Christopher Collstedt – författare

Inrättandet av Brottsbalken år 1965 och dess definition av misshandel som brott mot liv och hälsa förändrade samtalet om våld och våldsdåd i Sverige på djupet. Under 1970-, 1980-, och 1990-talen etablerades sedan nya medicinska, psykologiska och människorättsliga perspektiv i det rättsliga och offentlig-politiska samtalet om misshandel. Själva definitionerna förändrades av vad våld är och framförallt vad det gör med den som utsätts.

Historikern Christopher Collstedt visar hur jurister, läkare och politiker tillämpat de nya kunskaperna och moraliska ståndpunkterna kring våldsoffer och därmed modifierat djupt rotade uppfattningar om våldets innebörd och skadeverkningar.

Vår förståelse av våld som en kategori av kriminella handlingar som tillfogar människor kroppsligt och psykiskt lidande är en produkt av historiska konflikter och skeenden. Collstedt ger mening till denna vittförgrenade och mångtydiga historia som färgar dagens rättsliga hantering, vård och politiska beslut.

Inrättandet av Brottsbalken år 1965 och dess definition av misshandel som brott mot liv och hälsa förändrade samtalet om våld och våldsdåd i Sverige på djupet. Under 1970-, 1980-, och 1990-talen etablerades sedan nya medicinska, psykologiska och människorättsliga perspektiv i det rättsliga och offentlig-politiska samtalet om misshandel. Själva definitionerna förändrades av vad våld är och framförallt vad det gör med den som utsätts.Historikern Christopher Collstedt visar hur jurister, läkare och politiker tillämpat de nya kunskaperna och moraliska ståndpunkterna kring våldsoffer och därmed modifierat djupt rotade uppfattningar om våldets innebörd och skadeverkningar.Vår förståelse av våld som en kategori av kriminella handlingar som tillfogar människor kroppsligt och psykiskt lidande är en produkt av historiska konflikter och skeenden. Collstedt ger mening till denna vittförgrenade och mångtydiga historia som färgar dagens rättsliga hantering, vård och politiska beslut.

Första världskriget kom i många avseenden att bli en vattendelare för hur man tänkt och pratat om människors utsatthet och lidande i samband med väpnade konflikter. Aldrig förr hade så många drabbats av krigets och krigsvåldets katastrofala återverkningar av svält, epidemier och massdöd. Det totala, industrialiserade kriget ställde krav på en genom­gripande omorganisering och styrning av de humanitära insatserna för krigets offer. Den filantropiska verksamhet med rötter i 1800­-talets kristet­-religiösa idévärldar och värden skiftades ut mot en modern rättighetsbaserad humanitarism som utgick från transnationella samarbeten mellan både statliga och icke­-statliga aktörer. Röda Korsets humanitära insatser för de miljontals sårade och sjuka krigsfångar som internerats i fångläger på olika håll i Europa, Ryssland och Asien under loppet av första världskriget var ett betydelsefullt inslag i denna utveckling.

I Urkatastrofen förkroppsligad tillför historikern Christopher Collstedt viktiga perspektiv på denna process sådan den tog sig uttryck i det neutrala Sverige åren 1914 till 1921. I fokus för analyserna står samtalet om krigsfångars utsatthet och deras kroppsliga och psykiska lidande. Detta förmedlat genom ögonvittnesskildringar, medicinska fallbeskrivningar och humanitärrättsliga rapporter vilka författats av svenska hjälp­arbetare och läkare som deltagit i Svenska Röda Korsets insatser för tyska och österrikisk­-ungerska krigsfångar i de ryska fånglägren i Sibirien.