Skolan ska ge alla elever möjligheter till kunskapsutveckling. För elever med svenska som andraspråk är klassrumsinteraktionen särskilt betydelsefull för att utveckla de språkliga kompetenser som krävs för att lyckas i skolan. Just för de elever som inte har tillgång till andra register av svenska än vardagsspråk utanför skolan måste klassrumsinteraktionen erbjuda tillräckliga möjligheter för språkutveckling.

Detta gör klassrumsinteraktionens innehåll till en demokratisk fråga. Klassrumsinteraktionen måste därför innehålla tillfällen för alla elever att möta och själva använda det språk de förväntas utveckla.

I boken behandlar författarna tre perspektiv av klassrumsinteraktion: som språk, som social samvaro och som pedagogik. Även om de tre perspektiven är nära sammanknutna uppmärksammas varje aspekt i varsin del av boken. Huvuddelen av den forskning och de mångtaliga exempel som presenteras i boken bygger på etnografiskt inriktad forskning, det vill säga forskning där materialet skapats genom deltagande i olika verksamheter och nära de personer som studeras.

I konkreta exempel och modeller ges såväl analys av klassrumsinteraktion som handfasta förslag på hur lärare kan arbeta i klassrummet för en tydligare språkutveckling hos eleverna. Här presenteras undervisning för alla åldrar, från förskola till SFI.

Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv vänder sig i första hand till lärarstudenter, lärare, skolledare och andra personer med intresse för lärande i klassrum där flerspråkiga personer deltar.

Sagt om boken[...] "Författarna problematiserar den starka enspråksnorm som råder och belyser vikten av ge alla elever tillgång till undervisningen och möjlighet till skolframgång. Ämnet har diskuterats tidigare men den ingång författarna här väljer, att studera ämnet genom klassrumsinteraktionen, är nytt och spännande samt öppnar för utvecklande vidare diskussion. Boken är relevant för alla verksamma inom skolan, stora grupper studenter samt alla övriga intresserade av detta högst aktuella ämne. Det är en akademisk text och därför av nödvändighet inte alldeles lättillgänglig, men de många exemplen och den välskrivna prosan gör texten läsbar även utanför akademin." Karin Alvehus, lektör, BTJ-häftet nr 5, 2016.

Om författarnaÅsa Wedin är fil.dr i andraspråksforskning och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Jenny Rosén är lektor i svenska som andraspråk och postdoktor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.

Språket är inte bara ett redskap för kommunikation – det är en kraft som formar verkligheten. I den här boken samlas arton essäer som undersöker hur språk och makt samspelar i politik, medier, utbildning, litteratur och vardagliga praktiker. Med utgångspunkt i tongivande teorier om språkets roll i samhället visar boken hur språkliga val påverkar vad som framstår som sant, möjligt och legitimt – och vem som får komma till tals.

I en tid präglad av polarisering, desinformation och intensiva identitetsdebatter blir förståelsen av språkets makt avgörande. Genom analyser av allt från säkerhetspolitik och populism till klassrum, sociala medier och konstnärliga uttryck synliggör författarna de mekanismer genom vilka makt utövas, förhandlas och utmanas.

This book offers insights into questions related to mobility, literacy learning and literacy practices of adult and adolescent migrants. The authors address learning and use of literacies among adults and adolescents in both temporary and more permanent post-migration settlements and in various contexts, exploring spatial as well as temporal dimensions of literacies and power. The formal and informal educational settings examined include state-mandated schools, community settings, and libraries, and the chapters offer insights into the complex relations between literacies and mobility, as well as a range of perspectives on language use and language learning. This volume will be of interest to students and researchers in fields including education and literacy, applied linguistics, language education and migration studies.

Skolan ska ge alla elever möjligheter till kunskapsutveckling. För elever med svenska som andraspråk är klassrumsinteraktionen särskilt betydelsefull för att utveckla de språkliga kompetenser som krävs för att lyckas i skolan. Just för de elever som inte har tillgång till andra register av svenska än vardagsspråk utanför skolan måste klassrumsinteraktionen erbjuda tillräckliga möjligheter för språkutveckling.

Detta gör klassrumsinteraktionens innehåll till en demokratisk fråga. Klassrumsinteraktionen måste därför innehålla tillfällen för alla elever att möta och själva använda det språk de förväntas utveckla.

I boken behandlar författarna tre perspektiv av klassrumsinteraktion: som språk, som social samvaro och som pedagogik. Även om de tre perspektiven är nära sammanknutna uppmärksammas varje aspekt i varsin del av boken. Huvuddelen av den forskning och de mångtaliga exempel som presenteras i boken bygger på etnografiskt inriktad forskning, det vill säga forskning där materialet skapats genom deltagande i olika verksamheter och nära de personer som studeras.

I konkreta exempel och modeller ges såväl analys av klassrumsinteraktion som handfasta förslag på hur lärare kan arbeta i klassrummet för en tydligare språkutveckling hos eleverna. Här presenteras undervisning för alla åldrar, från förskola till SFI.

Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv vänder sig i första hand till lärarstudenter, lärare, skolledare och andra personer med intresse för lärande i klassrum där flerspråkiga personer deltar.

Sagt om boken[...] "Författarna problematiserar den starka enspråksnorm som råder och belyser vikten av ge alla elever tillgång till undervisningen och möjlighet till skolframgång. Ämnet har diskuterats tidigare men den ingång författarna här väljer, att studera ämnet genom klassrumsinteraktionen, är nytt och spännande samt öppnar för utvecklande vidare diskussion. Boken är relevant för alla verksamma inom skolan, stora grupper studenter samt alla övriga intresserade av detta högst aktuella ämne. Det är en akademisk text och därför av nödvändighet inte alldeles lättillgänglig, men de många exemplen och den välskrivna prosan gör texten läsbar även utanför akademin." Karin Alvehus, lektör, BTJ-häftet nr 5, 2016.

Om författarnaÅsa Wedin är fil.dr i andraspråksforskning och professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna. Jenny Rosén är lektor i svenska som andraspråk och postdoktor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna.

Språket är inte bara ett redskap för kommunikation – det är en kraft som formar verkligheten. I den här boken samlas arton essäer som undersöker hur språk och makt samspelar i politik, medier, utbildning, litteratur och vardagliga praktiker. Med utgångspunkt i tongivande teorier om språkets roll i samhället visar boken hur språkliga val påverkar vad som framstår som sant, möjligt och legitimt – och vem som får komma till tals.

I en tid präglad av polarisering, desinformation och intensiva identitetsdebatter blir förståelsen av språkets makt avgörande. Genom analyser av allt från säkerhetspolitik och populism till klassrum, sociala medier och konstnärliga uttryck synliggör författarna de mekanismer genom vilka makt utövas, förhandlas och utmanas.

This book offers insights into questions related to mobility, literacy learning and literacy practices of adult and adolescent migrants. The authors address learning and use of literacies among adults and adolescents in both temporary and more permanent post-migration settlements and in various contexts, exploring spatial as well as temporal dimensions of literacies and power. The formal and informal educational settings examined include state-mandated schools, community settings, and libraries, and the chapters offer insights into the complex relations between literacies and mobility, as well as a range of perspectives on language use and language learning. This volume will be of interest to students and researchers in fields including education and literacy, applied linguistics, language education and migration studies.