Emma Tornborg – författare

Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets.Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart, vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor. Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande, men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.

Hur feministisk är Hermione? Vilka exempel finns på queer fantasy? Hur undersöker och utmanar science fiction reproduktion och traditionella familjekonstellationer? Tanken med den här boken är att den ska ge förslag på en rad olika texter som kan få oss att ifrågasätta våra föreställningar, rucka på de stereotyper som omger oss och inspirera oss att tänka i nya banor. I boken presenteras texter som kan etiketteras som feministiska och som alla innehåller ingredienser som når bortom vår verklighet. Här finner du många korta läslust-tips tillsammans med ett antal längre analyser. Lästipsen utgörs av texter som på olika sätt diskuterar och problematiserar föreställningar om kön och genus, men även på olika sätt belyser makt. Fantastik har en lång tradition som samhällskritisk genre. Men vad är egentligen feministisk fantastik? Kan det finnas några fördelar med science fiction och fantasy som genrer när man letar efter feministiska texter? Boken ger inledningsvis en rad exempel på feministisk fantasy och science fiction, för att sedan titta närmare på respektive område. Starka flickor, tidsresor, skräck och framtidsscenarier är några av de subgenrer och ämnen som diskuteras. Litteraturen kan få oss att se nya saker och är ett utmärkt medium för att testa och experimentera med nya eller andra tankebanor. Förhoppningen är att du i denna bok ska kunna hitta texter som hjälper dig att göra just detta. Huvuddelen av boken är skriven av Maria Nilson med gästspel av Helene Ehriander och Emma Tornborg.

Natur- och miljöskildringen har blivit ett signum för kriminalromanerna i de senaste årens deckarboom. Mitt i den svenska idyllen blir våldet än mörkare i kontrast till det natursköna och välbekanta. Idag har också allt fler mindre orter och lantliga miljöer fått sin "egen" deckarförfattare och sina egna hjältar. I Deckarnas svenska landskap delar svenska deckarexperter med sig av både läsupplevelser och landskapsminnen. På resan från Skåne i söder till Lappland i norr får läsaren lära känna några av de mest lästa och älskade svenska litterära naturskildrarna: våra svenska deckarförfattare. Kerstin Bergman som sammanställt boken är litteraturvetare, deckarrecensent och medlem av Svenska deckarakademin. På www.crimegarden.se finns ­hennes populära deckarblogg. Hennes senaste bok är Swedish Crime Fiction: The Making of Nordic Noir (2014).

What happens in the brain when you read ekphrastic and pictorial poetry? Ekphrasis is a verbal representation of a visual, iconic and static representation, whereas pictorialism is a phenomenon that occurs when the reality of the fictive world, either psychological or physical, in the text is represented as image. Both are intermedial concepts; in various ways and to various degrees, ekphrastic and pictorial texts refer to and represent static, visual, iconic media such as painting, photography and sculpture. The question is what kind of mental imagery these types of texts are able to conjure up before the inner eye of the reader. How does the brain treat verbal visual descriptions? What do real images and mental images have in common? Emma Tornborg attempts to answer these and other relevant questions, and in the process intermedial and cognitive theories are approached. Furthermore, she explores how temporality is affected when an image is transformed into words, which leads to the question of how different media represent time. EMMA TORNBORG is a lecturer and researcher in comparative literature at the Department of Film and Literature, Linnaeus University in Växjö, Sweden. This is her PhD thesis.