Bo Lindblom – författare

Bo Lindbloms roman Hjälparna utspelas i en glesbefolkad och svårtillgänglig trakt i sydöstra Mexico. Mul- och klövsjuka har konstaterats i området och en internationell hjälpinsats organiseras. Vaccine-ringskampanjen utvecklas till ett fullskaligt krig. När Hjälparna kom ut 1965 drunknade den i bokfloden. På Kvällspostens kultursida ett år senare försökte jag reda ut varför. Jag avslutade min artikel med att utnämna boken till ”en av sextiotalets bästa svenska romaner”. Jag ansåg att berättelsens förankring i en alldeles bestämd miljö gav den ”en rent dokumentär prägel”, något som på ett paradoxalt sätt ökade skildringens generella giltighet. Detta är en värdering som jag idag, fyrtiofem år senare, fortfarande står för. Den kräver inga tillägg. Det gör däremot uppgiften om romanens förhållande till verkligheten. Nu har jag fått bekräftat det jag den gången bara anade. Den mul- och klövsjukeepidemi som skildras är inte någon skriv-bordskonstruktion. Romanfiktionen inskränker sig huvudsakligen till gestaltningen av bokenshuvudpersoner och vissa utbytta ortsnamn. Mot den bakgrunden läser jag idag Hjälparna inte bara som en roman utan också som en dokumentär. Rolf Yrlid

Boxaren Anthony Fletcher var en gång USA-mästare i lättvikt. För nitton år sedan dömdes han till döden för ett mord som han av allt att döma inte begått. För sju år sedan beordrade en domare att han skulle få en ny och korrekt rättegång. Beslutet har inte verkställts Fletcher sitter fortfarande isolerad i dödscell. I hundratals andra fall har frivilligorganisationer genom DNA-tester kunnat visa att dödsdömda eller livstidsfångar var oskyldiga. De har frigivits – en del efter decennier i fängelse. Av USA:s 50 stater har 33 alltjämt döds-straffet kvar. Inget annat land har så stor andel av befolkningen i fängelse – omkring tio gånger så många per miljon invånare som i Sverige. Rättsväsendet är överbelastat och fungerar dåligt för dem som inte har råd med egna advokater. Gapet mellan fattiga och rika är större än i de flesta utvecklade industriländer. Hur fungerar egentligen USA? Hur har det kunnat bli så här? I vilka avseenden är USA en dålig förebild för den omvärld som man gärna vill leda? Den här dokumentären ger en del av svaren på sådana frågor.

Enligt Norstedts Svenska ordbok är fundamentalism en ”renlärig variant av religion som stöder sig på grundarens ursprungliga dogmer”. På senare år har man särskilt uppmärksammat fundamentalistiska rörelser i den muslimska världen. Det är allmänt erkänt att de har stor betydelse för samhällsutvecklingen och världspolitiken. Mindre uppmärksammat är att detsamma kan sägas om fundamentalismen inom judendom och kristendom. I alla skriftreligioner innebär fundamentalism en strävan att bevara regler och föreställningar som nedtecknades för mer än tusen år sedan och som var anpassade till den tidens samhälle och kunskaper. Att hävda deras giltighet i dagens värld möter svårigheter och leder ofta till allvarliga konflikter. En svensk ledarskribent och utövande katolik skrev för en tid sedan att människors religiositet är ”ett sökande efter eviga och universella sanningar”. Men vilka är då dessa sanningar? Är till exempel synen på kvinnors roll i samhället uttryck för en ”evig och universell sanning”? Den här boken redovisar och granskar olika personers svar på sådana frågor, med särskild inriktning på fundamentalismens betydelse för samhällets utformning, för skolornas undervisning och för synen på mänskliga rättigheter.

Vi gör ständiga språkresor. Det kan kräva en viss vägledning. En vetenskaplig översikt av världens språk från 1977 förtecknar 4522 kända språk, varav 145 inte längre var någon enda människas modersmål. Det beräknades då att endast 138 språk talades av fler än en miljon människor. Vi som lever i ett ganska litet språkområde är ofta tvungna att lära oss andra tungomål än vårt eget. Alltfler svenskar möter ett allt större antal främmande språk, både i hemorten och under långväga resor. På många svenska arbetsplatser används nu engelska oftare än svenska. Mycket tyder på att svenskan än en gång befinner sig i en period av snabb och ganska genomgripande förändring. Nya ord tillkommer ständigt, medan många gamla ord och uttryck tas ur bruk eller lever sitt pensionärsliv i våra korsord. Intresset för språk är stort i dagens Sverige. Den här boken är avsedd att presentera det viktigaste som en allmänbildad svensk åtminstone bör ha hört talas om då det gäller världens språk. Särskild uppmärksamhet ägnas åt språkens utveckling och inbördes släktskap. Störst utrymme får dels språk som talas av väldigt många människor, dels språk som har intressanta särdrag men är på väg mot utplåning. Registret ger tips om vidare studier för den som vill veta mera.

En bit in i den här berättelsen sammanfattas utgångsläget: Stenfelts förfrågningar gjorde att hustruns försvinnande blev ganska allmänt känt. Men massmedia teg. Stenfelt misstänkte att det var polisen som läckte och förstod inte att det var han själv som hade gett upphov till skvallret. Lokaltidningen var första anhalt för många unga journalister med stora ambitioner. Börja från botten, få syssla med allt möjligt. Två gånger hade Mattias Bengtsson föreslagit att man skulle ta upp fru Stenfelts försvinnande, på ett eller annat sätt. Men chefredaktören vägrade. - Det går inte. Vad skulle vi skriva? "Maka till känd företagare har förlupit hemmet." Eller "Vävnadslärare spårlöst försvunnen". Vet du vad hennes make säger? Hon har åkt på semester, säger han. Och polisen? Vi har inte fått anmälan om något brott. Sånt där får du vackert vänta med tills du har fått jobb på Expressen. Men med tiden visar det sig att det finns oväntade kopplingar mellan Mellbystrand i Halland, Högbränna i Jämtland och Joshimath i den indiska delstaten Uttarakhand. Världen är full av samband.

VARUDEKLARATION Den här berättelsen skildrar tänkbara försök till upp-ror mot tidens övermakter. Den sätter in en grupp fik-tiva personer i utkanten av en dokumenterad verklig-het, så långt vi nu känner till den. Här är de tretton viktigaste personerna i den ordning de framträder: Bertil Peterson, kallad Styret, f.d. andrestyrman Johan Paulsson, f.d. sjömanspräst i Peru Ingvar Krantz, f.d. utrikeskorrespondent Kevin Rosén, f.d. ambassadtjänsteman Arne Westin, f.d. chef inom trävaruindustrin Gunnar Olofsson, f.d. platschef vid biståndsprojekt Jan-Olof Tillberg, f.d. utredare av ekobrott Lena Bram, journalist, Gunnars dotterdotter Sofia Tillberg Ezquilora, lärare, Jan-Olofs maka Helen McFarlane, f.d. handelsattaché, Kevins sambo Kalman Kalocsay, kirurg vid avdelning för onkologi Lisbeth Wilund, läkare, Ingvars särbo Lajos Kalocsay, f.d. rättsläkare, Kalmans far Därutöver förekomer en del bipersoner, för det mesta de ovan nämndas släktingar, vänner eller medarbeta-re. De är också uppdiktade. Uppgifter om ledare och förhållanden i olika länder är däremot hämtade från så säkra källor som finns att tillgå. Berättelsen berör händelser under åren 2009-2013.

Det här är en roman. Huvudpersonerna är helt fiktiva, men väl förankrade i samtiden. Rune Magnusson, 89, änkling sedan tjugo år, är pensionerad simultantolk med erfarenheter från ett stort antal internationella konferenser och kongresser. I sina anteckningar berättar han om sin uppväxt, sin utbildning, och sitt arbete med att så korrekt som möjligt återge vad andra har sagt eller skrivit. Han har länge sett sig som ett neutralt tidsvittne, men händelser och uttalanden under det nya seklet driver honom till allt tydligare ståndpunkter och vassare kommentarer. Han har två barn, fyra barnbarn och lika många barnbarnsbarn. Han försöker hålla sig underrättad om deras verksamheter och oroar sig för deras framtid. Han beundrar deras engagemang inom olika områden och börjar ifrågasätta sin egen roll under åren. Hans anteckningar formar en krönika om tiden från 1930-talet fram till vår egen tid. Som flitig konsument av nyheter och diverse facklitteratur ger han en något avvikande bild av utvecklingen, betraktad från tolkbåset och från pensionärstillvaron i Mälarhöjden. Hans sista noteringar är daterade 2018-11-11, samma dag som han avled i en andra hjärtinfarkt.