Björn Billing – författare

Under de senaste åren har ekokritiken vuxit mycket snabbt och många teoretiska positioner har omprövats. Utifrån olika ­perspektiv både anammar och kritiserar ekokritiken traditionella vetenskapliga modeller vilket har lett till en nyskapande ­metodologisk mångfald. I vissa fall utforskar ekokritiken mer natur­vetenskapligt betonade metoder, i andra fall tänjs gränserna för vad som inom humaniora brukar betraktas som vetenskap. Ekokritiska metoder introducerar denna metodologiska flora och är en praktisk ingång till ekokritiken. Den har skrivits av forskare från olika forskningsmiljöer och innehåller en rik uppsättning av olika perspektiv och analysverktyg.Boken lämpar sig väl som grundbok på kurser i litteraturstudier, ekokritik eller kurser där metodologi står i fokus. Boken kan också vara av intresse för dem som vill fördjupa sig i metodfrågor, skaffa sig ­underlag för diskussion eller hitta inspiration till egen forskning.

Har den moderna musiken hamnat i en återvändsgränd? Har den förlorat stinget, börjat röra sig med tomma gester, invaggats i en falsk trygghet inom kulturlivets institutioner? Det ansåg filosofen och sociologen Theodor W Ardorno (1903-69) vid mitten av 50-talet. Det unga avantgardet var inte sent med att reagera på denna vidräkning från en av modernismens skarpaste och mest inflytelserika analytiker. debattens vågor gick höga ingenting mindre än frågan om den radikala konstens identitet och framtidsutsikter stod på spel. Den här studien tar sin utgångspunkt i denna debatt. Diskussionen leder över till en genomgång av vissa mer allmäna idéer hos Adorno och ger en fyllig bild som inrymmer såväl hans konstuppfattning som civilisationskritik. Här placeras hans tänkande i sitt idéhistoriska sammanhang, bl.a. uppmärksammas Adornos tidiga akademiska verksamhet i Frankfurt am Main och hans ambitioner som tonsättare och kritiker i 1920-talets Wien. Modernismens åldrande är den första större studien om Adorno på svenska.