Håkan Jakobsson – författare

Örbyhus gods med sitt praktfulla slott vid Vendelsjön i Uppland är en fängslande kulturmiljö med ursprung i medeltiden. Kanske mest känd som Gustav Vasas borg och för att Erik XIV satt inspärrad och mördades här, men godsets historia rymmer så mycket mer. I boken berättas om lantbruk, bebyggelse och ekonomiska upp- och nedgångsfaser under mer än femhundra år. I dag präglas Örbyhus av en enastående slottsmiljö från början av 1900-talet med påkostade inredningar och samlingar av vapen, konst och böcker - skapad av Eugéne von Rosen.

Ekonomisk kulturhistoria Bildkonst, konsthantverk och scenkonst 1720-1850 Det svenska 1700-talets kulturhistoria var inte bara estetisk, den var också materiell. Boken fokuserar på en förbisedd men central aspekt av 1700-talets kulturella guldålder: konstnärers och konsthantverkares ekonomi i det dåtida Stockholm som var ett centrum för kulturarbetare och deras mecenater, och deras arbete ansågs ha nationalekonomisk betydelse. Konst och hantverk var föremål för en aktivistisk statlig politik sedan slutet av 1600-talet. Man betraktade konstindustrin som en del av ett näringspolitiskt sammanhang. Främjandet av handel och manufaktur var tänkt att skapa ett växande välstånd inom landet efter det krigiska 1600-talet. Därför lagstiftade man i början av 1700-talet om nya institut, det var då som hallrätten och konstakademien tillkom. De främjade en friare konstnärlig utveckling jämfört med skråväsendet samtidigt som konst och konsthantverk blev mer kommersiellt inriktat och ibland ekonomiskt framgångsrikt. Konst blev nu även en vara som såldes på en växande marknad. De flesta konstnärer identifierade sig som hantverkare. En viktig fråga bakom antologins undersökningar är i vilken grad kulturarbetares försörjning skilde sig åt beroende på vilka institutioner de tillhörde: skråväsendet, hovet, adliga hushåll, konstakademien eller hallrätten. Den andra huvudfrågan är hur de undersökta konstnärerna och konsthantverkarnas finansiella nätverk var sammansatta. Deras ekonomi bestod av ett komplicerat spindelnät av krediter. De hade dels fordringar och skulder mellan varandra för köp av material, varor och tjänster. Dels hade de fordringar på kunder och skulder till privata bankirer och mecenater. Deras ekonomi utgjorde en myriad av finansiella transaktioner och borgensförbindelser. Det visar de många konkurserna. Bokens undersökningar har utformats i ett samarbete mellan disciplinerna konstvetenskap och ekonomisk historia efter internationella förebilder. Undersökningarna omfattar såväl yrkena målare, möbelsnickare och scenarbetare som fallstudier av Pehr Hilleström, Pehr Hörberg och Carl Enhörning. Klas Nyberg är verksam som professor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Han har en bakgrund som professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet med inriktning på 1700-talets näringsliv och finansväsen.

Storköpmän som samhällskraft Borgerskap och Grosshandelssocietet i Stockholm. Del 1. 1736 1850 För enskilt och allmänt väl Borgerskap och Grosshandelssocietet i Stockholm. Del 2. 1850 2010 Stockholms Grosshandelssocietet och Skeppsrederierna bildades 1736 för att hantera burskapsansökningar och tillvarata handelns och sjöfartens intressen i Stockholm. Societeteten, dvs handelns skråväsende, hade stort politiskt inflytande i staden och har i stor utsträckning bidragit till den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen, till viss del även på riksnivå. Idag arbetar man ideellt bland annat genom att stödja utbildning inom handel och sjöfart, att bevara det maritima kulturarvet och att skapa förutsättningar för ett drägligt åldrande bland medlemmarna. Verksamheten och utvecklingen finns nu dokumenterad i två band. Del 1 är skriven av Klas Nyberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Del 2 är skriven av Håkan Lindgren, professor emeritus i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm Båda banden är rikt illustrerade, med delvis unikt bildmaterial. Böckerna är inbundna med skyddsomslag och har formatet 190 x 240 mm. Del 1 är på 362 sidor, del 2 på 312 sidor. Böckerna säljs i ett set om båda banden.

Luxury, Fashion and the Early Modern Idea of Credit addresses how social and cultural ideas about credit and trust, in the context of fashion and trade, were affected by the growth and development of the bankruptcy institution.Luxury, fashion and social standing are intimately connected to consumption on credit. Drawing on data from the fashion trade, this fascinating edited volume shows how the concepts of credit, trust and bankruptcy changed towards the end of the early modern period (1500−1800) and in the beginning of the modern period. Focusing on Sweden, with comparative material from France and other European countries, this volume draws together emerging and established scholars from across the fields of economic history and fashion. This book is an essential read for scholars in economic history, financial history, social history and European history.

Luxury, Fashion and the Early Modern Idea of Credit addresses how social and cultural ideas about credit and trust, in the context of fashion and trade, were affected by the growth and development of the bankruptcy institution.Luxury, fashion and social standing are intimately connected to consumption on credit. Drawing on data from the fashion trade, this fascinating edited volume shows how the concepts of credit, trust and bankruptcy changed towards the end of the early modern period (1500−1800) and in the beginning of the modern period. Focusing on Sweden, with comparative material from France and other European countries, this volume draws together emerging and established scholars from across the fields of economic history and fashion. This book is an essential read for scholars in economic history, financial history, social history and European history.