men få visste vad Daguerres uppfinning egentligen skulle användas till. Det blev löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna som under årslånga resor spred fotokonsten till rikets provinser. Under 1840-talet besökte Benzelstjerna en mängd svenska städer: Söderköping, Norrköping, Motala, Vadstena, Eksjö, Västervik, Visby, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Helsingborg

Tyvärr är vår tidiga fotohistoria bildlös. De pionjärer som introducerade fotokonsten lämnade få daguerreotyper efter sig. Istället återfinns deras avtryck som annonser eller redaktionella notiser i dåtidens tidningar. Det är bland annat det här materialet som Björn Axel Johansson grundar sin berättelse på. Här berättas om de första fotografernas drivkrafter, affärsmodeller, marknadsföringsmetoder och nätverk i ett glest befolkat land som stod på tröskeln till den industriella revolutionen.Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.

"... tekniskt kompetent och uppfinningsrik, mångfasetterad och makalös." Elisabeth Åsbrink i DN

"Hatten av för ett praktverk om den bortglömda, eller gömda, kvinnliga fotografen." Linda Unnhem i Helsingborgs Dagblad

Kvinnor bakom kameran: 1848-1968 är en bild­biografi om de kvinnliga yrkesfotografernas historia i Sverige. Det är berättelsen om hur fotograf tidigt blev ett kvinnoyrke, och om hur kvinnor på bred front slog sig fram i samhället som entreprenörer med egna ateljéer. Detta är också den första skildringen som lyfter fram kvinnors avgörande roll i den svenska fotogra­fins historia.  Boken kartlägger och beskriver kvinnliga fotografers verksamhet i Sverige under 120 år. Med ett rikt bildmaterial tas läsaren genom fotohistorien med fokus på de kvinnliga yrkes­fotografernas villkor. Ett femtiotal fotografer presenteras i illustrerade biografier. Det ger en inblick i de vitt skilda liv som levdes i fotografins närhet från kungligheten som fotograferar för nöjes skull till den enskilda kvinnan som bygger en ateljéverksamhet helt på egen hand. Genom boken återkommer också ett antal tematiska bildblock.  Boken avslutas med en bibliografisk översikt över relevanta verk och forskning, liksom ingångar till enskilda fotografer, för att underlätta vidare forskning om de kvinnliga fotografernas roll i fotohistorien.  Kvinnor bakom kameran: 1848-1968 är resulta­tet av ett mångårigt forskningsprojekt av foto­historikern och hedersdoktorn i fotografi Eva Dahlman, litteraturhistorikern/kritikern Magnus Bremmer samt fotohistorikern Björn Axel Johans­son. Bildredaktör  är Lena Wilhelmsson, fotograf och curator. Boken formges av Nina Ulmaja.

«De första fotograferna. Introduktionen av fotokonsten i 1840-talets Sverige är en grundlig inventering av hur den optiskt-kemiska metoden att framställa bilder upptäcktes, utvecklades och togs emot i världshuvudstaden Paris och det förindustriella Sverige.» Svenska Dagbladet År 2003 var ett historiskt år i Sverige. Av den dryga halvmiljonen stillbildskameror som under året såldes var för första gången över hälften digitala. Stillbildsfotografin genomgår för närvarande en revolution på sin väg in i den digitala tidsåldern. För första gången på 150 år utmanas den kemiska fototekniken på allvar en teknik som i princip sett likadan ut sedan Daguerre introducerade tekniken i Paris 1839.

De första fotograferna beskriver hur en handfull personer såg till att fotokonsten kom till Sverige. Sällan i teknikhistorien har världen fått ta del av en så komplett lösning, men få visste vad Daguerres uppfinning egentligen skulle användas till. Det blev löjtnanten och den tidigare främlingslegionären Lars Benzelstjerna som under årslånga resor spred fotokonsten till rikets provinser. Under 1840-talet besökte Benzelstjerna en mängd svenska städer: Söderköping, Norrköping, Motala, Vadstena, Eksjö, Västervik, Visby, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Helsingborg

Tyvärr är vår tidiga fotohistoria bildlös. De pionjärer som introducerade fotokonsten lämnade få daguerreotyper efter sig. Istället återfinns deras avtryck som annonser eller redaktionella notiser i dåtidens tidningar. Det är bland annat det här materialet som Björn Axel Johansson grundar sin berättelse på. Här berättas om de första fotografernas drivkrafter, affärsmodeller, marknadsföringsmetoder och nätverk i ett glest befolkat land som stod på tröskeln till den industriella revolutionen.Det här är en Print on Demand-utgåva av en tidigare utgiven bok.