Camilla Lindholm – författare

Vad händer med de kognitiva och språkliga färdigheterna hos en individ med demens? Hur påverkas kommunikationen? Vad kan vårdpersonal och närstående göra för att bemöta och stödja vacklande samtal?

Boken består av både en teoretisk och en praktisk del. I den teoretiska delen presenteras centrala begrepp, aktuell forskning om samtalsspråk och demens, de vanligaste sjuk domarna som förorsakar demens och de förändringar i språk och kommunikation som de medför. Den praktiska delen lyfter fram olika typer av problem med språkproduktion och språkförståelse hos personer med demens, vilka illustreras i ett rikt antal samtalsutdrag.

Sagt om boken"Författaren ger ytterligare råd för vårdarna, hämtade från egen och andras forskning. Vikten av bevarad självständighet och individualitet och värdigt bemötande betonas. Framställningssätt och diskussionsfrågor efter varje kapitel gör boken väl anpassad för målgruppen - studerande och verksamma inom vården. Anhöriga hittar troligen mer lättillgänglig vägledning i annan litteratur eller via anhörigföreningar. Boken ger värdefulla aspekter på strategier vid kommunikation med personer med demens." Carl G. Dencher, lektör, BTJ häfte 2010:12.

Om författarenCamilla Lindholm är docent och universitetslektor vid Finska, finskugriska och nordiska institutionen vid Helsingfors universitet. Hon har doktorerat i ämnet kommunikation mellan läkare och patient och har därefter forskat om samtalsspråk och demens.

Språkliga perspektiv på hälsa och sjukdom i den digitala eran

I den här boken är kroppen i fokus: hur människor talar om den, upplever den och beskriver den och hur digitala medier och tekniker spelar en roll i dessa sammanhang.  

Med språkvetenskapliga metoder har författarna undersökt kroppens och språkets centrala plats i ett antal vanliga situationer, som när vi söker kunskap om ett sjukdomstillstånd, använder metaforer för att tala om cancer, möts i flerspråkiga samtal i mödrahälsovården, använder nya ord för att tala om kroppar och sexualitet eller när vi anlitar friskvårdsexperter.  

Och vad händer med ett samtal när den fysiska kroppen plötsligt är frånvarande, som i videomöten under coronapandemin? I bokens inledande kapitel undersöks hur den mänskliga samvaron påverkas när den förflyttas till digitala medier.  

I boken medverkar språkforskare från Sverige och Finland. De beskriver hur språket blir ett verktyg för att förstå och hantera upplevelsen av den egna och andras kroppar, och hur språket kan bidra till förändring.

This book brings together international, linguistic research with a focus on interaction in multilingual encounters involving people with dementia in care and healthcare settings. The methodologies used (Conversation Analysis, Ethnography and Discursive Constructionism) capture practices on the micro-level, revealing how very subtle details may be of critical importance for the everyday well-being of participants with dementia, particularly in settings and contexts where there is a lack of a common verbal language of interlocutors, or where language abilities have been lost as a result of dementia. Chapters analyse the practices and actions employed by interlocutors to facilitate mutual understanding, enhance high-quality social relations and assure optimal care and treatment, in spite of language and cognitive difficulties, with an emphasis put on the participants’ remaining capacities, and what can be achieved between people with dementia and their interlocutors in a collaborative fashion. This book goes beyond the study of two-party communication to address multiparty and group interactions which are common in residential care and other healthcare settings and will be of interest to professionals and policy makers as well as to medical sciences and linguistics researchers and students.

This book brings together international, linguistic research with a focus on interaction in multilingual encounters involving people with dementia in care and healthcare settings. The methodologies used (Conversation Analysis, Ethnography and Discursive Constructionism) capture practices on the micro-level, revealing how very subtle details may be of critical importance for the everyday well-being of participants with dementia, particularly in settings and contexts where there is a lack of a common verbal language of interlocutors, or where language abilities have been lost as a result of dementia. Chapters analyse the practices and actions employed by interlocutors to facilitate mutual understanding, enhance high-quality social relations and assure optimal care and treatment, in spite of language and cognitive difficulties, with an emphasis put on the participants’ remaining capacities, and what can be achieved between people with dementia and their interlocutors in a collaborative fashion. This book goes beyond the study of two-party communication to address multiparty and group interactions which are common in residential care and other healthcare settings and will be of interest to professionals and policy makers as well as to medical sciences and linguistics researchers and students.