Torsten Rönnerstrand – författare

Krisernas Grekland med kraschande ekonomi, nödlån, folkliga demonstrationer och oändliga förhandlingar har vi utfodrats med till leda under senare år. Samtidigt intar Grekland positionen som den västerländska kulturens vagga, och är därtill ett älskat turistmål. En mörk skugga kastar dagens rapporter om brutal högerextremism och nynazism. Krisernas Grekland i politik och litteratur - arvet från Sokrates, Zorba och Lambrakis ger en inträngande bild av hur dagens svåra situation egentligen ser ut och en bakgrund till den. Landets politiska historia från mellankrigstiden till idag tecknas. Särskild uppmärksamhet ägnas det höger- och extremkonservativa spåret med Metaxasdiktaturen, de pronazistiska grupperingarnas samarbete med Nazityskland under ockupationen och deras väpnade aktioner mot motståndsrörelsen -som stod för bedriften att egenhändigt kasta ut tyskarna ur landet. Läsarna får likaså ta del av historien om det förödande inbördeskriget, där Churchills föga hedervärda samverkan med de inhemska nazikollaboratörerna krossade frihetsrörelsen. Samma politiska trådar löper därpå vidare till den primitiva militärjuntans kupp och diktatur 1967-1974. Därefter vidtar en mer demokratisk period med de makthavande politiska familjerna Papandreou, Karamanlis och Mitsotakis, omväxlande vid rodret. Elegant och insiktsfullt ger författarna ett extra perspektiv åt framställningen genom att också konfrontera de kaotiska politiska skeendena med litterära bilder från motsvarande epok - därav Sokrates, Zorba och Lambrakis i undertiteln. Christina Heldner är professor i romanska språk och har erfarenhet av att läsa och skriva på grekiska. Torsten Rönnerstrand är historiker och samhällsvetare samt fil. dr och docent i litteraturvetenskap. Båda författarna har under många år vistats och rest i Grekland.

Lite lättfärdigt skulle man kunna kalla denna bok för en vägvisare i raggningens konst genom tiderna och genom litteraturen. Författaren undersöker hur gestalter i världslitteraturen har gjort amorösa inviter och flörtat efter förmåga. "Kärleksinviter i litteraturen har alla förutsättningar att bli en bok som med nyfikenhet och förtjusning blir läst av många människor. Författaren är lärd men aldrig för ett ögonblick nedtyngd av sin lärdom. Han bär den lekande lätt och skriver en inbjudande prosa som nog inte stöter bort någon enda läsare", skriver professor Tommy Olofsson i bokens välsignande förord. Kärleksinviter är en nydanande presentation av det västerländska kulturarvet från ca 700 f.Kr. och fram till vår egen tid alltifrån Sapfo, Dante, Shakespeare, Strindberg, Söderbergoch Proust till Norén och Stieg Larsson. Samtidigt är texterna en lärobok i konsten att ragga,viljan att söka en partner i kärlekens konst. Exemplen är både framgångsrika och misslyckade. Torsten Rönnerstrand, bosatt i Göteborg, docent i litteraturvetenskap men också samhällsvetare. Han är kritiker och kulturjournalist, föreläsare och folkbildare. Senast utgav han, tillsammans med hustrun Christina Heldner, Krisernas Grekland. Förord av Tommy Olofsson, professor em. i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. Han är själv poet.

Vad dikten vill förmedla är att sanningen och språket är diktarens enda verktyg - kring dessa båda tankar kretsar Torsten Rönnerstrands studie om Tomas Tranströmer, en av vår tids ledande och mest älskade lyriker. I "Varje problem ropar på sitt eget språk" fokuseras genom ett antal diktanalyser Tomas Tranströmers förhållningssätt till språket. Hans språkuppfattning sätts konsekvent i relation till den samtida språkdebatten inom litteraturkritik och filosofi. Rönnerstrand visar att den viktigaste drivkraften bakom Tranströmers tematisering av språket varit en aldrig sviktande lidelse för sanning i det lyriska uttrycket. Även om diktarens allt högre ställda krav på sanning i dikten periodvis bidragit till att göra hans förhållande till språket problematiskt, inte minst mot bakgrund av det med konjunkturerna flukturerande kulturklimatet, framstår den i grunden poitiva synen på språkets uttryckspotential nästan genomgående som en konstant i detta märkliga författarskap.

Vad är det som är så speciellt med värmlänningar? Varför finns det så många föreställningar om deras egenart och är de verkligen så olika närkingar, skåningar och jämtar? Vad gör Värmland till "en krona bland Svea rikes länder"? När skapas Värmland och hur har föreställningarna om det värmländska förändrats genom historien?En grupp forskare från universiteten i Karlstad, Lund och Umeå försöker i denna bok att ge svar på frågorna. I en rad fristående uppsatser behandlas bl.a. det medeltida Värmlands byar och borgar, landskapets historieskrivare och dess mer eller mindre kända författare, de tidiga reseskildringarnas och landshövdingeberättelsernas Värmlandsbilder samt den okända historien om 1920-talets Radio Värmland.