Falstaff, fakir – författare

Boken Tripp till världens ända - och något litet längre av Falstaff, fakir. Egentligen hette han Axel Wallengren. Han studerade i Lund och tillhörde samma kretsar som Strindberg umgicks i under sin lundatid strax efter fakirens död. Under pseudonymen Falstaff, fakir publicerade han sammanlagt tre böcker. En hvar sin egen professor, En hvar sin egen gentleman (båda 1894) och Lyckans lexikon (1896). När han dog 1896 förelåg en fjärde bok i manuskript. Det är den som nu utkommer på Bakhåll. Tripp till världens ända - och något litet längre är en rafflande historia med förvecklingar och spetsfundigheter. Fakiren själv är huvudperson, men här finns också Adrian, Kuku, Adrians hulda moder samt den kloke Sixten Wennersex och andra färgstarka gestalter. Händelseförloppet blandas upp med lärda utläggningar om högt och lågt. Om kypare. Om flugans väsen. Om regler för slagsmål. Om modern sport. Om nyttan av att äta. Om konsten att bli rysligt gammal. Om händelser till sjöss och mycket annat. "- Kom! - sade jag till mitt folk. - Låtom oss löga oss i dessa böljor. Jag betalar! Se icke så misstrogen ut, Kuku." "Jag for med korwetten 'Fürst Mum­pitz' från Koromandel till Kap Copp med last av pitprops och safirer." Fakiren är kanske främst känd för sin första bok - En hvar sin egen professor - som Bakhåll publicerade i faksimil för ett antal år sedan. Den hade undertiteln "Allt mänskligt vetande i sammandrag" och redan där grundlades det typiska fakiriska greppet över verkligheten. Som i ett panorama sveper författaren över de mest brokiga kunskapsområden, inte bara teoretiska ämnen utan också mycket praktiska ting, sällskapsnöjen, gymnastik, musik, vett och etikett, konsten att skriva romaner - allt möjligt kan hinnas med. Hela det väldiga ämnet filosofi avhandlas på en effektiv halvsida. "Ordet filosofi kommer av grekiska ordet filo = jag älskar och sofo = jag sover; alltså: att älska sömn." Filosofernas avundade slutledningskonst exemplifieras med bestickande belägg: "Alla menniskor äro födda; elefanten föder levande ungar; alltså är elefantkalven en menniska." Hösten 1895 reste Wallengren som Aftonbladets korrespondent till Berlin där han blev sjuk i miliartuberkulos, en sjukdom som kunde ha ett mycket snabbt förlopp. Han dog i Berlin 1896, endast 31 år gammal. Tripp till världens ända - och något litet längre låg opublicerad och kom inte i tryck förrän 1948. Nu i efterlängtad nyutgåva, med initierat efterord av fakirenkännaren Fredrik Tersmeden, Falstaff, fakirs bok Tripp till världens ända - och något litet längre. ISBN 978 91 7742 521 2. Högkvalitetspapper, sydda ark, mjuka pärmar. 176 sidor.

-- Husch, sade han -- se, se! Och han fumlade med några knappar på väggen. Belätet reste sig morrande och knorrande, fjädrar surrade och hjul väste. Gestalten steg upp och glodde på mig med ett par grådaskiga ögonlinser. När därtill underkäken plötsligt föll ned med en smäll och visade ett gapande hål och bruna betar, ryggade jag tillbaka i avsmak. -- Ack, sade uppfinnaren -- det fattas ännu blott livsfluidet -- men vänta, vänta... Aleph fortsätter sin exkursion i den svenska, ofta glömda fantastikens historia. Här finns berättelsen om studenten som blivit dömd att för evigt gräva i arkiven efter ett obefintligt dokument, som kan sona hans brott mot den gudomliga världsordningen. Hur går man tillväga för att dissekera en levande människa? Och Viktor Rydberg diktar virtuost om Den flygande holländaren. Som bonus finns en svavelosande kortroman om en djävul som residerar i Helsingfors, för att samla tretton prima själar åt sin storfurste. Fantastik är dock inte bara skräck och fantasy. Här kan också läsas en skiss från 1735 på en roman som aldrig blev skriven -- men som skildrar ett stjärnornas krig mellan invånarna i solsystemet och våra grannar i världsrymden. Och vem trodde att den första egentliga science fiction-novellen på svenska, med 200 år på nacken, skulle handla om invånarna i atomernas mikrokosmos...?

Aleph gräver vidare i den svenska fantastikens glömda källare och dammiga vindsförråd: En underskön vampyrkvinna med dödliga kyssar. En läkare som föryngrar sina patienter genom att operera in apkörtlar. Den förmodligen första detektivberättelsen på svenska -- ett skrämmande och tragiskt mysterium publicerat bara två år efter Morden på Rue Morgue. Och här finns novellen som August Strindberg stal intrigen ifrån till Ett drömspel. Detta och mycket mer kan läsas här. Vi vet nu att det har skrivits betydligt mer skräck och sällsamheter på svenska än forskare tidigare hade en aning om. Från glömskans skrymslen kan många fascinerande fynd dammas av -- de kommer att fylla åtskilliga böcker framöver. Här är tredje, fristående delen i Aleph Bokförlags serie "Svenska sällsamheter".