Dag Nordmark – författare

Gustaf Fröding är känd som en av den svenska litteraturens främste lyriker. Men hade många strängar på sin lyra. Under 1800-talets sista decennier arbetade han som journalist på den vänsterliberala Karlstads-Tidningen. Här svarade han i första hand för tidningens lättare texter , krönikor och kåserier, som behandlar mycket skiftande ämnen. Men Fröding skrev också ledare, rese­brev från Tyskland och Norge, politiska översiktsartiklar, porträtt av samtida berömdheter, dagsverser m.m. Han var dessutom en flitig kritiker med litteratur och teater samt någon gång också varieté och cirkus inom sitt bevakningsområde. Frödings tidningstexter utgör ett betydande del av Frödings författarskap. De förändrar den traditionella bilden av Fröding och visar att han ingalunda enbart var någon tillvarons utlänning . Som journalist visar han sig tvärtom som en välorienterad och slagfärdig polemiker, en infallsrik debattör och inte minst en hårdför granskare av orättvisorna i det oscarianska Sverige. Frödings journalistik blir här för första gången föremål för ett ingående studium. Dag Nordmark ger en bred presentation av texternas viktigaste teman och retoriska utformning och sätter in dem i deras samtidshistoriska sammanhang. Dag Nordmark är professor i litteraturvetenskap vid Karlstads universitet och har tidigare bl. a. gett ut böckerna Bildspråkets betydelser (1976), Det förenade samtalet (1989), Tiljorna vid vägen (1995), Finrummet och lekstugan (1999). Han har också medverkat i samlingsverk som Den svenska pressens historia och Ny svensk teaterhistoria.

Vad är det som är så speciellt med värmlänningar? Varför finns det så många föreställningar om deras egenart och är de verkligen så olika närkingar, skåningar och jämtar? Vad gör Värmland till "en krona bland Svea rikes länder"? När skapas Värmland och hur har föreställningarna om det värmländska förändrats genom historien?En grupp forskare från universiteten i Karlstad, Lund och Umeå försöker i denna bok att ge svar på frågorna. I en rad fristående uppsatser behandlas bl.a. det medeltida Värmlands byar och borgar, landskapets historieskrivare och dess mer eller mindre kända författare, de tidiga reseskildringarnas och landshövdingeberättelsernas Värmlandsbilder samt den okända historien om 1920-talets Radio Värmland.

Gustaf Fröding är en av den svenska litteraturens främste lyriker men var verksam på flera områden. Under 1800-talets sista decennier arbetade han som journalist på den vänsterliberala Karlstads-Tidningen och skrev där en mängd tidningstexter av skiftande karaktär. Som journalist visar sig Fröding som en slagfärdig polemiker, infallsrik debattör och inte minst en hårdför granskare av orättvisorna i det oscarianska Sverige. Artiklarna förändrar den traditionella bilden av Fröding och visar att han ingalunda enbart var en "tillvarons utlänning".Märkligt nog saknas ett trettiotal av Frödings tidningstexter i hans Samlade skrifter och i andra utgåvor av hans journalistik. Här presenteras för första gången Frödings "glömda texter", oavkortade, i den språkform de hade vid originalpubliceringen och försedda med kommentarer som sätter in dem i deras historiska sammanhang.

I antologin Hemmaplan står den regionala (värmländska) litteraturen i blickfånget. Här diskuteras kända och okända författarskap från nya utgångspunkter i ett samtal om den regional litteraturens historia, drivkrafter och sociala sammanhang. Nagra av de författarskap som behandlas är Gustaf Frödings, Selma Lagerlöfs och Bjornstjerne Bjornsons. Hemmaplan har ambitionen att öka förståelsen av den regionala litteraturens egenart och att utveckla instrument för att skriva dess historia.