Erik Petersson - Böcker

Renässansens Italien var en värld av bländande skönhet och möjligheter - men också en tid av krig, politiska mord och förrädiska allianser. Under denna bräckliga epok verkade Niccolò Machiavelli, en ung och passionerad ämbetsman i republiken Florens.

Som utsänd diplomat mötte han den fruktade Cesare Borgia och andra maktspelare som gav honom djupa insikter om hur makt byggs, bevaras och går förlorad.

När Florens republik störtades föll också Machiavelli. Efter att ha blivit avsatt, fängslad och torterad formulerade han sina erfarenheter i ett verk som skulle göra honom odödlig och förändra sättet vi ser på makt: Fursten.

Med blick för politiskt drama och mänskligt öde tränger historikern Erik Petersson bakom myten om Machiavelli som en iskall cyniker. Fram träder en helt annan bild än den vi förväntar oss. Berättelsen om Machiavelli är en tidlös lektion om frihetens pris och maktens sanna ansikte, brännande aktuell i vår tid.

Karl IX har gått till historien som en hänsynslös härskare, som utan pardon lät avrätta sina politiska motståndare i slutet av 1500-talet.

Men Gustav Vasas yngste son var mer än så. Han bidrog genom sitt kontaktnät till internationellt utbyte och introducerade tekniska innovationer som skulle bli viktiga både för handel och industri.

Som tonåring hade Karl hjälpt sin äldre bror, Johan III, till tronen. Efter Johans död var det till sist bara hans son, den katolske Sigismund, som stod i vägen för Karls alltmer uppenbara vilja att själv nå tronen. Konflikten mellan Karl och Sigismund förvandlades till ett regelrätt inbördeskrig, det sista i Sverige, där religiösa motsättningar blev avgörande i kampen om kronan.

I den här biografin ger historikern Erik Petersson en nyanserad bild av lillebrodern som spelade sina kort rätt i en orolig tid, med liv och riken som insats.

Boken ingår i serien Biografi.

Den här pod-utgåvan innehåller de två böckerna Maktspelerskan - drottning Kristinas revolt och Drottning utan land - Kristina i Rom.

I Maktspelerskan ger Erik Petersson en ny bild av drottning Kristina. Han visar att hon hade en stark politisk medvetenhet. Istället för att bli det lydiga redskap som Axel Oxenstierna och hans rådskollegor hade tänkt sig, var hon en viljestark regent som inte gick i någons ledband. Hon vägrade underteckna regeringsformen när hon blev myndig, vilket gav henne så gott som oinskränkt makt. Och hon tog strid med bördsadel och dess inflytande. Det var bara början på den revolt som fullbordades med att hon avsade sig kronan.

I Drottning utan land följer vi en 27-årig drottning Kristina som lämnat tronen i stormakten Sverige. Kristina angav som skäl att riket behövde en man som kunde föra trupper i fält, men själv hade hon sagt till riksrådet att hon inte ville gifta sig. På julafton 1654 avsade hon sig sin lutherska tro i en privatceremoni i slottskapellet i Bryssel. Omvändelsen till katolicismen gjorde henne ännu mer uppmärksammad i Europa – hyllad i den katolska världen och förtalad i den lutherska.

När Kristina kom till Paris stod 200 000 människor på gatorna för att få en skymt av den svenska drottningen i septemberskymningen. Någon politisk makt hade hon inte kvar. Däremot hade hon sin kunglighet. Vad ger ytterst legitimitet att härska - rollen som regent eller börden, det faktum att hon fötts till drottning? Och vad innebar det att hon hade avsagt sig sin roll, men ändå fortsatte att hänvisa till sin börd för sina politiska motiv och intressen, vilka nu enbart var hennes personliga?

1300-talet var kaotiskt. I spåren av klimatförändringar och pest hade den politiska ordningen rämnat i Europa. De tre rikena i Norden utsattes för allt större påfrestningar, utifrån och inifrån.

In i den här världen föddes Margareta, Valdemar Atterdags yngsta dotter, som kom att personifiera föreningen av Norden – uppvuxen i danska riket och gift med den norske kungen som just förlorat sin svenska krona. Som förmyndare för sin son gjorde hon allt för att jämna hans väg mot de tre kronorna, men ödet ville annorlunda. Strax stod hon ensam kvar, utan man och barn, med en dröm som levde kvar bara genom henne: ett enat Norden.

Omgiven av motståndare – från Hansan via kejsaren till kung Albrekt – tycktes utsikterna minimala för henne att nå sitt mål. Som bekant kunde hon till sist en julidag 1397 rida ut ur Kalmar jämte sin adoptivson, unionskungen Erik. Hur gick vägen dit? I denna första biografi över Margareta på flera årtionden får vi se hur politiskt spel, släktskap, kön, personlig initiativkraft och slump gjorde att en människa kunde förverkliga sin dröm och samtidigt förändra Nordens historia.