Carolina Brown – författare

När adelsdamen Anna Johanna Grill 1788 reste till England gjorde det stora utbudet av konsumtionsvaror ett djupt intryck. Hon reflekterar i sin resedagbok över de många bodarnas rikedom av varor. Somliga bodar saluför endast pennor och papper, en annan bara käppar, ytterligare en specialiserar sig på strumpor och så vidare. Hon noterar att engelsmännen exponerar sina varor på ett sätt som narrar folk att handla .

Hur såg det ut i Stockholm vid samma tid? Fanns det särskilda shoppingstråk, vem sålde, vem handlade och vilka varor stod till buds? Hur såg marknadsföringen ut och betalades varor med likvida medel eller handlades det på kredit?

I den rikt illustrerade antologin Shopping i Stockholm. Sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 får vi veta mer om Anna Johanna Grill, men även om Årstafrun Märta Helena Reenstierna; nipperhandlaren Peter Wahnberg; friherren Axel von Fersen; drottning Hedvig Elisabeth Charlotte och hennes kammarjungfru; sidenhandlaren Herman Grewesmühl; skådespelerskorna Lisette Stenberg och Sophia Wäström; kramhandlare Jeremias Sandborg; perukmakare Carl Gustaf Lindström med många fler.

De elva artikelförfattarna är forskare från skilda discipliner och vetenskapliga traditioner. De visar att den nya tidens shoppingstråk med dess varuutbud av sidentyger, nipper, modegravyrer, smide, peruker och hårpomador inte bara tillgodosåg konsumenternas behov, utan möjliggjorde även drömmar om nya identiteter och en bättre position i samhället, för sig och de sina.

Kvinnor kring bord på 1700-talets Näs

Under 1700-talet blev det bekväma vardagslivet ett nytt ideal. Det goda livet handlade inte längre enbart om storslagen representation eller materiellt överflöd. Den nya lyxen var istället det komfortabelt inrättade livet i hemmet, med rum inredda för avspänd samvaro i bekväma möbler. Den här boken handlar om spåren av denna förändring och om dess förankring i den svenska herrgårdskulturen.

Berättelsen om 1700-talets bekvämlighetskultur utgår här från familjen Wadenstierna på gården Näs i Rimbo i Uppland. Den utspelar sig vid några av deras olika bord: vid skrivbord, sybord, toalettbord, kaffebord och spelbord.

Nya bordstyper utformades under 1700-talet för nya behov och för att snabbt och enkelt kunna lyftas fram eller rullas undan. De var del av en ny konsumtionskultur som fick allt tydligare kvinnliga förtecken. Borden underlättade det bekväma vardagslivet i hemmet, samtidigt som hemmet alltmer blev den plats dit den ideala kvinnligheten som konstruktion hänvisades.

Vid sidan av möbler och föremål från Näs berättar också tidens bildvärld om nya sätt att leva. En viktig källa för den här boken är därför porträtten av familjen Wadenstierna och de målningar som hängde på väggarna i deras hem i Roslagen. Genom det lantliga Näs ges här nya inblickar i de ideal och det bekväma vardagsliv som präglade många herrgårdsmiljöer i det gustavianska Sverige.

Carolina Brown har i en rad böcker skrivit om 1700-talets konst- och kulturhistoria. 2012 utkom hennes prisbelönta avhandling Liksom en herdinna. Litterära teman i svenska kvinnoporträtt under 1700-talet.