Boglárka Straszer – författare

Förskolepersonal möter dagligen barn och föräldrar med skiftande kulturell bakgrund vilket ställer höga krav på lärarnas interkulturella pedagogiska kompetens. Syftet med denna bok är att bidra till utvecklingen av arbetet med flerspråkiga barn, eller nyanlända barn, i förskolan och bemötandet av vårdnadshavare med olika bakgrund och tankar kring barnuppfostran och förskolans roll.

De olika kapitlen innehåller både forskningsresultat och beprövade erfarenheter från förskolan. Författarnas arbete med förskollärarutbildning samt fortbildning av förskolans personal har bidragit till förståelse för de problem och utmaningar som förskolans personal och lärarutbildare brottas med och i denna bok delar de med sig av dessa erfarenheter. Det handlar till exempel om att utveckla barnens språk, identitet, samverkan med hemmet och ledarskap i förskolan.

Följande teman tas upp i boken:

Begreppet interkulturalitet i förskolesammanhang och vad interkulturell pedagogisk kompetens innebär Att realisera förskolans interkulturella uppdrag Förskolan som arena för barnens flerspråkighet och identitet Barnuppfostran och föräldrasamverkan - hinder och möjligheter Att bedöma och utveckla barnens språk Transspråkande och interkulturalitet i en förskola med sverigefinsk profil Interkulturellt ledarskap i förskolan

Boken vänder sig både till blivande förskollärare och till yrkesverksamma förskollärare samt förskolechefer.

Om författarnaPIRJO LAHDENPERÄ (red.) är professor emerita i pedagogik med inriktning mot styrning och ledning vid Mälardalens högskola. Hon är också, tillsammans med Eva Sundgren, redaktör för böckerna Skolans möte med nyanlända och Nyanlända, interkulturalitet och flerspråkighet i klassrummet.

Denna antologi riktar ljuset mot språkets betydelse i lärande med moders­mål och minoriteter i blickfånget. Såväl modersmålsstöd i förskolan som modersmålsämnet i skolan diskuteras i syfte att ge djup kunskap om modersmålsundervisningens kulturella, sociala och politiska dimensioner.Författarna lyfter fram det positiva som förknippas med modersmålsstöd och modersmålsämnet, men uppmärksammar i lika hög grad en rad utmaningar som förskola och skola står inför samt diskuterar möjliga vägar framåt. Bland mycket annat redogör de för modersmålsstödets och modersmålsämnets framväxt och utveckling i Sverige samt de särskilda regler som gäller för de nationella minoritetsspråken i modersmålsundervisningen.Flera kapitel är språkdidaktiska i sin inriktning och behandlar bland annat digitala verktyg för att stimulera lärande samt resonerar kring hur transspråkande som förhållningssätt och pedagogisk praktik kan vara en del av modersmålsundervisningen. Modersmålselevernas syn på språk, språk­användning och modersmålsämnet samt modersmålslärarnas yrkesroll uppmärksammas också.Modersmål, minoriteter och mångfald vänder sig särskilt till lärare, lärar­studenter, modersmålslärare och rektorer. Med sina olika infallsvinklar ger boken värdefull kunskap om förutsättningar och villkor för alla elevers lärande.

This edited collection explores the immense potential of translanguaging in educational settings and highlights teachers and students negotiating language ideologies in their everyday communicative practices. It makes a significant contribution to scholarship on translanguaging and considers the need for pedagogy to reflect and embrace diversity. The chapters provide rich empirical research and document translanguaging in varied educational contexts, with studies from pre-school to adult education in different, mainly European, countries, where English is not the dominant language. Together they expand our understanding of translanguaging and how it can be applied to a variety of settings. This book will be of interest to students and researchers, especially in education, language education and applied linguistics, as well as to professionals and policymakers.

This edited collection explores the immense potential of translanguaging in educational settings and highlights teachers and students negotiating language ideologies in their everyday communicative practices. It makes a significant contribution to scholarship on translanguaging and considers the need for pedagogy to reflect and embrace diversity. The chapters provide rich empirical research and document translanguaging in varied educational contexts, with studies from pre-school to adult education in different, mainly European, countries, where English is not the dominant language. Together they expand our understanding of translanguaging and how it can be applied to a variety of settings. This book will be of interest to students and researchers, especially in education, language education and applied linguistics, as well as to professionals and policymakers.