Eva Hammar Chiriac – författare

I denna bok beskrivs olika perspektiv på lärare som ledare och hur ledarskapet utövas i klassrumsmiljön i samverkan med eleverna. Hur skolarbetet kan och bör ledas beror på den enskilda lärarens bedömning av lärandemiljön i det egna klassrummet, men också på faktorer som har att göra med skolan som arbetsplats, organisation och institution. Ytterst vilar ledarskapet på hur lärare förstår, förhåller sig till och hanterar skolans olikartade uppdrag.Områden som behandlas i boken är:-ledarstilar och psykologiska teorier-aspekter på ledarskap i klassrummet-elevinflytande och eget arbete-ledarskap i grupparbete-undervisning och lärande i helklass-ledarskap, skolorganisation och skolkultur-fritidslärares ledarskap-specialpedagogiska insatser-lärares gemensamma ledarskap-lärare och rektorer i samverkan.Lärare som ledare vänder sig till lärare på alla nivåer samt till alla med intresse och engagemang i skolfrågor. Boken är speciellt relevant som kurslitteratur i grundlärar- och ämneslärarutbildningarna samt i förskollärar- och rektorsutbildningen. Andra upplagan är omarbetad och innehåller ett nytt kapitel om ledarskap i fritidshemmets verksamheter.

Handledning i grupp tillämpas idag inom ett flertal verksamhetsområden, ofta i syfte att spara pengar, men även för att avhjälpa bristen på handledare. Det finns då en uppenbar risk att grupphandledning blir individuell handledning i turordning snarare än att man faktiskt använder sig av de grupprocesser som uppstår och verkar i en grupp. Grupphandledningens möjligheter och utmaningar belyses inom olika verksamheter utifrån såväl ett ”praktikerperspektiv” som utifrån aktuell forskning och teori inom området.Bokens författare har alla mångårig erfarenhet av såväl praktisk tillämpning som forskning inom handlednings- och grupp-/organisationsområdet. Vardagliga exempel på frågeställningar som brukar aktualiseras inom grupphandledningens olika tillämpningsområden har tagits som utgångspunkt. Boken vänder sig till läsare som är intresserade av och arbetar med handledning i grupp inom områden som vård, omsorg, socialt arbete, pedagogik, psykoterapi, konsultation, organisation, ledarskap och forskning.

Så fort människor kommer samman i en grupp uppkommer interaktioner mellan medlemmarna. För att studera grupper och grupprocesser krävs tillgång till metoder för att registrera vad som sker i samspelet mellan människorna. Observation, som fokuseras i denna bok, kan vara en lämplig metod.

Syftet med boken är att belysa gruppobservationer ur ett forskningsperspektiv. Med utgångspunkt i en teoretisk modell för gruppobservationer visas på ett sätt att systematisera och beskriva olika former av gruppobservationer. Modellen bygger på två dimensioner. Den första dimensionen handlar om det förhållningssätt eller den kunskapssyn som ligger till grund för studien. Dimensionen skiljer mellan begreppen teoriprövande och teorigenererande. Den andra dimensionen avser vilken grad av struktur observationen har. För att beskriva dimensionen används benämningarna hög grad av struktur respektive låg grad av struktur.

I boken visas på den spännvidd som finns mellan olika sätt att praktiskt gå till väga vid observationer och det förhållningssätt eller syn på kunskap som ligger bakom olika tillvägagångssätt. Detta sker genom att belysa några metoder för gruppobservationer, ge en historisk tillbakablick samt presentera några praktiska exempel på studier som vi eller andra genomfört.

Förhoppningen är att läsaren med hjälp av denna bok ska få en större insikt i och bättre förståelse för gruppobservation som metod samt att de illustrativa exempel som presenterats inspirerar till att själva genomföra gruppobservationsstudier.

Gruppobservationer kan användas för att studera och förstå grupper och grupprocesser. Denna bok belyser gruppobservationer ur ett forskningsperspektiv. Med utgångspunkt i en teoretisk modell visas olika sätt att systematisera och beskriva olika former av gruppobservationer. Modellen bygger på två dimensioner. Den första dimensionen handlar om det förhållningssätt eller den kunskapssyn som ligger till grund för den aktuella studien. Dimensionen skiljer mellan begreppen teoriprövande och teorigenererande. Den andra dimensionen avser vilken grad av struktur observationen har. För att beskriva dimensionen används benämningarna hög respektive låg grad av struktur. Modellens spännvidd och användbarhet visas genom att olika metoder för gruppobservationer presenteras. Därtill ges praktiska exempel på studier som författarna eller andra genomfört. I denna tredje uppdaterade upplaga har teoridelen utökats och delarna om observatörsroller och etiska överväganden bearbetats.