Hur barn påverkas av migration är något vi har relativt liten kunskap om, både nationellt och internationellt. I Norden lever de flesta barn sina liv som barn gör mest, i en vardag som rymmer lek, skola och familjeliv. Men det finns ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn; migration är en sådan erfarenhet.

Vilka strategier utvecklar barn för att ­hantera sin situation i samband med migration?

Hur hanterar samhällets mottagande institutioner den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?

Författare: Kristina Alstam, Maren Bak, Berit Berg, Kerstin von Brömssen, Ulla Björnberg, Ingrid Fioretos, Kristina Gustafsson, Olga Keselman, Birgitte Romme Larsen, Hilde Liden, Anna Lundberg, Eva Norström, Lutine de Wal Pastoor, Layal Kasselias Wiltgren, Kathrine Vitus.

De flesta som arbetar inom vården träffar i sitt dagliga arbete barn och unga människor. För att vårdpersonal ska kunna möta dessa barn och unga krävs god kunskap om både kommunikation och kommunikationsteorier, speciellt med fokus på hälso- och sjukvård. Vidare behövs kunskap om barns och ungdomars livssituation, deras erfarenheter av möten med vården, liksom deras kognitiva och kommunikativa förmåga.

I boken behandlas generella aspekter om kommunikation med barn och barns kommunikativa utveckling. Här diskuteras också om hur du kan möta och samtala med barn i olika åldrar och i olika situationer – från det nyfödda barnet, småbarnsperioden och barn i skolåldern, till samtal med tonåringar. Boken behandlar även kommunikation med barn i speciella vårdsituationer, till exempel vid smärta eller samtal om döden. Till detta kommer också några kapitel om att samtala med barn med speciella behov, till exempel med hjälp av tolk. Kommunikation med barn och unga i vården är skriven av de mest kunniga personerna i Sverige inom vart och ett av ovanstående områden och riktar sig till dig som arbetar inom vården eller som utbildar dig inom området.

Sagt om boken”[…] Ämnet blir väl belyst ur flera aspekter och antologin blir användbar läsning för vårdpersonal som kommunicerar med barn och unga. Till varje kapitel anges åtskilliga referenser”. Christian Olsson, lektör, BTJ-häfte 14112227.

Om författarnaMaja Söderbäck är barnsjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola. Hennes avhandling från 1999 handlar om föräldramedverkan inom barnsjukvård. Främst hur sjuksköterskor gör föräldrar delaktiga. Hon har alltid haft stort intresse för att i utbildning, forskning och i vårdverksamhet vara med och utveckla människors delaktighet i vårdsituationer, främst när det gäller barn och deras familjer. Hennes forskning är nu inriktad mot hur barn kan göras delaktiga i vårdsituationer.

Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner? Vad är det som händer när asylärenden prövas? Hur styrs asylprövningen och beredningen av enskilda asylärenden?

Eva Norström har analyserat prövningen av asylärenden i dagens Sverige. Genom en detaljerad granskning av ett enskilt asylärende visar hon hur lagtolkarens arbetsmiljö och beslutsfattandets praktiska hantverk på avgörande vis inverkar på asylpolitikens tillämpning. Att följa lagen är en komplicerad process som går långt utöver att kunna lagen. Gränsdragningsproblem uppstår oavbrutet och måste hanteras både på individuell och kollektiv nivå. I tomrummet mellan ett ja eller ett nej till asyl riskerar flyktingpolitikens goda målsättningar att omsättas i en inhuman praxis.

Hur barn påverkas av migration är något vi har relativt liten kunskap om, både nationellt och internationellt. I Norden lever de flesta barn sina liv som barn gör mest, i en vardag som rymmer lek, skola och familjeliv. Men det finns ­erfarenheter som påtagligt påverkar tillvaron för vissa barn; migration är en sådan erfarenhet.

Vilka strategier utvecklar barn för att ­hantera sin situation i samband med migration?

Hur hanterar samhällets mottagande institutioner den utsatthet och brist på rättigheter som ytterst styr migrerande barns liv?

Författare: Kristina Alstam, Maren Bak, Berit Berg, Kerstin von Brömssen, Ulla Björnberg, Ingrid Fioretos, Kristina Gustafsson, Olga Keselman, Birgitte Romme Larsen, Hilde Liden, Anna Lundberg, Eva Norström, Lutine de Wal Pastoor, Layal Kasselias Wiltgren, Kathrine Vitus.

De flesta som arbetar inom vården träffar i sitt dagliga arbete barn och unga människor. För att vårdpersonal ska kunna möta dessa barn och unga krävs god kunskap om både kommunikation och kommunikationsteorier, speciellt med fokus på hälso- och sjukvård. Vidare behövs kunskap om barns och ungdomars livssituation, deras erfarenheter av möten med vården, liksom deras kognitiva och kommunikativa förmåga.

I boken behandlas generella aspekter om kommunikation med barn och barns kommunikativa utveckling. Här diskuteras också om hur du kan möta och samtala med barn i olika åldrar och i olika situationer – från det nyfödda barnet, småbarnsperioden och barn i skolåldern, till samtal med tonåringar. Boken behandlar även kommunikation med barn i speciella vårdsituationer, till exempel vid smärta eller samtal om döden. Till detta kommer också några kapitel om att samtala med barn med speciella behov, till exempel med hjälp av tolk. Kommunikation med barn och unga i vården är skriven av de mest kunniga personerna i Sverige inom vart och ett av ovanstående områden och riktar sig till dig som arbetar inom vården eller som utbildar dig inom området.

Sagt om boken”[…] Ämnet blir väl belyst ur flera aspekter och antologin blir användbar läsning för vårdpersonal som kommunicerar med barn och unga. Till varje kapitel anges åtskilliga referenser”. Christian Olsson, lektör, BTJ-häfte 14112227.

Om författarnaMaja Söderbäck är barnsjuksköterska och docent i vårdvetenskap vid Mälardalens högskola. Hennes avhandling från 1999 handlar om föräldramedverkan inom barnsjukvård. Främst hur sjuksköterskor gör föräldrar delaktiga. Hon har alltid haft stort intresse för att i utbildning, forskning och i vårdverksamhet vara med och utveckla människors delaktighet i vårdsituationer, främst när det gäller barn och deras familjer. Hennes forskning är nu inriktad mot hur barn kan göras delaktiga i vårdsituationer.

Kritik mot den svenska asylpolitiken återkommer allt oftare i den politiska debatten. Vem har ansvaret för att lagtolkningen överensstämmer med riksdagens intentioner? Vad är det som händer när asylärenden prövas? Hur styrs asylprövningen och beredningen av enskilda asylärenden?

Eva Norström har analyserat prövningen av asylärenden i dagens Sverige. Genom en detaljerad granskning av ett enskilt asylärende visar hon hur lagtolkarens arbetsmiljö och beslutsfattandets praktiska hantverk på avgörande vis inverkar på asylpolitikens tillämpning. Att följa lagen är en komplicerad process som går långt utöver att kunna lagen. Gränsdragningsproblem uppstår oavbrutet och måste hanteras både på individuell och kollektiv nivå. I tomrummet mellan ett ja eller ett nej till asyl riskerar flyktingpolitikens goda målsättningar att omsättas i en inhuman praxis.